SKVs ställningstaganden

2007-01-15 Styrkande av identitet vid hindersprövning av aldrig folkbokförd person

Ämnesområde: Folkbokföring

Datum: 2007-01-15

Diarienummer: 131 747545-06/11

1 Sammanfattning

Vid hindersprövning av en icke folkbokförd sökande bör Skatteverket i fortsättningen inte godta identitetshandlingar som är avsedda för inrikes bruk eller andra handlingar som inte har använts och inte heller kan användas som pass. Skatteverket bör kräva att sökanden styrker sin identitet med den passhandling som han eller hon använt vid inresan till Sverige.

2 Bakgrund och frågeställning

För den som är folkbokförd i Sverige sker hindersprövning med stöd av de uppgifter om sökanden som finns i folkbokföringsdatabasen. För den som inte är eller har varit folkbokförd måste uppgifter hämtas in på annat sätt. Det kan, framför allt vid hindersprövning av personer som vistas i Sverige i väntan på uppehållstillstånd, inträffa att den sökande inte kan styrka sin identitet. Skatteverket kan då besluta att vägra hindersprövning.

Fråga har uppkommit om vilka handlingar som kan godtas för att styrka identitet i samband med hindersprövning.

3 Gällande rätt m.m.

En svensk vigsel ska föregås av hindersprövning. Denna prövning görs av Skatteverket. Grundläggande bestämmelser om prövning av äktenskapshinder finns i 3 kap. äktenskapsbalken.

För att det över huvud taget ska vara möjligt att ta ställning till frågan om äktenskapshinder krävs att den sökandes identitet kan fastställas. I praxis har ställts i princip samma krav som vid folkbokföring av den som flyttat in från utlandet, dvs. den inflyttande bör så långt som möjligt styrka sin identitet med en passhandling.

I den nya utlänningsförordningen (2006:97)(UtlF) finns bestämmelser om vilka handlingar som får godtas som pass för att fastställa en utlännings identitet vid inresa i landet. Bestämmelserna finns i 2 kap. UtlF och innebär i korthet följande.

Hemlandspass är den normala formen av passhandling (4 §). Även ett nationellt identitetskort som har utfärdats för en EU/EES-medborgare eller medborgare i Schweiz gäller som pass (17 §). Dessutom godtas utländska främlingspass och resedokument som pass om de uppfyller vissa angivna krav.

För att Migrationsverket ska kunna utfärda bevis om registrering av en EU/EES-medborgare med uppehållsrätt får verket kräva att utlänningen visar upp ett giltigt pass eller ett giltigt identitetskort (3 a kap. 8 § UtlF).

Bestämmelser om krav på dokumentation av identitet med pass eller motsvarande finns även i 2005 års inter-nordiska överenskommelse om folkbokföring (SFS 2005:268).

4 Skatteverkets bedömning

Den nu gällande ordningen innebär att den sökande kan åberopa identitetshandlingar, vars ursprung, kvalitet och giltighet många gånger kan vara svårbedömda. Det kan inte uteslutas att möjligheten att använda exempelvis inrikes identitetskort ökar risken för att oriktiga handlingar visas upp vid hindersprövningen.

Vid hindersprövning av den som inte är folkbokförd i Sverige bör Skatteverket därför kunna kräva att den sökande visar upp en sådan handling som gäller för inresa i landet eller registrering i folkbokföringen av den som inflyttat från annat nordiskt land.

Mot denna bakgrund anser Skatteverket att identiteten, vid hindersprövning av en icke folkbokförd sökande bör styrkas med den passhandling som använts vid inresan i landet. Även ett nationellt identitetskort för EU/EES-medborgare eller medborgare i Schweiz gäller som pass. Samma gäller för främlingspass eller resedokument som saknar reservationsanteckning om att identiteten inte är styrkt. Däremot bör Skatteverket i fortsättningen inte godta identitetshandlingar som är avsedda för inrikes bruk eller andra handlingar som inte har använts och inte heller kan användas som pass.

Sifferkollen Läs mer

Belopp

Basbelopp
År 2019 2020 2021
Prisbasbelopp 46 500 47 300 47 600
Förhöjt pbb. 47 400 48 300 48 600
Inkomstbasbelopp 64 400 66 800  
Utdelning fåmansföretag
År 2018 2019 2020
Schablonbelopp 169 125 171 875 177 100

Räntesatser

Periodiseringsfond
År 2018 2019 2020
Räntesats 0,36 0,51 0,50

 

Referensränta
År 2016-07-01 2019-07-01 - 
Räntesats -0,5 0,0
Ränta på skattekontot
Period 2013-2016 2017 -
Intäkt 0,5625 0
Kostnad Låg 1,25 1,25
Kostnad Hög 16,25 16,25
Räntefördelning
Inkomstår 2018 2019 2020
Positiv 6,49 6,51 6,50
Negativ 1,50 1,51 1,50
Statslåneränta
År 2018 2019 2020
31 maj 0,49 0,05 -0,01
30 nov 0,51 -0,09  

Traktamenten

Bilresor
Inkomstår 2018 2019 2020
Egen bil 18,50 18,50 18,50
Förmånsbil, diesel 6,50 6,50 6,50
Förmånsbil, bensin 9,50 9,50 9,50
Kostförmån
År 2018 2019 2020
Frukost, lunch och middag 235 245 245
Lunch eller middag 94 98 98
Frukost 47 49 49
Skattefria gåvor
År 2018 2019 2020
Julgåva 450 450 450
Jubileumsgåva 1 350 1 350 1 350
Minnesgåva 15 000 15 000 15 000

Skattesatser

Bolagsskatt
År 2018 2019 2020
Skattesats 22% 21,4% 21,4%
Mervärdesskatt
År 2018 2019 2020
Normal

25 %

25 % 25 %
Livsmedel, krog m.m. 12 % 12 % 12 %
Persontransport, böcker m.m. 6 % 6 % 6 %
Arbetsgivaravgifter/egenaavgifter
Födda -1937 1938 - 1954 1955 -
Arb. avgifter 0 % 10,21% 31,42%
Egenavgifter 0 % 10,21% 28,97%