SKVs ställningstaganden

2011-04-13 Följdfrågor beträffande gränsöverskridande koncernbidrag

Område: Inkomstskatt – Näring

Datum: 2011-04-13

Dnr/målnr/löpnr: 131 252993-11/111

OBS! Denna styrsignal ersätter tidigare styrsignal 2009-10-05 (dnr 131 743085-09/111) i samma ämne. I materiellt hänseende har Skatteverket ändrat sin bedömning av när koncernbidraget senast ska ha lämnats (punkten 4 b).

1 Sammanfattning

Skatteverket har i en styrsignal 2011-04-13, dnr 131 252986-11/111, redogjort för verkets syn på rättsläget vad gäller avdragsrätt för gränsöverskridande koncernbidrag. Vid den praktiska tillämpningen har det uppkommit ett antal följdfrågor som Skatteverket anser ska hanteras i enlighet med vad som anges nedan under punkten 4.

2 Bakgrund och frågeställning

Regeringsrätten har i ett antal domar fastslagit att avdragsrätt i vissa fall föreligger för koncernbidrag till ett utländskt dotterbolag, trots att bidraget inte kommer att beskattas i Sverige (se ovan angiven styrsignal). Regeringsrätten har därvid klargjort vissa riktlinjer för hur ett sådant avdrag ska beräknas. Fortfarande kvarstår dock frågor om hur dessa beräkningar rent faktiskt ska utföras.

3 Gällande rätt m.m.

Se motsvarande punkt i den ovan angivna styrsignalen.

4 Skatteverkets bedömning

a. Vilken valutakurs ska användas vid beräkningen av underskottet i det utländska dotterföretaget?

Valutakursfrågor uppkommer vid beräkningen av de jämförelsebelopp som enligt Regeringsrättens praxis ska beräknas per utgången av det sista hela beskattningsåret före dotterbolagets upplösning samt per dagen för upplösningen. Denna takbeloppsberäkning omfattar både en beräkning enligt svenska skatteregler och enligt skattereglerna i det andra landet. Fråga är om en rent skattemässig beräkningsmodell för fastställande av högsta tillåtna avdrag. Någon direkt anknytning till civilrättsliga regler, närmast då redovisning av fasta driftställen eller koncernredovisning, finns därför inte. Inte heller är situationen sådan att den omfattas av lagen (2000:46) om omräkningsförfarande vid beskattning för företag som har sin redovisning i euro, m.m. Skatteverkets bedömning är därför att valutakursen vid utgången av det sista hela beskattningsåret respektive vid dagen för bolagets upplösning ska användas vid beräkning av underskottets storlek.

b. Vad gäller om likvidationens avslutande drar ut på tiden och inträffar först andra året efter det då koncernbidraget lämnades?

Ett moderbolag bör ha möjlighet att löpande täcka dotterbolagets underskott även om frågan om avdrag får anstå till dess att likvidationen avslutats och den slutliga förlusten kan fastställas. En förmögenhetsöverföring i avsikt att utjämna en slutlig förlust i dotterbolaget bör därför få läggas till grund för avdrag även om bidraget lämnats tidigare än det sista hela beskattningsåret.

c. Ska koncernbidraget räknas med vid förlustberäkningen?

Regeringsrätten har inte uttalat något särskilt i denna fråga, se domen i mål nr 1267-08. Den modell som Regeringsrätten fastslagit och som innebär en beräkning av takbelopp vid två olika tillfällen måste dock anses utesluta att koncernbidraget räknas med vid den senare beräkningen. I annat fall skulle avdrag motsvarande koncernbidraget aldrig komma i fråga. Skatteverkets bedömning är därför att koncernbidraget inte ska ingå i takbeloppsberäkningen.

d. Vad gäller för underskott hos dotterbolag som har uppkommit innan dotterbolagets hemviststat blivit medlem i EU?

Eftersom landet i fråga ingår i EU omfattas medborgare och juridiska personer i landet av de fri- och rättigheter som stadgas i EG-fördraget. En begränsning av avdragsrätten med hänsyn till att förlusten hänför sig till tid före EU-inträdet torde utgöra en diskriminering som inte kan rättfärdigas. Rätt till resultatutjämning mellan det svenska moderbolaget och det utländska dotterbolaget måste därmed anses föreligga för hela den tid dotterbolaget varit helägt oavsett om förlusten uppkommit före eller efter EU-inträdet.

Sifferkollen Läs mer

Belopp

Basbelopp
År 2018 2019 2020
Prisbasbelopp 45 500 46 500 47 300
Förhöjt pbb. 46 500 47 400 48 300
Inkomstbasbelopp 62 500 64 400 66 800
Utdelning fåmansföretag
År 2017 2018 2019
Schablonbelopp 163 075 169 125 171 875

Räntesatser

Periodiseringsfond
År 2017 2018 2019
Räntesats 0,36* 0,36 0,51

* 0,19 om räkenskapsåret börjar 2016 och avslutas 2017.

Referensränta
År 2016-07-01 2019-07-01
Räntesats -0,5 0,0
Ränta på skattekontot
Period 2013-2016 2017 -
Intäkt 0,5625 0
Kostnad Låg 1,25 1,25
Kostnad Hög 16,25 16,25
Räntefördelning
Inkomstår 2017 2018 2019
Positiv 6,27 6,49 6,51
Negativ 1,50 1,50 1,51
Statslåneränta
År 2017 2018 2019
31 maj 0,34 0,49 0,05
30 nov 0,49 0,51 -0,09

Traktamenten

Bilresor
Inkomstår 2017 2018 2019
Egen bil 18,50 18,50 18,50
Förmånsbil, diesel 6,50 6,50 6,50
Förmånsbil, bensin 9,50 9,50 9,50
Kostförmån
År 2017 2018 2019
Frukost, lunch och middag 225 235 245
Lunch eller middag 90 94 98
Frukost 45 47 49
Skattefria gåvor
År 2017 2018 2019
Julgåva 450 450 450
Jubileumsgåva 1 350 1 350 1 350
Minnesgåva 15 000 15 000 15 000

Skattesatser

Bolagsskatt
År 2017 2018 2019
Skattesats 22% 22% 21,4%
Mervärdesskatt
År 2017 2018 2019
Normal

25 %

25 % 25 %
Livsmedel, krog m.m. 12 % 12 % 12 %
Persontransport, böcker m.m. 6 % 6 % 6 %
Arbetsgivaravgifter/egenaavgifter
Födda -1937 1938 - 1953 1954 -
Arb. avgifter 0 % 10,21% 31,42%
Egenavgifter 0 % 10,21% 28,97%