SKVs ställningstaganden

2008-02-29 Förmån av lånedator – värdering fr.o.m. beskattningsår 2009

Område: Arbetsgivarområdet, Inkomstskatt – Tjänst

Datum: 2008-02-29

Dnr/målnr/löpnr: 131 139638-08/111

1 Sammanfattning

Förmån av lånedator ska fr.o.m. beskattningsår 2009 värderas till marknadsvärdet, dvs. vad det hade kostat den anställde att själv hyra en motsvarande dator inklusive support och andra ingående tjänster. I de fall arbetsgivaren leasar lånedatorn från en utomstående leverantör, och den anställde själv hade fått betala samma hyreskostnad för ett motsvarande datorpaket, motsvarar arbetsgivarens betalning inklusive moms förmånsvärdet för den anställde.

I de fall arbetsgivaren lånar ut en egen dator till en anställd bör förmånsvärdet motsvaras av utrustningens värdenedgång, kapitalkostnad och kostnad för support och andra tjänster under den avtalade låneperioden. Summan av dessa poster inklusive moms bör fördelas ut jämnt under hela låneperioden vid beräkning av månatligt förmånsvärde.

När det gäller datorlån som avtalats under 2006 och som då uppfyllde kraven för skattefrihet, och för vilka datorutrustningen är minst två år gammal vid ingången av 2009, får dock ett månatligt förmånsvärde på 400 kr tillämpas även fortsättningsvis under 2009.

2 Bakgrund och frågeställning

År 1998 infördes möjlighet för anställda att skattefritt låna en datorutrustning av arbetsgivaren för privat användning. Tillhandahållandet sker vanligen via treårsavtal där arbetsgivaren månatligen betalar datorleverantören medan den anställde indirekt bekostar datorn via reducerad bruttolön (bruttolöneavdrag). I avtalen ingår ofta även support och andra tjänster. Datorlån förekommer även på annat sätt, t.ex. att arbetsgivare med få anställda lånar ut egna datorer.

År 2007 infördes skatteplikt för sådan förmån med en schablonmässig värdering till 2 400 kr per år och 2008 höjdes schablonen till 4 800 kr.

Regeringen har i samband med höjningen av schablonvärdet till 4 800 kr per år, prop. 2007/08:24 s. 40, angivit att; ”Från och med 2009 ska förmånsdatorer värderas till marknadsvärdet. Förmånsvärdet på 4 800 kr per år torde vara nära marknadsvärdet på den genomsnittliga lånedatorutrustningen. Detta betyder att effekten på de offentliga finanserna kommer att vara oförändrade 2009 och 2010 jämfört med 2008.”

Fr.o.m. beskattningsår (inkomstår) 2009 finns således ingen särreglering och förmånen ska då värderas till marknadsvärdet enligt allmänna principer. Detta gäller vid redovisning i skattedeklarationer fr.o.m. lönemånad januari 2009 liksom i kontrolluppgifter och inkomstdeklarationer fr.o.m. 2010 års taxering. Fråga har ställts hur sådan värdering bör göras.

3 Gällande rätt m.m.

Fram t.o.m. beskattningsår 2006 var förmån av lånedator under vissa förutsättningar skattefri enligt 11 kap. 7 § inkomstskattelagen (1999:1229), IL. Förutsättningarna var att

  1. förmånen väsentligen riktar sig till hela den stadigvarande personalen på arbetsplatsen, och
  2. den anställde för att få förmånen inte byter ut denna mot kontant ersättning med belopp som överstiger 10.000 kr under beskattningsåret.

För beskattningsåren 2007 och 2008 schablonbeskattas sådan förmån enligt 61 kap.17 a § IL, dvs. fortfarande under nämnda förutsättningar.

Fr.o.m. den 1 januari 2009 gäller värdering till marknadsvärdet enligt huvudregeln i 61 kap. 2 § IL. Med marknadsvärdet avses det pris som en skattskyldig skulle ha fått betala om han själv skaffat sig motsvarande varor, tjänster eller förmåner mot kontant betalning. Det har inte införts några övergångsregler eller särbestämmelser för redan ingångna låneavtal.

Om en anställd betalar för en förmån med sin nettolön, dvs. lönen efter skatteavdrag, reduceras förmånens värde med motsvarande belopp. Om en anställd däremot bekostar en förmån via sänkt lön, s.k. bruttolöneavdrag, sker ingen reduktion av förmånsvärdet.

4 Skatteverkets bedömning

4.1 Allmänt om ”marknadsvärdet”

Om det hade funnits en fungerande hyresmarknad för olika datorpaket för privatpersoner så hade man där kunnat få en marknadsmässig värdering av motsvarande datorpaket som arbetsgivare erbjudit sina anställda. Enligt Skatteverkets uppfattning finns dock inte någon sådan jämförbar hyresmarknad och marknadsvärdet får då beräknas på andra sätt enligt nedan beroende på omständigheterna i de enskilda fallen.

4.2 Lånedator via utomstående leverantör

Det är vanligt förekommande att arbetsgivare avtalar med en utomstående leverantör om tillhandahållande av lånedatorer till de anställda. Avtalen gäller som regel under tre år. Ofta betalar arbetsgivaren månatligen ett fast belopp under hela låneperioden. Efter perioden har den anställde möjlighet att köpa ut datorn till då gällande marknadsvärde om den inte återlämnas.

Den betalning som arbetsgivaren gör till leverantören får normalt anses motsvara marknadsvärdet på datorlånet och betalningen bör därför kunna ligga till grund för beräkningen av ett marknadsmässigt förmånsvärde. I vissa fall kan det dock finnas skäl att justera värdet uppåt eller nedåt. Justering uppåt bör ske t.ex. om arbetsgivaren erhållit en mängdrabatt utöver vad en enskild konsument kunnat få, och justering nedåt bör ske t.ex. om det i arbetsgivarens betalning ingår kostnader som är specifika för arbetsgivaren och som inte är till nytta för den anställde, t.ex. arbetsgivarens administration av datorerna.

Enligt Skatteverkets uppfattning kan det skattepliktiga förmånsvärdet i normalfallet beräknas till den betalning (inklusive moms) som arbetsgivaren gör för utrustningen och övriga tjänster.

Utgångspunkten är då att ett sådant beräknat fast belopp, under t.ex. tre år från juli 2007 – juni 2010, motsvarar det marknadsmässiga erbjudande som en enskild konsument hade kunnat få. Vid låneavtal är den månatliga betalningen regelmässigt konstant oavsett om låneobjektets reella marknadsvärde sjunker under perioden.

Exempel

En anställd ingick ett treårigt låneavtal den 1 juli 2007. Arbetsgivaren betalar månatligen 600 kr (inklusive moms) till leverantören under hela avtalstiden. Den anställde hade fått betala motsvarande belopp om han själv hyrt eller köpt datorn med motsvarande supporttjänster etc. på marknadsmässiga villkor. Det skattepliktiga förmånsvärdet är således 600 kr per månad fr.o.m. januari 2009. Det marknadsmässiga förmånsvärdet är således konstant hela låneperioden eftersom datorns funktionalitet är konstant. Den omständigheten att utrustningens marknadsvärde med tiden sjunker för en uthyrd utrustning ingår i uthyrarens kalkyl vid ingången av avtalet och påverkar därför inte månadsbetalningarna. Förmånsvärdet för 2009 beräknas således inte utifrån utrustningens begagnatvärde vid ingången av detta år eftersom låneavtalet ingicks redan 2007.

Värderingsmodellen kan tillämpas även i de fall den anställde endast har lånat enstaka extrautrustning, som t.ex. en skrivare eller bildskärm.

4.3 Arbetsgivaren lånar ut egen dator

Även i de fall en arbetsgivare lånar ut en egen dator till en anställd ska ett marknadsmässigt värde beräknas.

De poster som bör ingå i beräkningen är utrustningens beräknade värdenedgång under låneperioden, kapitalkostnaden samt värdet av ev. support och andra tilläggstjänster som arbetsgivaren bekostar. Observera att den beräknade reella värdenedgången kan avvika från den bokföringsmässiga värdeminskningen. Kapitalkostnaden kan schablonmässigt beräknas till statslåneräntan när lånet påbörjas (se Riksgäldens webbplats) plus en procentenhet.

Exempel

En anställd ska låna en datorutrustning värd 20.000 kr (inklusive moms) under tre år. Utrustningens värde vid utgången av den avtalade låneperioden beräknas preliminärt till 4.000 kr. Statslåneräntan när lånet påbörjas uppgår till 4 %, dvs. vid beräkningen används 5 %. Under åren beräknas arbetsgivaren bekosta supporttjänster och virusskydd m.m. för datorn för 2 600 kr.

Totalt förmånsvärde för låneperioden blir:

Värdenedgång16.000
Kapitalkostnad (5 % x 20.000 x 3) 3.000
Support m.m. 2.600
Summa:21.600

Arbetsgivaren redovisar (21 600 kr/3 år/12 månader =) 600 kr månatligen i skattedeklarationerna, samt årligen (600 x 12 =) 7 200 kr i kontrolluppgiften för den anställde. Summan bör fördelas jämnt under hela låneperioden då detta är brukligt vid hyresavtal med konsumenter och då datorns funktionalitet är konstant.

Även denna värderingsmodell kan tillämpas i de fall den anställde endast har lånat enstaka extrautrustning.

4.4 Beskattning av datorlån som ingåtts år 2006 eller tidigare

Enligt Skatteverkets uppfattning finns viss osäkerhet kring marknadsvärdering av sådana äldre datorlån som ingicks under förutsättning att den anställde inte skulle beskattas för förmånen, dvs. i praktiken de avtal som ingicks fram till och med år 2006. Det kan hävdas att just denna omständighet medverkat till att anställda ingått låneavtal på en beloppsmässig nivå som överstigit annars gällande marknadsmässiga nivå. Vidare kan beaktas att regeringen i förarbeten uttalat att man bedömt att ett marknadsmässigt förmånsvärde genomsnittligt ligger runt 400 kr/månad.

Enligt Skatteverkets uppfattning bör därför datorlån som ingåtts före utgången av år 2006 och som då uppfyllde de allmänna kraven för skattefrihet, och för vilka datorutrustningen är minst två år gammal vid ingången av år 2009, kunna värderas till 400 kr per månad även fortsättningsvis under 2009 och tills lånet upphör.

Sifferkollen

Belopp

Basbelopp
År 2019 2020 2021
Prisbasbelopp 46 500 47 300 47 600
Förhöjt pbb. 47 400 48 300 48 600
Inkomstbasbelopp 64 400 66 800 68 200
Utdelning fåmansföretag
År 2018 2019 2020
Schablonbelopp 169 125 171 875 177 100

Räntesatser

Periodiseringsfond
År 2018 2019 2020
Räntesats 0,36 0,51 0,50

 

Referensränta
År 2016-07-01 2019-07-01 - 
Räntesats -0,5 0,0
Ränta på skattekontot
Period 2013-2016 2017 -
Intäkt 0,5625 0
Kostnad Låg 1,25 1,25
Kostnad Hög 16,25 16,25
Räntefördelning
Inkomstår 2018 2019 2020
Positiv 6,49 6,51 6,50
Negativ 1,50 1,51 1,50
Statslåneränta
År 2018 2019 2020
31 maj 0,49 0,05 -0,01
30 nov 0,51 -0,09  

Traktamenten

Bilresor
Inkomstår 2018 2019 2020
Egen bil 18,50 18,50 18,50
Förmånsbil, diesel 6,50 6,50 6,50
Förmånsbil, bensin 9,50 9,50 9,50
Kostförmån
År 2018 2019 2020
Frukost, lunch och middag 235 245 245
Lunch eller middag 94 98 98
Frukost 47 49 49
Skattefria gåvor
År 2018 2019 2020
Julgåva 450 450 450
Jubileumsgåva 1 350 1 350 1 350
Minnesgåva 15 000 15 000 15 000

Skattesatser

Bolagsskatt
År 2018 2019 2020
Skattesats 22% 21,4% 21,4%
Mervärdesskatt
År 2018 2019 2020
Normal

25 %

25 % 25 %
Livsmedel, krog m.m. 12 % 12 % 12 %
Persontransport, böcker m.m. 6 % 6 % 6 %
Arbetsgivaravgifter/egenaavgifter
Födda -1937 1938 - 1954 1955 -
Arb. avgifter 0 % 10,21% 31,42%
Egenavgifter 0 % 10,21% 28,97%

 

Visa mer...