SKVs ställningstaganden

2009-11-16 Inventarier av mindre värde och begreppen naturligt samband och större inventarieanskaffning

Område: Inkomstskatt – Näring, Redovisning

Datum: 2009-11-16

Dnr/målnr/löpnr: 131 819602-09/111

1 Sammanfattning

I 18 kap. 4 § inkomstskattelagen finns bl.a. bestämmelser om inventarier av mindre värde. Med mindre värde avses, enligt lagtexten, att anskaffningsvärdet exklusive mervärdesskatt understiger ett halvt prisbasbelopp. Finns det ett naturligt samband mellan flera inventarier, ska de anses vara inventarier av mindre värde bara om det sammanlagda anskaffningsvärdet understiger ett halvt prisbasbelopp. Detsamma gäller i det fall förvärv av olika inventarier kan anses ingå som ett led i en större inventarieanskaffning.

Skatteverket gör följande bedömning av vad som närmare bör avses med begreppen naturligt samband och större inventarieanskaffning. Med naturligt samband mellan flera inventarier bör avses inventarier som har funktionellt samband och som förvärvats för att användas tillsammans som en enhet. Med inventarier som ingår som ett led i en större inventarieanskaffning bör avses inventarier som används för liknande ändamål och som förvärvats gemensamt eller i ett sammanhang.

2 Bakgrund och frågeställning

I 18 kap. 4 § inkomstskattelagen (IL) finns bestämmelser om inventarier av mindre värde. Fråga har uppkommit om vad som avses med begreppen naturligt samband och led i en större inventarieanskaffning.

3 Gällande rätt m.m.

I 18 kap. IL finns skattemässiga regler om inventarier. Av 4 § framgår att för inventarier som är av mindre värde eller kan antas ha en ekonomisk livslängd på högst tre år får hela utgiften dras av omedelbart. Detta gäller dock inte sådana rättigheter m.m. som avses i 1 § andra stycket. Vägledning till vad som ska anses som mindre värde har funnits i Skatteverkets allmänna råd, senast SKV A 2007:2.

Genom lagstiftning år 2009 (SFS 2009:547) anges det numera direkt i lagtexten vad som menas med mindre värde. Ett andra stycke har införts i 4 §:

”Med mindre värde avses att anskaffningsvärdet exklusive mervärdesskatt understiger ett halvt prisbasbelopp. Finns det ett naturligt samband mellan flera inventarier, ska de anses vara inventarier av mindre värde bara om det sammanlagda anskaffningsvärdet understiger ett halvt prisbasbelopp. Detsamma gäller i det fall förvärv av olika inventarier kan anses ingå som ett led i en större inventarieanskaffning.”

Av förarbetena (prop. 2008/09:129 s.10 f .) framgår att bestämmelserna om naturligt samband och större inventarieanskaffning har sin förebild i de allmänna råd som getts ut av Skatteverket:

”Av Skatteverkets allmänna råd framgår även att inventarier mellan vilka det finns ett naturligt samband bör bedömas gemensamt. Denna grundprincip gäller således redan i dag vid bedömningen av om det är fråga om inventarier av mindre värde. Ett exempel är anskaffning av ett konferensbord med tillhörande stolar. Dessa ska bedömas gemensamt och det sammanlagda anskaffningsvärdet ska understiga ett halvt prisbasbelopp för att omedelbart avdrag ska få göras.

En annan liknande grundprincip är att inventarieförvärv som kan anses ingå som ett led i en större inventarieanskaffning också ska bedömas sammantaget. Det kan till exempel röra sig om att byta ut samtliga datorer på ett kontor genom att anskaffa 300 datorer på en gång. Det kan också röra sig om delleveranser av inventarier som får anses höra till en och samma större anskaffning. I dessa fall måste således det sammanlagda anskaffningsvärdet understiga ett halvt prisbasbelopp för att omedelbart avdrag ska få göras.”

Bakgrunden till förekomsten av begreppen naturligt samband och större inventarieanskaffning i Skatteverkets allmänna råd finns i ett uttalande från skatteutskottet. När reglerna om omedelbart avdrag för inventarier av mindre värde infördes år 1981 ansåg skatteutskottet (SkU bet. 1980/81:25 s. 117) att vad som ska anses som mindre värde kan påverkas av arten av och ändamålet med en investering. Utskottet förutsatte att dåvarande Riksskatteverket skulle beakta dessa synpunkter i de anvisningar som verket enligt propositionen (1980/81:68) hade att utfärda till ledning för tillämpning av reglerna.

Det är sparsamt med rättspraxis på området. I dom av Kammarrätten i Stockholm den 25 januari 2000, mål nr 5237-1996, prövades frågan om bolagets inköp av kontorsmöbler vid i princip samma tillfälle till ett stort antal rum kunde anses som ett led i en större investering. Kammarrätten fann i likhet med länsrätten att aktuella anskaffningar skett som ett led i en större investering och att beloppet 670 000 kr därför skulle aktiveras.

4 Skatteverkets bedömning

Enligt 18 kap. 4 § IL ska inventarier mellan vilka det finns ett naturligt samband anses vara av mindre värde bara om det sammanlagda anskaffningsvärdet understiger ett halvt prisbasbelopp. Detsamma gäller för inventarier som kan anses ingå som ett led i en större inventarieanskaffning. Skatteverket gör följande bedömning av vad som närmare bör avses med dessa begrepp.

Med naturligt samband mellan flera inventarier bör avses inventarier som har funktionellt samband och som förvärvats för att användas tillsammans som en enhet. I förarbetena till lagrummet nämns som exempel ett konferensbord med tillhörande stolar. Ett annat exempel kan vara en maskin med tillhörande kringutrustning som behövs för att maskinen ska fungera på avsett sätt. Separata maskiner kan dock inte anses ha ett naturligt samband om varje maskin fungerar för sig själv och inte har något funktionellt samband med andra maskiner.

Med inventarier som ingår som ett led i en större inventarieanskaffning bör avses inventarier som används för liknande ändamål och som förvärvats gemensamt eller i ett sammanhang. I förarbetena nämns som exempel ett utbyte av samtliga datorer på kontoret eller delleveranser av inventarier som får anses höra till en och samma större anskaffning. Ett annat exempel är en initial investering i en ny näringsverksamhet, t.ex. en verkstadsrörelse där verkstadsutrustning inkl. verktyg bör bedömas för sig, kontorsinventarier för sig, inventarier till personalutrymmen för sig, etc.

Ordet ”större” i uttrycket ”ett led i en större inventarieanskaffning” bör enligt Skatteverkets uppfattning inte innebära någon annan beloppsgräns än den som anges i lagrummet, dvs. ett halvt prisbasbelopp.

Om det bland inventarier med naturligt samband eller som ingår som ett led i en större inventarieanskaffning, ingår inventarier som kan antas ha en ekonomisk livslängd på högst tre år, behöver dessa inte medräknas. För sådana inventarier får hela utgiften dras av omedelbart.

Sifferkollen Läs mer

Belopp

Basbelopp
År 2018 2019 2020
Prisbasbelopp 45 500 46 500 47 300
Förhöjt pbb. 46 500 47 400 48 300
Inkomstbasbelopp 62 500 64 400  
Utdelning fåmansföretag
År 2017 2018 2019
Schablonbelopp 163 075 169 125 171 875

Räntesatser

Periodiseringsfond
År 2017 2018 2019
Räntesats 0,36* 0,36 0,51

* 0,19 om räkenskapsåret börjar 2016 och avslutas 2017.

Referensränta
År 2016-07-01 2019-07-01
Räntesats -0,5 0,0
Ränta på skattekontot
Period 2013-2016 2017 -
Intäkt 0,5625 0
Kostnad Låg 1,25 1,25
Kostnad Hög 16,25 16,25
Räntefördelning
Inkomstår 2017 2018 2019
Positiv 6,27 6,49 6,51
Negativ 1,50 1,50 1,51
Statslåneränta
År 2016 2017 2018
31 maj 0,57 0,34 0,49
30 nov 0,27 0,49 0,51

Traktamenten

Bilresor
Inkomstår 2017 2018 2019
Egen bil 18,50 18,50 18,50
Förmånsbil, diesel 6,50 6,50 6,50
Förmånsbil, bensin 9,50 9,50 9,50
Kostförmån
År 2017 2018 2019
Frukost, lunch och middag 225 235 245
Lunch eller middag 90 94 98
Frukost 45 47 49
Skattefria gåvor
År 2017 2018 2019
Julgåva 450 450 450
Jubileumsgåva 1 350 1 350 1 350
Minnesgåva 15 000 15 000 15 000

Skattesatser

Bolagsskatt
År 2017 2018 2019
Skattesats 22% 22% 21,4%
Mervärdesskatt
År 2017 2018 2019
Normal

25 %

25 % 25 %
Livsmedel, krog m.m. 12 % 12 % 12 %
Persontransport, böcker m.m. 6 % 6 % 6 %
Arbetsgivaravgifter/egenaavgifter
Födda -1937 1938 - 1953 1954 -
Arb. avgifter 0 % 10,21% 31,42%
Egenavgifter 0 % 10,21% 28,97%