SKVs ställningstaganden

2008-05-12 Befrielse från kostnadsränta då skatt betalats i rätt tid men i fel land

Område: Inkomstskatt – Internationell beskattning, Skattebetalning

Datum: 2008-05-12

Dnr/målnr/löpnr: 131 297271-08/111

1 Sammanfattning

Skattskyldig som betalat skatt i rätt tid men i fel land ska inte drabbas av några ränteeffekter över huvud taget. Härav följer att Skatteverket helt ska befria från kostnadsränta pga. synnerliga skäl om skattskyldig inte fått någon restitutionsränta alls i det land där betalning felaktigt skett och, om sådan ränta gottskrivits honom, kostnadsräntan ska sättas ned till belopp motsvarande sålunda erhållen restitutionsränta.

2 Bakgrund och frågeställning

Fråga har uppkommit huruvida Skatteverket helt eller delvis får befria skattskyldig från kostnadsränta som påförts pga. att han underlåtit att i Sverige redovisa inkomst i inkomstdeklaration eller skatt i skattedeklaration, vilka belopp i stället upptagits till beskattning och rättidigt erlagts i annat land, varefter skatten återbetalats med respektive utan restitutionsränta. Frågan gäller inte de situationer där överföring av skatt görs mellan de nordiska länderna med stöd av det s.k. Trekkavtalet i bilaga 2 i förordningen (1997:1157) om handräckning i skatteärenden mellan de nordiska länderna.

3 Gällande rätt m.m.

Av 19 kap. 11 § skattebetalningslagen (1997:483), SBL, framgår att Skatteverket helt eller delvis får befria en skattskyldig från kostnadsränta, om det finns synnerliga skäl. Med sådana skäl avses framför allt förhållanden som den skattskyldige inte kunnat råda över. Se avsnitt 5 i Skatteverkets rekommendationer m.m. RSV S 2000:9. Av avsnitt 6 i dessa rekommendationer framgår vidare att kostnadsränta vid delbefrielse normalt bör sättas ned till belopp motsvarande basräntan (basränteregeln).

4 Skatteverkets bedömning

Skatteverkets uppfattning är den att skattskyldig som betalat skatt i rätt tid inte ska drabbas av några ränteeffekter över huvud taget. Detta oavsett om hög eller låg kostnadsränta påförts och oavsett om skatten i fråga erlagts i fel land. Härav följer att om exempelvis en s.k. non filer, t.ex. skattskyldig som inte varit registrerad till mervärdesskatt eller såsom arbetsgivare, underlåtit att i Sverige redovisa exempelvis mervärdesskatt, som i stället rättidigt upptagits till beskattning i annat land, varefter mervärdesskatten återbetalats, helt ska befrias från påförd hög kostnadsränta om han inte fått någon restitutionsränta alls från det andra landet. Om sådan ränta gottskrivits honom, ska kostnadsräntan sättas ned till belopp motsvarande sålunda erhållen restitutionsränta. Det ankommer härvid på den skattskyldige att visa att restitutionsränta inte erhållits, alternativt visa med vilket belopp sådan ränta erhållits.

Samma bör gälla om skattskyldig pga. exempelvis omräkning eller anstånd i stället påförts låg kostnadsränta, innebärande att den låga räntan nedsätts till noll, alternativt till belopp motsvarande i utlandet uppburen restitutionsränta.

Att skattskylig inte erhåller någon restitutionsränta alls, alternativt erhåller sådan ränta med belopp understigande den i Sverige påförda kostnadsräntan, utgör således enligt Skatteverkets uppfattning, ett sådant synnerligt skäl som grundar rätt till hel- respektive delbefrielse från kostnadsräntan.

En förutsättning för dylik befrielse alternativt nedsättning, är att skattskyldig sedermera betalar skatten till Sverige inom tid som anges i beslutet, vilket ju i sin tur normalt förutsätter att han dessförinnan fått tillbaka skatten från det andra landet. Om så ej sker, dvs. om betalning inte sker på förfallodagen, kan befrielse alternativt nedsättning likväl ske, nämligen om betalning sker i omedelbar anslutning till att den skattskyldige erhåller återbetalning av skatten från det andra landet. Även i detta fall åligger det den skattskyldige att bevisa när den i utlandet erlagda skatten återbetalades till honom.

Som framgår av Skatteverkets ovannämnda rekommendationer RSV S 2000:9 avsnitt 6, ska kostnadsränta vid delbefrielse normalt sättas ned till belopp motsvarande basräntan. Härav följer att i situationer som inte kan anses som normala, delbefrielse kan ske på andra sätt, dvs. till belopp som under- eller överstiger basräntan. Skatteverket anser att den problematik som beskrivs ovan, utgör exempel på en sådan onormal situation då basränteregeln kan frångås.

Sifferkollen Läs mer

Belopp

Basbelopp
År 2017 2018 2019
Prisbasbelopp 44 800 45 500 46 500
Förhöjt pbb. 45 700 46 500 47 400
Inkomstbasbelopp 61 500 62 500 64 400
Utdelning fåmansföretag
År 2017 2018 2019
Schablonbelopp 163 075 169 125 171 875

Räntesatser

Periodiseringsfond
År 2017 2018 2019
Räntesats 0,36* 0,36 0,51

* 0,19 om räkenskapsåret börjar 2016 och avslutas 2017.

Referensränta
År 2017 2018 2019
Räntesats -0,5 -0,5 -0,5
Ränta på skattekontot
Period 2013-2016 2017 -
Intäkt 0,5625 0
Kostnad Låg 1,25 1,25
Kostnad Hög 16,25 16,25
Räntefördelning
Inkomstår 2017 2018 2019
Positiv 6,27 6,49 6,51
Negativ 1,50 1,50 1,51
Statslåneränta
År 2016 2017 2018
31 maj 0,57 0,34 0,49
30 nov 0,27 0,49 0,51

Traktamenten

Bilresor
Inkomstår 2017 2018 2019
Egen bil 18,50 18,50 18,50
Förmånsbil, diesel 6,50 6,50 6,50
Förmånsbil, bensin 9,50 9,50 9,50
Kostförmån
År 2017 2018 2019
Frukost, lunch och middag 225 235 245
Lunch eller middag 90 94 98
Frukost 45 47 49
Skattefria gåvor
År 2017 2018 2019
Julgåva 450 450 450
Jubileumsgåva 1 350 1 350 1 350
Minnesgåva 15 000 15 000 15 000

Skattesatser

Bolagsskatt
År 2017 2018 2019
Skattesats 22% 22% 21,4%
Mervärdesskatt
År 2017 2018 2019
Normal

25 %

25 % 25 %
Livsmedel, krog m.m. 12 % 12 % 12 %
Persontransport, böcker m.m. 6 % 6 % 6 %
Arbetsgivaravgifter/egenaavgifter
Födda -1937 1939 - 1953 1954 -
Arb. avgifter 6,15% 16,36% 31,42%
Egenavgifter 6,15% 16,36% 28,97%