SKVs ställningstaganden

2011-05-12 Skatt på energi – Hjälpkraftförbrukning vid kraftvärmeproduktion

Område: Punktskatt

Datum: 2011-05-12

Dnr/målnr/löpnr: 131 213891-11/111

1 Sammanfattning

Skatteverket anser att vid ångbaserad kraftvärmeproduktion ska den elförbrukning som sker i de fjärrvärmepumpar som finns i kraftvärmeverket, dvs. de pumpar som initialt pumpar ut kylvattnet i fjärrvärmesystemet, inte anses ske i en sådan enhet eller för en sådan aktivitet som är hänförlig till framställning av enbart el eller enbart värme.

Skatteverket anser att det saknas stöd för att hävda att en viss fördelningsmetod måste användas vid fördelningen av sådan elförbrukning som sker för kraftvärmeproduktion och som inte kan hänföras till en sådan enhet eller en sådan aktivitet som är hänförlig till enbart elframställning eller enbart värmeframställning (gemensam elförbrukning).

Med kraftvärmeproduktion avses ovan samtidig produktion av värme och skattepliktig el i en och samma process, när den värme som uppkommer nyttiggörs, även när elverkningsgraden inte är tillräckligt hög för att produktionen ska anses utgöra kraftvärmeproduktion enligt 1 kap. 10 § LSE.

Ovanstående gäller inte i de fall då schablonberäkning tillämpas enligt Riksskatteverkets rekommendationer m.m. om energiskatt på elektrisk kraft, RSV Sp 1999:1, och Riksskatteverkets allmänna råd om beskattning av bränslen enligt lagen (1994:1776) om skatt på energi, RSV 2002:18.

2 Bakgrund och frågeställning

Vid kraftvärmeproduktion är en viss del av elförbrukningen hänförlig till sådana enheter eller aktiviteter som endast är avsedda för elframställningen, t.ex. för magnetisering av elgeneratorn. En viss del av elförbrukningen går däremot inte att hänföra till sådana enheter eller aktiviteter och inte heller till sådana enheter eller aktiviteter som endast är avsedda för värmeframställning, eftersom denna elförbrukning är en förutsättning både för elframställningen och för värmeframställningen. Detta gäller exempelvis förbrukning för rökgasrening eller i transportband för bränsleframmatning.

El som förbrukas för framställning av el är inte skattepliktig. El som förbrukas för framställning av värme är däremot skattepliktig. Det blir därför nödvändigt att bestämma hur fördelningen ska ske av den elförbrukning som inte kan hänföras till sådana enheter eller aktiviteter som är avsedda för enbart elframställning eller enbart värmeframställning.

Enligt RSV Sp 1999:1 och RSV 2002:18 får under vissa villkor en schablon tillämpas avseende hur stor mängd el som ska anses vara förbrukad för framställning av el.

Fråga har uppkommit avseende vilken mängd av den el som förbrukas för kraftvärmeproduktion som ska anses utgöra förbrukning för elframställning i de fall där schablonberäkning enligt RSV Sp 1999:1 och RSV 2002:18 inte tillämpas.

I anslutning till ovanstående frågeställning har fråga uppkommit om el som vid ångbaserad kraftvärmeproduktion förbrukas i fjärrvärmepumpar som finns i kraftvärmeverket kan anses förbrukad för framställning av el.

3 Gällande rätt m.m.

El som förbrukas i Sverige är skattepliktig, om inte annat följer av 11 kap. 2 § LSE (11 kap. 1 § LSE).

Av 11 kap. 2 § 5 LSE framgår att el inte är skattepliktig om den förbrukats för framställning av el. I 11 kap. 2 § LSE finns inget undantag från skatteplikt för el som förbrukats för framställning av värme.

4 Skatteverkets bedömning

Det följer av bestämmelserna i LSE att elförbrukning som sker i en enhet eller för en aktivitet som är hänförlig till endast elframställning är undantagen från skatteplikt. Av bestämmelserna i LSE följer också att elförbrukning som sker i en enhet eller för en aktivitet som är hänförlig till endast värmeframställning inte är undantagen från skatteplikt.

Beträffande sådan elförbrukning som sker för kraftvärmeproduktion och som inte kan hänföras till sådana enheter eller aktiviteter som är avsedda för enbart elframställning eller enbart värmeframställning (gemensam elförbrukning) saknas det både reglering i lagtext och vägledande uttalanden i förarbetena avseende hur fördelningen ska ske. Skatteverket anser att det saknas stöd för att hävda att en viss fördelningsmetod måste användas vid fördelningen av sådan gemensam elförbrukning.

Det är enligt Skatteverkets uppfattning möjligt för den skattskyldige att tillämpa t.ex. en meråtgångsmetod vid fördelningen av den gemensamma elförbrukningen. En meråtgångsmetod kan t.ex. utgå från den meråtgång av el som krävs för att den vid elproduktionen uppkomna värmen ska kunna nyttiggöras. Denna meråtgång av el hänförs då till framställning av värme. Resterande del av den gemensamma elförbrukningen hänförs till framställning av el. Vid jämförelsen av elförbrukningen i fallet då värmen nyttiggörs med elförbrukningen i fallet då värmen inte nyttiggörs är utgångspunkten att samma mängd el framställs i båda fallen.

En annan möjlighet är att fördela den gemensamma elförbrukningen på framställning av el respektive framställning av värme genom proportionering i förhållande till respektive energiproduktion. Denna metod kan vara aktuell att tillämpa t.ex. när det saknas tillräckligt underlag för att bedöma hur stor elförbrukningen skulle ha varit om värmen inte nyttiggjorts.

Vid framställning av el i en ångbaserad process kan kylning av den värme som uppstår ske mot vatten som med hjälp av eldrivna pumpar cirkulerar i ett slutet system. Denna kylning är då en förutsättning för elframställningen. Elförbrukningen i de aktuella pumparna är i sådana fall nödvändig för elframställningen. Vid ångbaserad kraftvärmeproduktion nyttiggörs den värme som överförs till kylvattnet. Elförbrukningen i de aktuella pumparna, s.k. fjärrvärmepumpar, är i sådana fall nödvändig även för värmeframställningen. Under sådana förhållanden anser Skatteverket att den elförbrukning som sker i de fjärrvärmepumpar som finns i kraftvärmeverket, dvs. de pumpar som initialt pumpar ut kylvattnet i fjärrvärmesystemet, inte ska anses ske i en sådan enhet eller för en sådan aktivitet som är hänförlig till framställning av enbart el eller enbart värme. Som framgår ovan anser Skatteverket att det saknas stöd för att hävda att en viss fördelningsmetod måste användas vid fördelningen av sådan gemensam elförbrukning.

Skatteverket anser att sådan el som förbrukas i distributionspumpar som finns utefter fjärrvärmesystemet utanför kraftvärmeverket är förbrukad enbart för att leverera värme till kund. Sådan elförbrukning kan därmed inte till någon del anses förbrukad för framställning av el.

Med kraftvärmeproduktion avses ovan samtidig produktion av värme och skattepliktig el i en och samma process, när den värme som uppkommer nyttiggörs, även när elverkningsgraden inte är tillräckligt hög för att produktionen ska anses utgöra kraftvärmeproduktion enligt 1 kap. 10 § LSE.

Ovanstående gäller i de fall då schablonberäkning enligt RSV Sp 1999:1 och RSV 2002:18 inte tillämpas.

Sifferkollen Läs mer

Belopp

Basbelopp
År 2018 2019 2020
Prisbasbelopp 45 500 46 500 47 300
Förhöjt pbb. 46 500 47 400 48 300
Inkomstbasbelopp 62 500 64 400 66 800
Utdelning fåmansföretag
År 2017 2018 2019
Schablonbelopp 163 075 169 125 171 875

Räntesatser

Periodiseringsfond
År 2017 2018 2019
Räntesats 0,36* 0,36 0,51

* 0,19 om räkenskapsåret börjar 2016 och avslutas 2017.

Referensränta
År 2016-07-01 2019-07-01
Räntesats -0,5 0,0
Ränta på skattekontot
Period 2013-2016 2017 -
Intäkt 0,5625 0
Kostnad Låg 1,25 1,25
Kostnad Hög 16,25 16,25
Räntefördelning
Inkomstår 2017 2018 2019
Positiv 6,27 6,49 6,51
Negativ 1,50 1,50 1,51
Statslåneränta
År 2017 2018 2019
31 maj 0,34 0,49 0,05
30 nov 0,49 0,51 -0,09

Traktamenten

Bilresor
Inkomstår 2017 2018 2019
Egen bil 18,50 18,50 18,50
Förmånsbil, diesel 6,50 6,50 6,50
Förmånsbil, bensin 9,50 9,50 9,50
Kostförmån
År 2017 2018 2019
Frukost, lunch och middag 225 235 245
Lunch eller middag 90 94 98
Frukost 45 47 49
Skattefria gåvor
År 2017 2018 2019
Julgåva 450 450 450
Jubileumsgåva 1 350 1 350 1 350
Minnesgåva 15 000 15 000 15 000

Skattesatser

Bolagsskatt
År 2017 2018 2019
Skattesats 22% 22% 21,4%
Mervärdesskatt
År 2017 2018 2019
Normal

25 %

25 % 25 %
Livsmedel, krog m.m. 12 % 12 % 12 %
Persontransport, böcker m.m. 6 % 6 % 6 %
Arbetsgivaravgifter/egenaavgifter
Födda -1937 1938 - 1953 1954 -
Arb. avgifter 0 % 10,21% 31,42%
Egenavgifter 0 % 10,21% 28,97%