SKVs ställningstaganden

2011-05-09 Hur ska Financial Spread Betting beskattas?

Område: Inkomstskatt – Kapital

Datum: 2011-05-09

Dnr/målnr/löpnr: 131 112313-11/111

1 Sammanfattning

Financial Spread Betting kontrakt (FSB-kontrakt) är finansiella kontrakt avseende prisdifferenser. De ska beskattas på motsvarande sätt som Contract For Difference (CFD-kontrakt).

FSB-kontrakt är enligt Skatteverkets uppfattning ett slags terminskontrakt. Vinst och förlust ska därför redovisas som kapitalvinst respektive kapitalförlust. Eventuell ränta och ersättning för utdelning i FSB-kontrakten ska ingå i kapitalvinstberäkningen.

I de fall den underliggande tillgången består av aktier eller aktieindex får FSB-kontrakten anses utgöra delägarrätter.

FSB-kontrakt kan vara marknadsnoterade.

Kontrolluppgiftsskyldighet finns för FSB-kontrakt som avslutats.

2 Bakgrund och frågeställning

Ett antal företag erbjuder kunder att ingå kontrakt vars värde styrs av värdeförändringar i en underliggande tillgång. Underliggande tillgångar som styr värdet på ingångna kontrakt är främst aktier och aktieindex men även räntebärande papper, valutor och råvaror förekommer. Företeelsen benämns ofta Financial Spread Betting men även namn som t.ex. Spread Trading och E-spreads förekommer.

FSB-kontrakt är en form av derivatinstrument som har stora likheter med terminsavtal då värdet på kontraktet utvecklas som den underliggande tillgången. Vidare ingår i vissa fall en räntekomponent i avtalen då betalning sker först när kontraktet avslutas. Sker utdelning på underliggande aktie kan ett motsvarande belopp ingå som en del av ingångna kontrakt. Kunderna måste under kontraktets löptid ställa säkerhet vars storlek beror på underliggande tillgång samt dess värdeutveckling.

Handeln sker till allra största del över internet där aktörerna erbjuder handel via hemsidor och handelssystem som kan laddas ner av kunden. Kunden ingår avtal om att köpa eller sälja en underliggande tillgång vid en framtida tidpunkt. Motparten är företaget som tillhandahåller handelssystemet och vars vinst främst ligger i att man har en skillnad i köp och säljkurser. Ett kontrakt avslutas mot företaget och en kontantavräkning sker. Kontrakten är helt syntetiska och någon leverans av underliggande tillgång sker inte.

Till skillnad från CFD-kontrakt inkomstbeskattas normalt inte FSB-kontrakten i Storbritannien.

Frågan är om och hur dessa FSB-kontrakt ska beskattas och hur räntekomponenten samt eventuella ersättningar för utdelningar på underliggande tillgång ska beaktas. Vidare har fråga ställts om FSB-kontrakten kan vara marknadsnoterade samt om kontrolluppgift ska lämnas.

3 Gällande rätt m.m.

Finansinspektionen (FI) har bedömt att FSB-kontrakt kan vara finansiella instrument enligt 1 kap. 4 § punkt 5 lag (2007:528) om värdepappersmarknaden. Företag som tillhandahåller dylika finansiella instrument får som utgångspunkt anses bedriva tillståndspliktig verksamhet enligt FI.

Lotteriinspektionen har bedömt att FSB-kontrakt på finansiella instrument omfattas av EU-direktivet rörande marknader för finansiella instrument (MifiD [1] ), avsnitt C i bilaga 1, varför företeelsen inte omfattas av lotterilagen (1994:1000). Enligt Lotteriinspektionen ska lotterilagen tillämpas på spread bets avseende t.ex. sporthändelser och nöjeshändelser.

Definitionen av en termin enligt inkomstskattelagen framgår av 44 kap. 11 § inkomstskattelagen (1999:1229), IL, där det anges att det ska vara fråga om ett avtal, lämpat för allmän omsättning, om förvärv av aktier, obligationer eller andra tillgångar vid en viss framtida tidpunkt och till ett bestämt pris, eller en framtida betalning vars storlek beror på värdet av underliggande tillgångar eller av kursindex eller liknande.

Vinst och förlust på grund av förpliktelser enligt terminer, köp- eller säljoptioner och liknande avtal hänförs till kapitalvinst och kapitalförlust (41 kap. 2 § IL).

Kapitalvinst på grund av en termin ska tas upp som intäkt det år då avtalet fullföljs eller upphör att gälla (44 kap. 30 § IL).

I de fall underliggande tillgång för terminsavtal är aktie eller aktieindex omfattas avtalen av 48 kap. 2 § IL. Beroende på om underliggande tillgång utgörs av fordran i svenska kronor eller utländsk valuta kan terminsavtal anses vara fordringsrätt enligt 48 kap. 3 eller 4 §§ IL. Utgörs underliggande tillgång av råvaror och liknande omfattas terminsavtal av 52 kap. IL.

En delägarrätt eller fordringsrätt anses marknadsnoterad om den är föremål för kontinuerlig, allmänt tillgänglig notering på grundval av marknadsmässig omsättning (48 kap. 5 § IL). Enligt Riksskatteverkets skrivelse 1998-11-18, dnr 10145-98/900 framgår att det ska förekomma en omsättning som sker i vart fall var tionde dag, handeln ska vara varaktig och noteringarna ska hållas allmänt tillgängliga intill sjätte året efter noteringsåret. Vidare sägs att det i första hand ankommer på emittent, market maker eller liknande att ange om värdepapperet är marknadsnoterat eller ej.

Kontrolluppgift ska lämnas för avyttring av delägarrätter samt slutförande av terminsaffärer. Kontrolluppgiftsskyldigheten framgår av 10 kap. 7 § lag om självdeklarationer och kontrolluppgifter (2001:1227), LSK. Värdepappersinstitut ska lämna kontrolluppgift i de fall de registrerar termin eller på annat sätt medverkar vid utfärdandet eller slutförandet av terminsaffären (10 kap. 8 § punkt 2 LSK). Termer och uttryck som används i LSK har samma betydelse och tillämpningsområde som i inkomstskattelagen om inget annat anges (1 kap. 5 § LSK).

4 Skatteverkets bedömning

FSB-kontrakten uppvisar mycket stora likheter med CFD-kontrakt varför Skatteverkets bedömning är att FSB-kontrakten ska beskattas på motsvarande sätt som CFD-kontrakt, se Skatteverkets skrivelse 2008-04-09, dnr 131 588434-07/111.

Enligt Lotteriinspektionen omfattas inte FSB-kontrakten av lotterilagen varför något undantag för inkomstbeskattning inte finns enligt 8 kap. 3 § IL.

Villkoren för FSB-kontrakten är sådana att de påminner om terminer, dvs. båda parter kan ha en fordran eller en förpliktelse beroende på hur värdet på den underliggande tillgången ändrar sig.

Standardiserade avtal av detta slag där det finns löpande noteringar hela tiden kan anses falla in under definitionen av vad som menas med lämpat för allmän omsättning. Handeln är i princip konstruerad på liknande sätt som handeln hos OMX och andra marknadsplatser för derivat. Skatteverket anser därför att FSB-kontrakten har karaktären av termin varför kontrakten uppfyller den skattemässiga definitionen på termin i 44 kap. 11 § IL. Vinst och förlust är då enligt 41 kap. 2 § IL kapitalvinst och kapitalförlust.

Beskattningstidpunkten är när förpliktelsen upphör (44 kap. 4 § IL).

Hela avkastningen/förlusten ska ingå i kapitalvinstberäkningen. I RÅ 2001 not. 160 ansåg Regeringsrätten att alla komponenter i ett s.k. swapavtal, dvs. även ersättning för utdelning samt räntekomponent, skulle ingå i kapitalvinstberäkningen för kontraktet. Skatteverket anser att FSB-kontrakt ska behandlas på samma sätt.

Har FSB-kontraktet aktie eller aktieindex som underliggande tillgång anses kontraktet vara en delägarrätt enligt 48 kap. 2 § IL. Beroende på underliggande tillgång kan FSB-kontraktet även beskattas som svensk fordringsrätt, utländsk fordringsrätt eller annan tillgång.

Skatteverket anser att sättet att handla med FSB-kontrakt innebär att de kan anses marknadsnoterade enligt 48 kap. 5 § IL under förutsättning att handeln är tillräckligt frekvent och att betalkurserna sparas och är tillgängliga för kontroll intill utgången av sjätte året efter noteringsåret. Att faktisk löptid samt pris kan variera för de ingångna kontrakten påverkar inte bedömningen i det fall själva kontraktsvillkoren är standardiserade och motparten är företaget. Detta innebär att marknadsnoterade FSB-kontrakt som har aktier och aktieindex som underliggande tillgång har full kvittningsrätt mot aktier och andra marknadsnoterade delägarrätter.

Eftersom Skatteverket anser att ett FSB-kontrakt har karaktären av en termin innebär detta även att de regler som gäller kontrolluppgiftslämnandet för terminer enligt 10 kap. 7–9 §§ LSK även gäller FSB-kontrakt. Kontrolluppgift ska lämnas för resultatet för varje enskilt FSB-kontrakt under förutsättning att värdepappersinstitut medverkat vid slutförandet av kontraktet.

  • [1]

    Directive on Markets in Financial Instruments (2004/39/EG), implementerad genom lagen (2007:528) om värdepappersmarknaden samt genomförandedirektiv 2006/73/EG, implementerad genom Finansinspektionens föreskrift 2007:16.

Sifferkollen Läs mer

Belopp

Basbelopp
År 2018 2019 2020
Prisbasbelopp 45 500 46 500 47 300
Förhöjt pbb. 46 500 47 400 48 300
Inkomstbasbelopp 62 500 64 400 66 800
Utdelning fåmansföretag
År 2017 2018 2019
Schablonbelopp 163 075 169 125 171 875

Räntesatser

Periodiseringsfond
År 2017 2018 2019
Räntesats 0,36* 0,36 0,51

* 0,19 om räkenskapsåret börjar 2016 och avslutas 2017.

Referensränta
År 2016-07-01 2019-07-01
Räntesats -0,5 0,0
Ränta på skattekontot
Period 2013-2016 2017 -
Intäkt 0,5625 0
Kostnad Låg 1,25 1,25
Kostnad Hög 16,25 16,25
Räntefördelning
Inkomstår 2017 2018 2019
Positiv 6,27 6,49 6,51
Negativ 1,50 1,50 1,51
Statslåneränta
År 2017 2018 2019
31 maj 0,34 0,49 0,05
30 nov 0,49 0,51 -0,09

Traktamenten

Bilresor
Inkomstår 2017 2018 2019
Egen bil 18,50 18,50 18,50
Förmånsbil, diesel 6,50 6,50 6,50
Förmånsbil, bensin 9,50 9,50 9,50
Kostförmån
År 2017 2018 2019
Frukost, lunch och middag 225 235 245
Lunch eller middag 90 94 98
Frukost 45 47 49
Skattefria gåvor
År 2017 2018 2019
Julgåva 450 450 450
Jubileumsgåva 1 350 1 350 1 350
Minnesgåva 15 000 15 000 15 000

Skattesatser

Bolagsskatt
År 2017 2018 2019
Skattesats 22% 22% 21,4%
Mervärdesskatt
År 2017 2018 2019
Normal

25 %

25 % 25 %
Livsmedel, krog m.m. 12 % 12 % 12 %
Persontransport, böcker m.m. 6 % 6 % 6 %
Arbetsgivaravgifter/egenaavgifter
Födda -1937 1938 - 1953 1954 -
Arb. avgifter 0 % 10,21% 31,42%
Egenavgifter 0 % 10,21% 28,97%