SKVs ställningstaganden

2009-12-22 Undantag från skatteplikt – bikostnad vid import

Område: Mervärdesskatt

Datum: 2009-12-22

Dnr/målnr/löpnr: 131 868103-09/111

1 Sammanfattning

Bestämmelserna om vad som ska ingå i beskattningsunderlaget vid import är tvingande och det finns enligt Skatteverkets bedömning ingen möjlighet att exkludera någon kostnadskomponent som ska ingå. Tullverket lämnar i sina allmänna råd information om vad som ska ingå i beskattningsunderlaget vid import.

Uppgifterna om bestämmelseort i den internationella frakthandlingen är avgörande för bedömningen av vilka bikostnader som ska ingå i beskattningsunderlaget vid import. Alla bikostnader fram till den sista ort som anges i frakthandlingen ska ingå i beskattningsunderlaget.

Enligt Skatteverkets uppfattning ska den som tillhandahåller en tjänst som har samband med en import kunna undanta omsättningen av tjänsten från skatteplikt när tjänsten avser en importerad vara och utförs innan och fram till att varan anländer till den sista ort som framgår av en internationell frakthandling.

Skatteverket anser att uppvisandet av en kopia på den internationella frakthandlingen är ett sätt för den som tillhandahåller en tjänst som ska ingå i beskattningsunderlaget vid import att styrka att undantaget från skatteplikt är tillämpligt.

Detta ställningstagande gäller från och med den 1 januari 2010 och har tagits fram på grund av ändrad lagstiftning.

2 Bakgrund och frågeställning

Ändrade regler avseende omsättningsland för tjänster träder i kraft den 1 januari 2010. De ändrade reglerna innebär bl.a. att varutransporttjänster i större omfattning än vad som tidigare har gällt anses omsatta inom landet. Fråga har därför aktualiserats om när en omsättning av en tjänst i samband med import kan undantas från skatteplikt enligt 3 kap. 32 § mervärdesskattelagen (1994:200), ML. Fråga har också uppkommit om hur den som tillhandahåller tjänsten ska kunna visa att tjänsten är undantagen från skatteplikt.

3 Gällande rätt m.m.

Samtliga paragrafer i ML och samtliga artiklar i rådets direktiv 2006/112/EG om ett gemensamt system för mervärdesskatt, mervärdesskattedirektivet, som nämns i detta ställningstagande gäller bestämmelserna i deras lydelse från och med den 1 januari 2010.

Av 3 kap. 32 § ML framgår att om ersättningen för en tjänst utgör en sådan bikostnad som enligt 7 kap. 8 § tredje stycket ML ska ingå i beskattningsunderlaget vid import, så är omsättningen av tjänsten undantagen från skatteplikt. Motsvarande bestämmelse finns i artikel 144 i mervärdesskattedirektivet.

Beskattningsunderlaget vid import utgörs enligt 7 kap. 8 § första stycket ML av varans värde för tulländamål, bestämt enligt rådets förordning (EEG) nr 2913/92 av den 12 oktober 1992 om inrättandet av en tullkodex för gemenskapen, tullkodex, med tillägg av tull och andra statliga skatter eller avgifter, utom mervärdesskatt som tas ut av Tullverket med anledning av införseln. Tillägg ska inte göras i fall då tullen, skatterna eller avgifterna ingår i varans värde.

Av 7 kap. 8 § tredje stycket ML framgår att även bikostnader som provisions-, emballage-, transport- och försäkringskostnader som uppkommer fram till första bestämmelseorten här i landet ska ingå i beskattningsunderlaget vid import. Är det vid tidpunkten för skattskyldighetens inträde känt att varan ska transporteras till någon annan bestämmelseort här i landet eller till någon bestämmelseort i ett annat medlemsland, ska också bikostnader fram till den orten ingå i beskattningsunderlaget.

I mervärdesskattedirektivet finns motsvarande regler om beskattningsunderlaget vid import i artiklarna 85-86.

Enligt 13 b § mervärdesskatteförordningen (1994:223), MF, förstås med första bestämmelseort i 7 kap. 8 § tredje stycket ML den ort som anges i en fraktsedel eller annan transporthandling avseende importen till Sverige. Vidare framgår att om varan ska transporteras till någon annan bestämmelseort ska detta anses känt vid tidpunkten för skattskyldighetens inträde om en sådan annan ort anges på fraktsedeln eller transporthandlingen.

Av 1 kap. 5 § ML framgår att skattskyldigheten vid import inträder vid den tidpunkt då skyldighet att betala tull enligt tullagstiftningen inträder eller skulle ha inträtt om skyldighet att betala tull förelegat.

Den 1 januari 1996 infördes ändrade regler i ML i enlighet med rådets direktiv 95/7/EG, det s.k. andra förenklingsdirektivet. Skälen till införandet av 3 kap. 32 § ML och ändringen i 7 kap. 8 § ML framgår av prop. 1995/96:58 s. 40.

”Eftersom regleringen i förenklingsdirektivet (artikel 1.2) är obligatorisk bör 7 kap. 8 § andra stycket kompletteras med en bestämmelse som anger att beskattningsunderlaget för en varuimport till Sverige, utöver omkostnaderna fram till den första bestämmelseorten, även bör inkludera omkostnader som uppkommit vid transport till någon annan bestämmelseort i Sverige eller till en bestämmelseort i något annat EG-land, om denna ort är känd vid tidpunkten för importen. Vissa redaktionella ändringar bör också övervägas.

För undvikande av dubbelbeskattning bör vidare införas en bestämmelse som undantar omsättning av transporttjänster och andra tjänster om ersättningen utgör en sådan omkostnad som skall räknas in i beskattningsunderlaget för varuimport.”

4 Skatteverkets bedömning

Tullverket är beskattningsmyndighet vid import av en vara. Mervärdesskatt vid import fastställs och uppbärs av Tullverket i den ordning som gäller för tull.

Beskattningsunderlaget vid import ska fastställas enligt 7 kap. 8 § ML jämfört med 13 b § MF. Bestämmelserna är tvingande och det finns enligt Skatteverkets bedömning ingen möjlighet att exkludera någon komponent som ska ingå. Det blir ingen dubbelbeskattning eftersom en omsättning av en tjänst som ska ingå i beskattningsunderlaget vid import är undantagen från skatteplikt enligt 3 kap. 32 § ML.

Utgångsvärdet i ML för beskattningsunderlaget vid import är varans värde för tulländamål bestämt enligt tullkodex. Sedan ska tull och andra statliga skatter och avgifter, utom mervärdesskatt, läggas till såvida dessa inte ingår i varans värde. Vidare ska bikostnader såsom provisioner, emballage, transporter och försäkring som uppkommer fram till första bestämmelseort i Sverige läggas till. Slutligen ska även bikostnader uppkomna fram till annan ort än den första ingå om någon sådan ort är känd vid skattskyldighetens inträde.

Tullverket lämnar i sina allmänna råd upplysningar om vad som ska ingå i beskattningsunderlaget vid import.

Bikostnader uppkomna fram till första bestämmelseort ska ingå i beskattningsunderlaget. Avgörande för vilka ytterligare bikostnader som ska ingå i beskattningsunderlaget är vilken ytterligare ort som kan anses vara känd vid tidpunkten för skattskyldighetens inträde. Av 13 b § MF framgår att en annan bestämmelseort är känd vid skattskyldighetens inträde om den framgår av fraktsedel eller annan transporthandling avseende importen till Sverige.

I den internationella frakthandlingen ska det vid import till Sverige finnas angivet en svensk ort. Den svenska ort som finns angiven och dit varan först ska anlända är den första bestämmelseorten. Om det finns ytterligare svenska orter angivna i den internationella frakthandlingen ska den ort dit varan slutligen anländer anses utgöra annan känd ort enligt 13 b § MF. Detsamma gäller om en annan efterföljande ort i ett annat medlemsland anges i frakthandlingen.

Enligt Skatteverkets bedömning är således uppgifterna i den internationella frakthandling avgörande för vilka bikostnader som ska ingå i beskattningsunderlaget vid import. Alla bikostnader där tjänsten avser den importerade varan och utförs innan och fram till att varan anländer till den sista ort som framgår av en internationell frakthandling ska ingå. Utförs tjänsten först när varan kommit fram och finns på den sista bestämmelseort ska kostnaden inte ingå.

Enligt Skatteverkets uppfattning ska den som tillhandahåller en tjänst som har samband med en import av en vara kunna undanta omsättningen av tjänsten från skatteplikt när tjänsten utförs innan och fram till att varan kommer fram till den sista ort som framgår av en internationell frakthandling.

Skatteverket anser att ett sätt för den som tillhandahåller tjänsten att styrka att undantaget från skatteplikt är tillämpligt är att visa en kopia på den internationella frakthandlingen.

Exempel 1

Varor transporteras med flyg till Arlanda med en internationell flygfraktsedel där Arlanda anges som bestämmelseort. I fraktsedeln framgår ingen annan bestämmelseort. Den svenske köparen ger en svensk åkare i uppdrag att köra varorna till Gävle.

Arlanda är angiven som första och enda bestämmelseort i den internationella frakthandlingen. Bikostnader som uppkommer fram till Arlanda ska ingå i beskattningsunderlaget. Det finns ingen annan känd bestämmelseort vilket medför att bikostnader som uppkommer efter det att varorna kommit fram till Arlanda inte ska ingå i beskattningsunderlaget vid import.

Transporten mellan Arlanda och Gävle är inte undantagen från skatteplikt vilket medför att åkaren ska debitera mervärdesskatt i fakturan till den svenske uppdragsgivaren.

Exempel 2

Varor transporteras med fartyg till Göteborgs hamn. De lossas och transporteras med bil till Värnamo. Den internationella fraktsedeln anger Göteborg som den hamn till vilken varorna ska fraktas med fartyg. Det anges dessutom att varorna ska fraktas till den svenske köparen i Värnamo med bil.

Göteborg är angiven som första bestämmelseort i den internationella frakthandlingen. Dessutom framgår av frakthandlingen att varorna ska vidare till Värnamo som därmed blir annan känd bestämmelseort. De bikostnader som uppkommer fram till Göteborg ska ingå i beskattningsunderlaget vid import. Det är känt att varorna ska till Värnamo vilket innebär att även bikostnader som uppkommer fram till Värnamo ska ingå i beskattningsunderlaget vid import.

Transporten mellan Göteborg och Värnamo är undantagen från skatteplikt vilket medför att åkaren inte ska debitera mervärdesskatt i fakturan. Åkaren kan ha en kopia på den internationella frakthandlingen som underlag för att undanta omsättningen från skatteplikt.

Detta ställningstagande gäller från och med den 1 januari 2010 och har tagits fram på grund av ändrad lagstiftning.

Sifferkollen

Belopp

Basbelopp
År 2019 2020 2021
Prisbasbelopp 46 500 47 300 47 600
Förhöjt pbb. 47 400 48 300 48 600
Inkomstbasbelopp 64 400 66 800 68 200
Utdelning fåmansföretag
År 2018 2019 2020
Schablonbelopp 169 125 171 875 177 100

Räntesatser

Periodiseringsfond
År 2018 2019 2020
Räntesats 0,36 0,51 0,50

 

Referensränta
År 2016-07-01 2019-07-01 - 
Räntesats -0,5 0,0
Ränta på skattekontot
Period 2013-2016 2017 -
Intäkt 0,5625 0
Kostnad Låg 1,25 1,25
Kostnad Hög 16,25 16,25
Räntefördelning
Inkomstår 2018 2019 2020
Positiv 6,49 6,51 6,50
Negativ 1,50 1,51 1,50
Statslåneränta
År 2018 2019 2020
31 maj 0,49 0,05 -0,01
30 nov 0,51 -0,09  

Traktamenten

Bilresor
Inkomstår 2018 2019 2020
Egen bil 18,50 18,50 18,50
Förmånsbil, diesel 6,50 6,50 6,50
Förmånsbil, bensin 9,50 9,50 9,50
Kostförmån
År 2018 2019 2020
Frukost, lunch och middag 235 245 245
Lunch eller middag 94 98 98
Frukost 47 49 49
Skattefria gåvor
År 2018 2019 2020
Julgåva 450 450 450
Jubileumsgåva 1 350 1 350 1 350
Minnesgåva 15 000 15 000 15 000

Skattesatser

Bolagsskatt
År 2018 2019 2020
Skattesats 22% 21,4% 21,4%
Mervärdesskatt
År 2018 2019 2020
Normal

25 %

25 % 25 %
Livsmedel, krog m.m. 12 % 12 % 12 %
Persontransport, böcker m.m. 6 % 6 % 6 %
Arbetsgivaravgifter/egenaavgifter
Födda -1937 1938 - 1954 1955 -
Arb. avgifter 0 % 10,21% 31,42%
Egenavgifter 0 % 10,21% 28,97%

 

Visa mer...