SKVs ställningstaganden

2009-06-17 Pension från annat nordiskt land

Område: Inkomstskatt – Internationell beskattning, Inkomstskatt – Tjänst

Datum: 2009-06-17

Dnr/målnr/löpnr: 131 542543-09/111

1 Sammanfattning

En person med hemvist i Sverige den 4 april 2008 tog redan vid denna tidpunkt emot sådan betalning som omfattas av artikel 18 i nordiska skatteavtalet. Skatteverket bedömer att eventuell dubbelbeskattning fortsatt ska undanröjas genom att inkomsten undantas från svensk beskattning. Detta gäller samtliga utbetalningar av ersättningar som omfattas av artikel 18 i det nordiska skatteavtalet. Det innebär enligt Skatteverkets bedömning att även retroaktiva utbetalningar, som personen tar emot, omfattas.

Hade personen haft hemvist i Sverige vid samma tidpunkt men inte tagit emot betalning som omfattas av artikel 18 i det nordiska skatteavtalet så ska inte retroaktiva ersättningar undantas från svensk beskattning, även om de avser tid före den 4 april 2008. Detta beroende på att betalning som omfattas av artikel 18 inte redan togs emot den 4 april 2008.

2 Bakgrund och frågeställning

En person är bosatt i Sverige och har hemvist här enligt det nordiska skatteavtalet. Personen får olika pensioner från Norge. Bland annat får han pension från NAV (norska arbeids- og velferdsforvaltningen) och Statens Pensjonskasse. Från NAV fick han sin första utbetalning i mars 2008. I juni 2008 fick han en retroaktiv pensionsutbetalning från Statens Pensjonskasse som avser 2006, 2007 och 2008.

Fråga har ställts om hur protokollspunkt VII a punkten 2 i protokollet till det nordiska skatteavtalet ska tolkas i denna situation.

3 Gällande rätt m.m.

Mellan de nordiska länderna finns ett skattavtal. Avtalet slöts 1996. Avtalet har infogats i svensk lag, jfr lag (1996:1512) om dubbelbeskattningsavtal mellan de nordiska länderna.

Den 4 april 2008 undertecknades ett protokoll om ändringar i skatteavtalet. Det innebär bl.a. ändringar avseende fördelningen av beskattningsrätten till pensionsinkomster. Ändringarna tillämpas på inkomster från och med den 1 januari 2009.

När det gäller beskattningen av pension, livränta och utbetalning enligt de avtalsslutande staternas sociallagstiftning i artikel 18.1 i avtalet innebär ändringen en övergång från undantagandemetod (exempt) till avräkningsmetoden (credit). Detta framgår av artikel V i protokollet från den 4 april 2008. Tidigare har således källstaten ensamt haft rätten att beskatta inkomsten. Enligt den nya regleringen får såväl källstat som hemviststat beskatta pensionsutbetalningarna. Dubbelbeskattningen ska undanröjas av hemviststaten genom avräkning. Ändringen innebär även att det s.k. 20 000 kronors avdraget slopas då beskattning sker enligt bestämmelserna om subsidiär beskattningsrätt, s.k. subject to tax, jfr här artikel VI i samma protokoll. Den subsidiära beskattningsrätten innebär här i korthet att hemviststaten beskattar inkomsten då källstaten saknar möjlighet att beskatta inkomsten pga. sin interna lagstiftning.

I 7 § lag (1996:1512) om dubbelbeskattningsavtal mellan de nordiska länderna föreskrivs att bestämmelserna i protokollspunkt VII a punkt 2 i protokollet till avtalet av den 23 september 1996 ska

tillämpas. Av denna protokollspunkt framgår följande:

”2. Utan hinder av bestämmelserna i artikel 18 punkt 1 kan Sverige tillämpa följande bestämmelser:

Pension och livränta som betalas från annan avtalsslutande stat än Sverige och utbetalning från annan avtalsslutande stat än Sverige enligt sociallagstiftningen i denna stat till person med hemvist i Sverige beskattas endast i den förstnämnda staten. Detta gäller om personen hade hemvist i Sverige den 4 april 2008 och vid denna tidpunkt tog emot sådan betalning. Bestämmelserna tillämpas endast så länge som personen utan avbrott alltjämt har hemvist i Sverige.”

I prop. 2007/08:146 s. 47 f. framförs bl.a. att ändringen som genomförs kan medföra att pensionärer som har hemvist i Sverige och som får utbetalning från annan avtalsslutande stat får en högre sammanlagd beskattning än de har med tillämpning av undantagandemetoden. Med avräkningsmetoden får Sverige som hemviststat ta ut den skatt som blir mellanskillnaden mellan den utländska skatten och den svenska skatten på inkomsten. Detsamma skulle ha gällt om inte skatteavtalet funnits och avräkning istället skulle ha medgetts enligt avräkningslagen. Regeringen anser ändå att ändringen kan komma att drabba de pensionärer som har hemvist i Sverige och får pension från annan avtalsslutande stat alltför hårt. De skattskyldiga har inte kunnat förutse detta och därtill läggs den ökade skattebördan på en typiskt sett svag grupp. Regeringen uttrycker att den ”anser därför att ändringen i beskattning av pension, livränta och utbetalning enligt sociallagstiftningen inte ska gälla för personer som vid tidpunkten för protokollets undertecknande den 4 april 2008 hade hemvist i Sverige och redan då tog emot sådan utbetalning från en annan avtalsslutande stat”. Detta ska dock gälla endast så länge personen utan avbrott har hemvist i Sverige.

4 Skatteverkets bedömning

I den beskrivna situationen hade personen hemvist i Sverige den 4 april 2008. Vid denna tidpunkt tog han emot sådan betalning som omfattas av artikel 18 i det nordiska skatteavtalet.

Skatteverkets gör, mot bakgrund av protokollet från den 8 april 2008 och förarbetsuttalandena, bedömningen att personen är kvalificerad för att fortsatt få tillämpa de bestämmelser som gällde för undanröjande av dubbelbeskattning vid detta tillfälle, dvs. inkomsten undantas från svensk beskattning. Detta gäller i den omfrågade situationen samtliga sådana utbetalningar av ersättningar som omfattas av artikel 18 i det nordiska skatteavtalet. Det gäller således även i detta fall för de retroaktiva pensioner som betalas ut från Statens Pensjonskasse i juni 2008.

Hade mottagaren av ersättningarna däremot haft hemvist i Sverige den 4 april 2008 men före denna tidpunkt inte tagit emot någon betalning som räknas upp i artikel 18 i det nordiska skatteavtalet så omfattas inte heller de retroaktiva ersättningar som utbetalas i juni 2008. Detta gäller även om de avser tid före den 4 april 2008. Detta beroende på att det brister i kravet på att sådan betalning som omfattas av artikel 18 ska ha tagits emot.

Ovan bortses från de tillfällen då det är aktuellt att tillämpa den subsidiära beskattningsrätten som finns reglerad i det nordiska skatteavtalet.

Sifferkollen

Belopp

Basbelopp
År 2019 2020 2021
Prisbasbelopp 46 500 47 300 47 600
Förhöjt pbb. 47 400 48 300 48 600
Inkomstbasbelopp 64 400 66 800 68 200
Utdelning fåmansföretag
År 2018 2019 2020
Schablonbelopp 169 125 171 875 177 100

Räntesatser

Periodiseringsfond
År 2018 2019 2020
Räntesats 0,36 0,51 0,50

 

Referensränta
År 2016-07-01 2019-07-01 - 
Räntesats -0,5 0,0
Ränta på skattekontot
Period 2013-2016 2017 -
Intäkt 0,5625 0
Kostnad Låg 1,25 1,25
Kostnad Hög 16,25 16,25
Räntefördelning
Inkomstår 2018 2019 2020
Positiv 6,49 6,51 6,50
Negativ 1,50 1,51 1,50
Statslåneränta
År 2018 2019 2020
31 maj 0,49 0,05 -0,01
30 nov 0,51 -0,09  

Traktamenten

Bilresor
Inkomstår 2018 2019 2020
Egen bil 18,50 18,50 18,50
Förmånsbil, diesel 6,50 6,50 6,50
Förmånsbil, bensin 9,50 9,50 9,50
Kostförmån
År 2018 2019 2020
Frukost, lunch och middag 235 245 245
Lunch eller middag 94 98 98
Frukost 47 49 49
Skattefria gåvor
År 2018 2019 2020
Julgåva 450 450 450
Jubileumsgåva 1 350 1 350 1 350
Minnesgåva 15 000 15 000 15 000

Skattesatser

Bolagsskatt
År 2018 2019 2020
Skattesats 22% 21,4% 21,4%
Mervärdesskatt
År 2018 2019 2020
Normal

25 %

25 % 25 %
Livsmedel, krog m.m. 12 % 12 % 12 %
Persontransport, böcker m.m. 6 % 6 % 6 %
Arbetsgivaravgifter/egenaavgifter
Födda -1937 1938 - 1954 1955 -
Arb. avgifter 0 % 10,21% 31,42%
Egenavgifter 0 % 10,21% 28,97%

 

Visa mer...