SKVs ställningstaganden

2007-11-16 Skattemässigt anskaffningsvärde för maskiner och inventarier vid tillämpning av BFNAR 2006:1

Ämnesområde: Redovisning och Inkomstskatt – Näring

Datum: 2007-11-16

Diarienummer: 131 687794-07/111

1 Sammanfattning

Vid tillämpning av BFNAR 2006:1 Enskilda näringsidkare som upprättar förenklat årsbokslut gäller särskilda regler för bestämmande av anskaffningsvärdet för maskiner och inventarier.

Vid köp eller egentillverkning av maskiner och inventarier ska externa utgifter, som inte ingår i fakturabeloppet för inköpet av tillgångarna respektive materialet till dessa men kan hänföras direkt till dem, räknas med i anskaffningsvärdet om de sammanlagt uppgår till mer än 5 000 kronor per maskin eller inventarie.

Skatteverket anser att det är förenligt med god redovisningssed att ett företag frivilligt även tar upp belopp som uppgår till eller understiger 5 000 kronor. Därmed utgör ett på detta sätt beräknat och redovisat anskaffningsvärde även skattemässigt anskaffningsvärde.

2 Bakgrund och frågeställning

Särskilda redovisningsregler för enskilda näringsidkare har tagits fram av Bokföringsnämnden i det allmänna rådet BFNAR 2006:1 Enskilda näringsidkare som upprättar förenklat årsbokslut.

Vad gäller anskaffningsvärdet för inköpta maskiner och inventarier sägs att dessa ska tas upp till inköpspriset plus andra utgifter som ingår i fakturabeloppet och kan hänföras till tillgången (se 6.33 i det allmänna rådet).

Egentillverkade inventariers anskaffningsvärde är utgiften för material plus andra utgifter som ingår i fakturabeloppet och som kan hänföras till tillgången (se 6.34 i det allmänna rådet).

Både för inköpta och egentillverkade maskiner och inventarier ska externa utgifter som inte ingår i fakturabeloppet men som kan hänföras direkt till tillgången räknas in i anskaffningsvärdet om de sammanlagt uppgår till mer än 5 000 kronor per maskin eller inventarie (se punkterna 6.33 och 6.34 i det allmänna rådet). Det är inte närmare beskrivet om utgifter som sammanlagt inte uppgår till mer än 5 000 kronor också får räknas in i anskaffningsvärdet eller alltid måste kostnadsföras.

Avsikten med reglerna om redovisning av maskiner och inventarier i BFNAR 2006:1 är att dessa ska överensstämma med de skattemässiga reglerna i 18 kap. inkomstskattelagen (IL). Villkoren för att tillämpa räkenskapsenlig avskrivning ska vara uppfyllda om redovisning sker i enlighet med detta allmänna råd.

Ett villkor för att få tillämpa räkenskapsenlig avskrivning är att det redovisade värdet överensstämmer med det skattemässiga värdet. Enligt 18 kap. 7 § IL avses med anskaffningsvärde det värde som följer av god redovisningssed för en enskild näringsidkare som upprättar ett förenklat årsbokslut. Det är därför viktigt att veta om det med bestämmelserna i BFNAR 2006:1 avses att det till anskaffningsvärdet endast ska läggas utgifter som inte framgår av fakturan som uppgår till mer än 5 000 kronor eller om man även får lägga lägre belopp till anskaffningsvärdet.

3 Gällande rätt m.m.

Begreppet ”anskaffningsvärde” för inventarier är särskilt reglerat bl.a. i 18 kap. 7 § IL, där det sägs att anskaffningsvärdet för inventarier är utgiften för förvärvet om de förvärvas genom köp, byte, egen tillverkning eller på liknande sätt. Det anges vidare att om inventarierna förvärvas på annat sätt, anses marknadsvärdet vid förvärvet som anskaffningsvärde. För enskilda näringsidkare som upprättar ett förenklat årsbokslut avses med anskaffningsvärde det värde som följer av god redovisningssed.

Om ett företag i redovisningen har ett annat värde på sina inventarier än det skattemässiga värdet medför det att företaget förlorar rätten till räkenskapsenlig avskrivning.

I rättsfallet RÅ 2001 ref. 8 avsåg ett företag att lösa upp ackumulerade överavskrivningar i räkenskaperna och redovisa ett lika stort belopp som intäkt. Regeringsrätten gjorde bedömningen att den bokförda intäkten inte var en skattepliktig intäkt. Samtidigt konstaterades i rättsfallet att upplösningen av de ackumulerade överavskrivningarna innebar att värdet på inventarierna enligt balansräkningen blev högre än det skattemässiga värdet, och att företaget därmed förlorade rätten till fortsatt räkenskapsenlig avskrivning.

I 6 kap. 3 § bokföringslagen har införts regler som möjliggör för företag som inte behöver upprätta årsredovisning och har en nettoomsättning som normalt uppgår till högst 3 miljoner kronor att upprätta ett årsbokslut i förenklad form. Ett förenklat årsbokslut ska bestå av en resultaträkning och en balansräkning och upprättas enligt god redovisningssed. Någon koppling mellan det förenklade årsbokslutet och värderingsreglerna i årsredovisningslagen finns inte.

För att beskriva vad god redovisningssed innebär för enskilda näringsidkare som upprättar förenklat årsbokslut har Bokföringsnämnden gett ut det allmänna rådet BFNAR 2006:1. Hur anskaffningsvärdet ska beräknas för maskiner och inventarier enligt detta allmänna råd är närmare beskrivet under avsnitt 2.

4 Skatteverkets bedömning

Skatteverket anser att det inte är helt klart hur bestämmelsen i BFNAR 2006:1, om tillkommande externa utgifter som inte ingår i fakturabeloppet men som direkt kan hänföras till tillgången, ska tolkas. Av det allmänna rådet kan bara läsas ut att utgifter som uppgår till mer än 5 000 kronor ska räknas in, däremot inte hur utgifter på lägre belopp får behandlas. Skulle det inte vara tillåtet att ta upp belopp som uppgår till eller understiger 5 000 kronor skulle det vålla problem och medföra att reglerna om räkenskapsenlig avskrivning inte kan tillämpas av den som tagit upp ett sådant belopp i anskaffningsvärdet.

Bokföringsnämnden uttalar i BFNAR 2006:1 att om en fråga inte är reglerad i det allmänna rådet eller sådan normgivning som det hänvisas till i detta ska vägledning sökas i de principer som det allmänna rådet ger uttryck för. Uttryckliga principer saknas visserligen men en allmän utgångspunkt är att det bokföringsmässiga resultatet så långt som möjligt ska överensstämma med det resultat som beskattningen grundar sig på.

Skatteverket anser därför att det är förenligt med god redovisningssed att även externa utgifter utöver, vad som fakturerats för maskin eller inventarie eller material till dessa, som uppgår till 5 000 kronor eller lägre belopp tas med i anskaffningsvärdet. Det innebär att det anskaffningsvärde som i sådant fall tagits upp i redovisningen även utgör det skattemässiga anskaffningsvärdet.

Sifferkollen Läs mer

Belopp

Basbelopp
År 2018 2019 2020
Prisbasbelopp 45 500 46 500 47 300
Förhöjt pbb. 46 500 47 400 48 300
Inkomstbasbelopp 62 500 64 400 66 800
Utdelning fåmansföretag
År 2018 2019 2020
Schablonbelopp 169 125 171 875 177 100

Räntesatser

Periodiseringsfond
År 2018 2019 2020
Räntesats 0,36 0,51 0,50

 

Referensränta
År 2016-07-01 2019-07-01 - 
Räntesats -0,5 0,0
Ränta på skattekontot
Period 2013-2016 2017 -
Intäkt 0,5625 0
Kostnad Låg 1,25 1,25
Kostnad Hög 16,25 16,25
Räntefördelning
Inkomstår 2018 2019 2020
Positiv 6,49 6,51 6,50
Negativ 1,50 1,51 1,50
Statslåneränta
År 2018 2019 2020
31 maj 0,49 0,05 -0,01
30 nov 0,51 -0,09  

Traktamenten

Bilresor
Inkomstår 2018 2019 2020
Egen bil 18,50 18,50 18,50
Förmånsbil, diesel 6,50 6,50 6,50
Förmånsbil, bensin 9,50 9,50 9,50
Kostförmån
År 2018 2019 2020
Frukost, lunch och middag 235 245 245
Lunch eller middag 94 98 98
Frukost 47 49 49
Skattefria gåvor
År 2018 2019 2020
Julgåva 450 450 450
Jubileumsgåva 1 350 1 350 1 350
Minnesgåva 15 000 15 000 15 000

Skattesatser

Bolagsskatt
År 2018 2019 2020
Skattesats 22% 21,4% 21,4%
Mervärdesskatt
År 2018 2019 2020
Normal

25 %

25 % 25 %
Livsmedel, krog m.m. 12 % 12 % 12 %
Persontransport, böcker m.m. 6 % 6 % 6 %
Arbetsgivaravgifter/egenaavgifter
Födda -1937 1938 - 1954 1955 -
Arb. avgifter 0 % 10,21% 31,42%
Egenavgifter 0 % 10,21% 28,97%