SKVs ställningstaganden

2011-01-12 Kontantstøtte til småbarnsforeldre från Norge

Område: Inkomstskatt – Internationell beskattning, Inkomstskatt – Tjänst

Datum: 2011-01-12

Dnr/målnr/löpnr: 131 13441-11/111

1 Sammanfattning

Skatteverket anser inte att det norska kontantstøtte til småbarnsforeldre är skattepliktigt. Det är inte en ersättning för en utförd prestation och det ersätter inte ett inkomstbortfall utan är istället kopplat till ett avstående av ett nyttjande av offentligt finansierad verksamhet. Skatteverket anser inte heller att regelbundet återkommande utbetalningar medför att det ska vara fråga om en skattepliktig periodisk inkomst. Då det norska kontantstøtte til småbarnsforeldre inte beskattas här i landet är det inte aktuellt att tillämpa det nordiska skatteavtalet.

2 Bakgrund och frågeställning

En person som är bosatt i Sverige får ”kontantstøtte til småbarnsforeldre”, även kallat kontantstöd, från NAV. NAV är en sammanslagning av norska trygdeetaten och Aetaten. Den norska myndigheten har bl.a. till uppgift att betala ut ersättningar från norska socialförsäkringen.

Den norska ersättningen ges bl.a. till den som har barn mellan det att barnet fyllt ett år och som längst till månaden innan barnet fyller 3 år. Full ersättning ges till den som inte utnyttjar barnomsorg finansierad med offentliga medel. Har barnet deltidsplats inom barnomsorgen reduceras ersättningen. Barnet ska som huvudregel vara bosatt i Norge. Ersättningen kan dock ges vid tillfälliga uppehåll i annat land. Ersättningen ges även i vissa fall när barnet är bosatt i annat EES-land men mottagaren av ersättningen arbetar i Norge, på norskt skepp eller norsk kontinentalsockel eller tar emot norsk pension, som grundar sig på arbete i Norge eller när arbetstagare är utsänd för arbete i annat land.

Den norska ersättningen har stora likheter med det svenska vårdnadsbidraget, som inte ska tas upp till beskattning enligt 11 kap. 32 § inkomstskattelagen (1999:1229), IL. Ska den norska ersättningen beskattas i Sverige och ska det nordiska skatteavtalet tillämpas på utbetalningen?

3 Gällande rätt m.m.

Av 2 kap. 2 § IL framgår att termer och uttryck som används i lagen omfattar motsvarande utländska företeelser om det inte anges eller framgår av sammanhanget att bara svenska företeelser avses.

Av prop. 1999/2000:2 del 1 s.518 f . framgår att när det enbart är svenska företeelser som avses, exempelvis bidrag, anges att reglerna avser bidrag enligt vissa lagrum i den svenska lagstiftningen. Är det avsett att gälla även utländska företeelser används istället uttryck som ”av det slag som avses i” eller ”på det sätt som anges i”.

10 kap. IL avgränsar inkomstslaget tjänst. Av 10 kap. 1 § IL framgår att till inkomstslaget tjänst räknas inkomster och utgifter på grund av tjänst till den del de inte ska räknas till inkomstslaget näringsverksamhet eller kapital. Detta innebär att med tjänst avses inkomst av anställning, uppdrag och annan inkomstgivande verksamhet av varaktig eller tillfällig natur. Som tjänst behandlas även bl.a. rätt till pension, livränta, periodiska understöd eller liknande periodiska inkomster.

I 11 kap. 1 § IL finns huvudregeln för vad som ska tas upp i inkomstslaget tjänst. Här sägs bl.a. att löner, arvoden, kostnadsersättningar, pensioner, förmåner och alla andra inkomster som tas emot på grund av tjänst skall tas upp som intäkt, om inte något annat anges i kapitlet eller i 8 kap. I prop. 1999/2000:2 del 2, s. 126 där 11 kap. 1 § kommenteras uttalas att inkomstslaget tjänst avgränsas i 10 kap. Vidare sägs i detta sammanhang att av ”10 kap. 1 § framgår att till inkomstslaget tjänst räknas inkomster som någon får på grund av egen prestation eller verksamhet och som inte är att hänföra till kapital eller näringsverksamhet”.

Den 1 juli 2008 trädde lagen (2008:307) om kommunalt vårdnadsbidrag i kraft. Lagen ger kommunerna en möjlighet att införa vårdnadsbidrag. Vårdnadsbidrag kan sökas för barn som fyllt ett år men inte tre år och som är folkbokförd i aktuell kommun. Vårdnadsbidraget är maximerat men kan justeras. Fullt vårdnadsbidrag kan betalas ut förutsatt att offentligt finansierad förskoleverksamhet inte utnyttjas. Regeringen bedömde att vårdnadsbidraget var att betrakta som en familjeförmån enligt förordningen 1408/71 om tillämpningen av system för social trygghet när anställda, egenföretagare och deras familjer flyttar inom gemenskapen, se s. 37 prop. 2007/08:91. Motsvarande förmåner som betalas från annat land som omfattas av förordningen likställs med vårdnadsbidraget.

Kommunernas roll är sammanfattningsvis att ansvara för bedömning av rätten till vårdnadsbidrag enligt nämnda lag. Försäkringskassans roll är att bedöma om förordning 1408/71 är tillämplig och sköta samordningen av familjeförmånerna.

Vid införandet av lagen infördes en bestämmelse i 11 kap. 32 § IL. Den innebär att vårdnadsbidrag som betalas ut enligt lagen (2008:307) om kommunalt vårdnadsbidrag inte ska tas upp till beskattning.

Ett flertal överväganden redovisas i prop. 2007/08:91, s.26 f ., när lagen om kommunalt vårdnadsbidrag föreslås av regeringen. Det är såväl frågor som anses ha betydelse för såväl stat, som för kommun som för den enskilde personen. Bl.a. resoneras kring att ett beskattat bidrag bör medföra rätt till inkomstrelaterad ersättning från den allmänna försäkringen. Regeringen uttalar också att vårdnadsbidraget inte är avsett att ersätta inkomstbortfall.

4 Skatteverkets bedömning

Skatteverket anser att det finns stora likheter mellan det norska kontantstøtte til småbarnsforeldre och det svenska vårdnadsbidraget.

Med hänsyn till 2 kap. 2 § IL och förarbetena till detta lagrum, så kan inte 11 kap. 32 § IL medföra att en utländsk motsvarighet till det svenska vårdnadsbidraget ska undantas från svensk beskattning. Skatteverket anser dock att det finns uttalanden och överväganden vid införandet av det svenska vårdnadsbidraget som ska beaktas vid en bedömning av om det norska kontantstøtte til småbarnsforeldre ska anses vara skattepliktigt i Sverige.

Vårdnadsbidraget är en familjeförmån som ska samordnas med motsvarande förmåner som betalas ut från annat land som omfattas av förordningen 1408/71 som ersatts med 883/2004. Mottagaren av det norska kontantstøtte til småbarnsforeldre förutsätts vara försäkrad i Norge. Ersättningen kommer därmed inte att leda till att några socialförsäkringsförmåner tjänas in i Sverige. En beskattning här i landet har därför ingen betydelse för de inkomstrelaterade förmåner som tjänas in här i landet.

Det norska kontantstøtte til småbarnsforeldre anser inte Skatteverket vara någon ersättning för en utförd prestation och det uppfattas inte heller vara avsett att ersätta ett inkomstbortfall. Ersättningen är i stället, liksom det svenska vårdnadsbidraget, kopplat till ett helt eller delvis avstående av ett nyttjande av offentligt finansierad verksamhet. Skatteverket anser inte att det norska kontantstøtte til småbarnsforeldre ska beskattas här i Sverige under sådana förhållanden. Skatteverkets synsätt påverkas inte av att ersättningen betalas ut regelbundet under en viss tidsperiod med delbelopp, dvs. verket anser inte att det är fråga om en skattepliktig periodisk inkomst.

Då det norska kontantstøtte til småbarnsforeldre inte beskattas här i landet är det inte aktuellt att tillämpa det nordiska skatteavtalet.

Sifferkollen Läs mer

Belopp

Basbelopp
År 2018 2019 2020
Prisbasbelopp 45 500 46 500 47 300
Förhöjt pbb. 46 500 47 400 48 300
Inkomstbasbelopp 62 500 64 400 66 800
Utdelning fåmansföretag
År 2017 2018 2019
Schablonbelopp 163 075 169 125 171 875

Räntesatser

Periodiseringsfond
År 2017 2018 2019
Räntesats 0,36* 0,36 0,51

* 0,19 om räkenskapsåret börjar 2016 och avslutas 2017.

Referensränta
År 2016-07-01 2019-07-01
Räntesats -0,5 0,0
Ränta på skattekontot
Period 2013-2016 2017 -
Intäkt 0,5625 0
Kostnad Låg 1,25 1,25
Kostnad Hög 16,25 16,25
Räntefördelning
Inkomstår 2017 2018 2019
Positiv 6,27 6,49 6,51
Negativ 1,50 1,50 1,51
Statslåneränta
År 2017 2018 2019
31 maj 0,34 0,49 0,05
30 nov 0,49 0,51 -0,09

Traktamenten

Bilresor
Inkomstår 2017 2018 2019
Egen bil 18,50 18,50 18,50
Förmånsbil, diesel 6,50 6,50 6,50
Förmånsbil, bensin 9,50 9,50 9,50
Kostförmån
År 2017 2018 2019
Frukost, lunch och middag 225 235 245
Lunch eller middag 90 94 98
Frukost 45 47 49
Skattefria gåvor
År 2017 2018 2019
Julgåva 450 450 450
Jubileumsgåva 1 350 1 350 1 350
Minnesgåva 15 000 15 000 15 000

Skattesatser

Bolagsskatt
År 2017 2018 2019
Skattesats 22% 22% 21,4%
Mervärdesskatt
År 2017 2018 2019
Normal

25 %

25 % 25 %
Livsmedel, krog m.m. 12 % 12 % 12 %
Persontransport, böcker m.m. 6 % 6 % 6 %
Arbetsgivaravgifter/egenaavgifter
Födda -1937 1938 - 1953 1954 -
Arb. avgifter 0 % 10,21% 31,42%
Egenavgifter 0 % 10,21% 28,97%