SKVs ställningstaganden

2008-11-05 Omvärdering av beskattningsunderlag vid måltider till anställda

Område: Mervärdesskatt

Datum: 2008-11-05

Dnr/målnr/löpnr: 131 643753-08/111

1 Sammanfattning

Omvärdering av beskattningsunderlaget kan bli aktuell vid olika transaktioner som uppkommer på grund av anställning.

En ersättning som är lägre än marknadsvärdet ska dock inte omvärderas om den skattskyldige kan göra sannolikt att ersättningen är marknadsmässigt betingad. Ett pris som är lägre än vad som en oberoende köpare av motsvarande vara eller tjänst skulle få betala till en utomstående säljare kan dock inte anses som marknadsmässigt betingat.

Inom restaurangbranschen är det vanligt att anställda får köpa måltider till reducerat pris i enlighet med bestämmelser i kollektivavtal. Understiger priset marknadsvärdet blir reglerna om omvärdering aktuella. Rabatter till personal som är större än de som oberoende köpare kan få är inte marknadsmässigt betingade. Omvärdering kan därför ske vid sådana tillhandahållanden av måltider till personalen.

Det förhållandet att en arbetsgivare anser att det är bra att personalen äter ordentligt på sina lunchraster, inte lämnar företagsområdet och liknande är, enligt Skatteverkets uppfattning, inte omständigheter som medför att ett pris som understiger marknadsvärdet ska anses som marknadsmässigt betingat.

Om det finns en direkt jämförbar omsättning, exempelvis genom att den skattskyldige i utåtriktad verksamhet har ett pris på motsvarande tjänst till oberoende köpare, bör detta användas i första hand. I situationer där det är svårare att finna en direkt jämförbar omsättning kan genomsnittspriset för en normal lunch, som fastställs i Skatteverkets föreskrifter för inkomsttaxeringen, tjäna till ledning vid fastställande av marknadsvärdet enligt mervärdesskattelagen (1994:200), ML.

2 Bakgrund och frågeställning

Enligt reglerna om omvärdering i ML, kan omvärdering av beskattningsunderlaget bli aktuell vid omsättningar till anställda. Det förekommer att anställda har möjlighet att köpa lunch på sin arbetsplats. Det kan exempelvis vara så att ett industriföretag driver en särskild personalservering.

Restauranganställda kan enligt kollektivavtal ha rätt att köpa måltider till förmånliga priser. Enligt nu gällande kollektivavtal är priset för kost på arbetsplatsen för närvarande 34 kronor per dag. Normalt ingår då en måltid och en s.k. kaffemåltid. Omständigheterna kring hur kosten serveras varierar. I vissa fall kan det exempelvis finnas särskilda personalmatsalar där det serveras en särskild personalmåltid. I andra fall kan det vara så att personalen äter samma sorts mat som gästerna och att detta görs i den ordinarie matsalen. De anställda serverar sig normalt själva.

Mot bakgrund av ovanstående har det uppkommit frågor om i vilken mån tillhandahållande av måltider till personal ska medföra omvärdering av beskattningsunderlaget.

De frågor som behandlas nedan gäller omvärderingsreglerna och försäljning till underpris. Uttagsbeskattning som blir aktuell i situationer där tillhandhållandet sker helt utan ersättning behandlas däremot inte.

3 Gällande rätt m.m.

3.1 Mervärdesskattelagens regler om omvärdering

I 1 kap. 9 § ML anges följande.

”Med marknadsvärdet förstås hela det belopp som köparen av en vara eller tjänst, i samma försäljningsled som det där omsättningen äger rum, vid tidpunkten för omsättningen skulle få betala till en oberoende säljare inom landet för en sådan vara eller tjänst.

Om ingen jämförbar omsättning av varor eller tjänster kan fastställas, utgörs marknadsvärdet

  1. när det gäller varor, av ett belopp som inte understiger inköpspriset för varorna eller för liknande varor eller, om inköpspriset saknas, självkostnadspriset, fastställt vid tidpunkten för transaktionen, eller
  2. när det gäller tjänster, av ett belopp som inte understiger näringsidkarens kostnad för att utföra tjänsten.”

Bestämmelsen i 1 kap. 9 § ML motsvaras av artikel 72 i rådets direktiv 2006/112/EG om ett gemensamt system för mervärdesskatt (mervärdesskattedirektivet).

Enligt 7 kap. 2 § ML beräknas beskattningsunderlaget vid omsättning och förvärv som anges i 3 och 4 §§ med utgångspunkt i det värde som anges i nämnda paragrafer.

Om inget annat följer av 3 a eller 3 b §§ ML utgörs det värde som avses i 2 § av ersättningen vid annan omsättning än uttag.

Av bestämmelsen i 7 kap.3 a § framgår att vid annan omsättning än uttag utgörs det i 2 § första stycket angivna värdet av marknadsvärdet, om

  1. ersättningen är lägre än marknadsvärdet,
  2. köparen inte har full avdragsrätt eller återbetalningsrätt enligt 10 kap. 9 eller 11-13 §§,
  3. säljaren och köparen är förbundna med varandra, och
  4. den skattskyldige inte kan göra sannolikt att ersättningen är marknadsmässigt betingad.

Av 7 kap. 3 d § ML framgår att säljare och köpare ska anses förbundna med varandra enligt 3 a § om det föreligger familjeband eller andra nära personliga band, organisatoriska band, äganderättsliga band, finansiella band, band på grund av medlemsskap, band på grund av anställning eller andra juridiska band.

Med band på grund av anställning avses även band mellan en arbetstagares familj eller andra personer som står arbetstagaren nära.

I prop. 2007/08:25 anges att som förbundna bör anses ett företag och dess anställda, inbegripet anställda hos moder-, dotter-, eller intresseföretag, samt ett företag och sådana fysiska personer som är närstående till dess anställda (s. 135).

I prop. 2007/08:25 s.135 fanges följande avseende marknadsmässigt betingad ersättning.

”Syftet med de föreslagna bestämmelserna är att förhindra att staten undandras mervärdesskatt genom prissättningen av varor eller tjänster (jfr artikel 80 i mervärdesskattedirektivet). Enligt nuvarande regler i 2 kap. 2 och 5 §§ ML - som föreslås ändrade i propositionen, se avsnitt 6.1.4 - föreligger uttag vid överlåtelse av vara eller tillhandahållande av tjänst om ersättningen understiger inköpspriset eller självkostnadspriset för varan eller kostnaden för att utföra tjänsten och sådan nedsättning inte är marknadsmässigt betingad. Regeringen anser att omvärdering av beskattningsunderlaget inte bör ske vid underpristransaktioner (föreslagna 7 kap.3 a och b §§ ML) om ersättningen är marknadsmässigt betingad. Härigenom kommer förhållandena i varje enskilt fall att kunna beaktas. I de fall arbetsgivare lämnar sedvanliga rabatter till sina anställda får det anses vara fråga om en ersättning som är marknadsmässigt betingad. I de fall arbetsgivare tillhandahåller personalmåltider mot en subventionerad ersättning kan det, beroende på omständigheterna, vara fråga om en ersättning som är marknadsmässigt betingad, jfr vad Sveriges advokatsamfund yttrat. Samfundet anför också att det är oklart om ett moderbolags överlåtelse av skattepliktiga tillgångar till ett dotterbolag genom apport avses omfattas av regeln att omvärdering inte ska ske om ersättningen är marknadsmässigt betingad. Regeringen anser att detta är en fråga som får avgöras genom rättstillämpningen. Ytterligare exempel på vad som kan utgöra en marknadsmässigt betingad ersättning finns i författningskommentaren.”

I författningskommentaren till bestämmelsen i 7 kap.3 a § ML (s.253 f .) anges bl.a. följande.

”Paragrafen är ny och införs med stöd av artikel 80.1 första stycket a i mervärdesskattedirektivet. Den syftar till att motverka undandragande av skatt i de fall då en skattepliktig transaktion utförs till ett för lågt värde och köparen inte har rätt att dra av hela skatten. I sådant fall innebär underprissättningen ett lägre skattebelopp och en verklig förlust av skatteinkomster, i form av minskad utgående skatt.”

”I punkt 4 anges den sista förutsättningen för att omvärdering ska kunna ske, nämligen att den skattskyldige inte kan göra sannolikt att ersättningen är marknadsmässigt betingad. Beroende på omständligheterna kan antingen säljaren eller köparen vara skattskyldig. Enligt hittillsvarande regler ska uttagsbeskattning inte ske vid underpristransaktioner om prisnedsättningen är marknadsmässigt betingad (2 kap. 2 § 2 och 5 § första stycket 1, dessa paragrafer föreslås dock ändras). I princip är ersättningen marknadsmässigt betingad om samma pris kan ges också till en oberoende köpare. Det pris som en arbetsgivare tar ut av en anställd för en vara eller tjänst som en följd av sedvanliga rabatter får anses vara marknadsmässigt betingat.”

Bestämmelserna om omvärdering i ML bygger på artikel 80 i mervärdesskattedirektivet.

3.2 Tidigare regler i ML om försäljningar till underpris

Reglerna om omvärdering ersätter de tidigare regleringarna i 2 kap. 2 och 5 §§ ML om uttag när omsättningen görs till en ersättning som understiger kostnaden för varan eller tjänsten.

När begreppet ”marknadsmässigt betingad” infördes i de tidigare bestämmelserna om uttag angavs bl.a. följande (prop. 1994/95:57 s. 113).

”Som anmärkts ovan under redogörelsen för bestämmelsen i 2 kap. 2 § 2 ML har orden ”mot ersättning som understiger marknadsvärdet” tillämpats så att varuöverlåtelser mot en marknadsmässigt betingad prisnedsättning eller mot sedvanliga personalrabatter inte utgör uttag”

”Som exempel på en prisnedsättning under marknadsvärdet som ändå är marknadsmässigt betingad kan nämnas ett extremt lågt pris på en back öl eller läsk, antingen kopplat till livsmedelsinköp i övrigt till visst belopp eller enbart för att locka kunder till butiken”

I de regler som fanns innan detta beskattades överlåtelser under marknadsvärdet. I redogörelsen för den tidigare bestämmelsen i 2 kap. 2 § 2 ML anges i prop. 1994/95:57 (s. 108) följande:

Marknadsmässigt betingade prisnedsättningar är inte att anse som försäljning till underpris. Bestämmelsen omfattar även försäljning till anställda för underpris. Sedvanliga personalrabatter uttagsbeskattas dock inte (jfr. prop. 1993/94:99 s. 140).

I prop. 1993/94:99 s. 140 anges följande avseende 2 kap. 2 § 2 ML.

”I anslutning till detta bör framhållas att bestämmelsen i 2 § 2 gäller även vid försäljning till anställda för ett pris understigande marknadsvärdet. Bestämmelsen omfattar dock inte försäljning med sedvanliga personalrabatter. Det överensstämmer med nuvarande ordning (jfr RSV Dt 1988:19).”

I prop. 1993/94:99 hänvisas således till RSV Dt 1988:19. Av RSV Dt 1988:19 framgick följande.

”Med sedvanlig rabatt avses rabatt som lämnas på grund av sedvänja inom yrket eller verksamheten och som i princip är tillgänglig för hela företagets personal. En förutsättning för att rabatten skall kunna anses som sedvanlig är att den uppgår till en rimlig nivå. Vad som i det enskilda fallet skall avses med en rimlig nivå går inte att avgöra generellt. Rabatterna varierar i olika branscher och från tid till annan. För att kunna godta rabatten som sedvanlig bör därför krävas att den inte är större än vad den anställde som kund eller personalen som grupp skulle kunna utverka på annat håll. Vid denna bedömning bör övervägas om försäljnings-, sortiments- och personalpolitiska skäl påverkar rabattens storlek. En ytterligare förutsättning för att rabatten skall kunna anses som sedvanlig är att den avser endast normala inköp av varor och tjänster för den anställdes och hans familjs konsumtion. Detta får särskild betydelse vid inköp av kapitalvaror”

Uttagsreglerna tillämpades också på motsvarande sätt efter 1 jan 1995.

I Skatteverkets handledning för mervärdesskatt 2004 angavs följande (s. 106-107).

”Uttagsbeskattning bör inte ske av den anledningen att rabatter lämnas till anställd personal. Om däremot rabatten är större än vad som en konsument kan erhålla på affärsmässiga grunder kan en uttagssituation uppkomma även vid försäljning till anställda.”...”Vad som förstås med affärsmässiga grunder framgår av RSV 2003:28 och RSV M 2003:16”

Av RSV M 2003:16 framgick bl.a. att enbart sådana rabatter som en arbetsgivare på affärsmässiga grunder uthålligt kan ge sina största kunder bör undgå beskattning. Vidare framgick att tillfälligt starkt nedsatta priser i vissa fall kan vara uttryck för marknadspriset. Om ett starkt nedsatt pris erbjuds de anställda måste arbetsgivaren kunna dokumentera att han även generellt tillämpar detta pris i utbudet mot sina kunder. Vid en kraftig prissänkning i förhållande till vad som är ordinarie marknadspris torde det i regel inte finnas utrymme att lämna ytterligare kundrabatter till de största kunderna. Därmed skulle det inte heller finnas något utrymme att ge ytterligare rabatt som skattefri personalrabatt.

3.3 Inkomstskatteregler om beräkning av värdet på kostförmån

Vid inkomstbeskattningen finns särskilt reglerat hur en kostförmån ska värderas. Detta görs enligt 61 kap. 3 § inkomstskattelagen (1999:1229), IL, med utgångspunkt i genomsnittspriset i Sverige för en normal lunch. Skatteverket fastställer i föreskrifter till IL vad genomsnittspriset vid tillämpningen av 61 kap. 3 § IL ska vara. För närvarande är detta genomsnittspris 69,91 kronor enligt SKVFS 2007:15. Förmånsvärdet för lunch eller middag är därför 70 kronor i nuläget.

4 Skatteverkets bedömning

4.1 Allmänt om omvärdering vid omsättning till anställda

Det har ifrågasatts om reglerna om omvärdering ska tillämpas vid olika transaktioner gentemot anställda eftersom sådana transaktioner inte skulle innebära ett skatteundandragande.

Reglerna om omvärdering av beskattningsunderlaget ersätter de tidigare reglerna i ML om uttagsbeskattning vid underpristransaktioner. Reglerna syftar till att motverka att den utgående skatten minskar. Om en prissättning beror på att det föreligger ett särskilt förhållande mellan köpare och säljare av t.ex. personlig, juridisk eller organisatorisk natur ska omvärdering bli aktuell. Prissättningar som föranleds av konkurrensskäl, marknadsföringsskäl, inkurans och liknande behöver dock inte medföra att omvärdering ska ske (jfr prop. 2007/08:25 s. 129).

Bestämmelsen i artikel 80.1 andra stycket i mervärdesskattedirektivet medger att omvärderingsreglerna görs tillämpliga på transaktioner mellan arbetsgivare och arbetstagare eller mellan arbetsgivare och arbetstagarens familjmedlemmar eller andra som står arbetstagaren nära. I 7 kap. 3 d § ML har det uttryckligen reglerats att omvärderingsreglerna ska kunna tillämpas vid omsättningar gentemot anställda och även vid omsättningar gentemot den anställdas familj eller andra som står den anställda nära. Det är således tillräckligt att det förekommer band på grund av anställning för att omvärdering ska kunna komma ifråga. Detta får anses innebära att det ska vara möjligt att omvärdera transaktioner gentemot anställda i allmänhet och inte enbart transaktioner gentemot anställda som har ett bestämmande inflytande eller närstående till någon med bestämmande inflytande. Även omsättningar till anställda i moder-, dotter- eller intresseföretag omfattas (prop. 2007/08:25 s. 135).

Med hänsyn till detta kan det bli aktuellt att omvärdera beskattningsunderlaget vid olika transaktioner som uppkommer på grund av anställning. Om reglerna inte kunde tillämpas i sådana situationer skulle privat konsumtion kunna bli obeskattad vid omsättningar gentemot anställda. Den anställdes förvärv skulle då få en lägre mervärdesskattebelastning än om denne istället fått lön och gjort motsvarande anskaffning på annat håll. En sådan underprissättning, som beror på anställningsförhållandet, skulle således medföra ett lägre skattebelopp och en verklig förlust av skatteinkomster genom att den utgående skatten minskar. Omvärderingsreglerna ska därför kunna tillämpas i sådana situationer.

4.2 Marknadsmässigt betingade priser

En ersättning som är lägre än marknadsvärdet ska inte omvärderas om den skattskyldige kan göra sannolikt att ersättningen är marknadsmässigt betingad. Begreppet marknadsmässigt betingad saknar direkt motsvarighet i mervärdesskattedirektivets regler. Även en ersättning som lämnas av en anställd för ett förvärv kan anses som marknadsmässigt betingad. Uttalandena i prop. 2007/08:25 (s.135 f och 253 f ) kan emellertid inte förstås så att anställdas förvärv av exempelvis måltider till ett pris lägre än marknadsvärdet mer generellt ska anses som marknadsmässigt betingade. Det framstår som osannolikt att uttalandena i förarbetena syftar till att ge begreppet ”marknadsmässigt betingad” en väsentligt ändrad innebörd jämfört med tidigare.

Syftet med uttalandena i förarbetena om sedvanliga rabatter (s.135 foch253 f ) har varit att omvärderingsreglerna i detta avseende ska få motsvarande tillämpningsområde som det som var avsett för ML:s tidigare regler mot underprissättning. Det framgår också av prop. 2007/08:25 s. 254 att en ersättning i princip kan anses som marknadsmässigt betingad om motsvarande pris kan lämnas till en oberoende köpare. Utgångspunkten för att en rabatt till en anställd kan anses som marknadsmässigt betingad bör därför vara att motsvarande pris skulle kunna lämnas till en oberoende köpare, dvs. till någon som inte är anställd eller på annat sätt nära förbunden med den skattskyldige. Priset till anställda kan inte anses som marknadsmässigt betingat om det understiger priset som ett företag på affärsmässiga grunder uthålligt kan ge sina största kunder. Ett sådant synsätt ligger i linje med vad som ansetts som marknadsmässigt betingat enligt tidigare regler mot underprissättning i ML.

Detta utesluter emellertid inte att en omsättning av måltider till personal där priset är lägre än marknadsvärdet skulle kunna anses ha ett marknadsmässigt betingat pris. Som framgår av prop. 2007/08:25 s. 136 kan omständigheterna i det enskilda fallet vara så att ett pris vid omsättning av måltider till personal kan vara marknadsmässigt betingat.

Ett exempel på en situation där en rabatt kan anses som marknadsmässigt betingad är att det i lunchrestauranger förekommer rabattsystem av typen köp 11 luncher för priset av 10. Att det i en personalrestaurang finns rabatter av motsvarande slag och omfattning ska då inte medföra att det ska ske en omvärdering om det priset enbart till följd av denna rabatt understiger marknadsvärdet. Om ett marknadspris tillämpas i övrigt kan prisnedsättningen och ersättningen i sådana fall anses som marknadsmässigt betingade om rabatten ligger på en rimlig nivå som motsvarar den som normalt förekommer på andra lunchrestauranger.

Ett annat exempel skulle kunna vara att en restaurang av marknadsföringsskäl har ett tillfälligt erbjudande om ett förmånligt pris som riktar sig till samtliga kunder, exempelvis ett öppningserbjudande. Ett sådant pris skulle kunna ligga under ett normalt marknadsvärde. Det förhållandet att en medlem i en anställds familj besöker restaurangen och utnyttjar erbjudandet ska då inte behöva medföra att beskattningsunderlaget för omsättningen till denne ska omvärderas. Nedsättningen av priset kan i ett sådant fall anses som marknadsmässigt betingad.

Inom restaurangbranschen är det vanligt att anställda får köpa måltider till reducerat pris i enlighet med bestämmelser i kollektivavtal. Ett sådant pris som understiger marknadsvärdet är enbart en följd av anställningsförhållandet och reglerna om omvärdering blir därmed aktuella. Av vad som anges ovan följer att enbart det förhållandet att det är vanligt förekommande med en viss typ av personalrabatter inom en bransch inte medför att rabatten är marknadsmässigt betingad. Rabatter till personal som är större än de som oberoende köpare kan få är inte marknadsmässigt betingade. Omvärderingsreglerna blir därför aktuella vid sådana tillhandahållanden av måltider till personalen.

Kostnader för måltider är i första hand en personlig levnadskostnad för de anställda. Tillhandahållande av måltider till anställda sker normalt i allt väsentligt för att tillgodose de anställdas privata konsumtion (jfr Regeringsrättens dom 2008-05-05, mål nr 3530). Det förhållandet att en arbetsgivare anser att det är bra att personalen äter ordentligt på sina lunchraster, inte lämnar företagsområdet och liknande är, enligt Skatteverkets uppfattning, inte omständigheter som medför att ett pris som understiger marknadsvärdet ska anses som marknadsmässigt betingat.

4.3 Marknadsvärdet och genomsnittspriset för lunch

Av 1 kap. 9 § ML framgår att med marknadsvärdet förstås hela det belopp som köparen av en vara eller tjänst, i samma försäljningsled som det där omsättningen äger rum, vid tidpunkten för omsättningen skulle få betala till en oberoende säljare inom landet för en sådan vara eller tjänst. Om ingen jämförbar omsättning av varor eller tjänster kan fastställas beräknas marknadsvärdet med hänsyn till den skattskyldiges kostnader enligt 1 kap. 9 § andra stycket ML.

I ML finns ingen särskild regel om värdering av måltider. Även för måltider gäller den generella regeln i 1 kap. 9 § ML om fastställande av marknadsvärdet för en jämförbar vara eller tjänst. Om det finns en direkt jämförbar omsättning, exempelvis genom att den skattskyldige i utåtriktad verksamhet har ett pris på motsvarande tjänst till oberoende köpare, bör detta användas i första hand.

I situationer där det är svårare att finna en direkt jämförbar omsättning kan genomsnittspriset för en normal lunch, som fastställs i föreskrifter till 61 kap. 3 § IL, tjäna till ledning vid fastställande av marknadsvärdet enligt ML. Marknadsvärdet kan dock påverkas av exempelvis graden av service och övrig standard. Vid fastställandet av marknadsvärdet enligt ML behöver hänsyn tas till omständigheterna i det enskilda fallet. En samlad bedömning av omständigheterna kan medföra att marknadsvärdet enligt ML blir ett lägre eller högre belopp än det ovan nämnda genomsnittspriset. En lunch av enklare slag kan t.ex. anses ha ett lägre marknadsvärde i ML:s mening. Omständigheterna kan också vara så att marknadsvärdet enligt ML utgör ett högre belopp.

Tillämpningsinformation för Skatteverket: Styrsignal 2008-11-05 om ”Omvärdering av beskattningsunderlag vid måltider till anställda”

Inom restaurangbranschen är det vanligt att anställda får köpa måltider till reducerat pris i enlighet med bestämmelser i kollektivavtal. Understiger priset marknadsvärdet blir reglerna om omvärdering aktuella. Rabatter till personal som är större än de som oberoende köpare kan få är inte marknadsmässigt betingade. Omvärdering kan därför ske vid sådana tillhandahållanden av måltider till personalen.

Vid kontroll bör Skatteverkets åtgärder, som föranleds av nämnda styrsignal, vara framåtsyftande. Beslut på initiativ av verket bör därför, i normalfallet, inte avse omsättning under redovisningsperioder före 2009-01-01.

Sifferkollen

Belopp

Basbelopp
År 2019 2020 2021
Prisbasbelopp 46 500 47 300 47 600
Förhöjt pbb. 47 400 48 300 48 600
Inkomstbasbelopp 64 400 66 800 68 200
Utdelning fåmansföretag
År 2018 2019 2020
Schablonbelopp 169 125 171 875 177 100

Räntesatser

Periodiseringsfond
År 2018 2019 2020
Räntesats 0,36 0,51 0,50

 

Referensränta
År 2016-07-01 2019-07-01 - 
Räntesats -0,5 0,0
Ränta på skattekontot
Period 2013-2016 2017 -
Intäkt 0,5625 0
Kostnad Låg 1,25 1,25
Kostnad Hög 16,25 16,25
Räntefördelning
Inkomstår 2018 2019 2020
Positiv 6,49 6,51 6,50
Negativ 1,50 1,51 1,50
Statslåneränta
År 2018 2019 2020
31 maj 0,49 0,05 -0,01
30 nov 0,51 -0,09  

Traktamenten

Bilresor
Inkomstår 2018 2019 2020
Egen bil 18,50 18,50 18,50
Förmånsbil, diesel 6,50 6,50 6,50
Förmånsbil, bensin 9,50 9,50 9,50
Kostförmån
År 2018 2019 2020
Frukost, lunch och middag 235 245 245
Lunch eller middag 94 98 98
Frukost 47 49 49
Skattefria gåvor
År 2018 2019 2020
Julgåva 450 450 450
Jubileumsgåva 1 350 1 350 1 350
Minnesgåva 15 000 15 000 15 000

Skattesatser

Bolagsskatt
År 2018 2019 2020
Skattesats 22% 21,4% 21,4%
Mervärdesskatt
År 2018 2019 2020
Normal

25 %

25 % 25 %
Livsmedel, krog m.m. 12 % 12 % 12 %
Persontransport, böcker m.m. 6 % 6 % 6 %
Arbetsgivaravgifter/egenaavgifter
Födda -1937 1938 - 1954 1955 -
Arb. avgifter 0 % 10,21% 31,42%
Egenavgifter 0 % 10,21% 28,97%

 

Visa mer...