SKVs ställningstaganden

2012-04-24 Lönmodtagernes Dyrtidsfond

Område: Inkomstskatt – Internationell beskattning

Datum: 2012-04-24

Dnr/målnr/löpnr: 131 789769-11/111

1 Sammanfattning

Utbetalning från Lönmodtagernes Dyrtidsfond utgör inte skattepliktig inkomst i Sverige.

2 Frågeställning

Fråga har ställts om eventuell beskattning i Sverige vid utbetalning från dansk Lönmodtagernes Dyrtidsfond.

3 Gällande rätt m.m.

Lönmodtagernes Dyrtidsfond enligt dansk rätt

Lönmodtagernes Dyrtidsfond är en lagreglerad pensionsordning (Lov om Lonmodtagernes Dyrtidsfond) som förvaltar och utbetalar de innehållna dyrtidsersättningar som staten inbetalade till Arbejdsmarkedets Tillaegspension, ATP, under perioden 1 september 1977 till den 31 augusti 1979. Fram till i början av 1980-talet hade de flesta danska löntagare reallönesäkrade löner genom att staten kompenserade för prisstegringar. 1976 beslutades det att för den mer än en dyrtidsportion utlöstes under ett halvår skulle de extra utbetalningarna innehållas för att dämpa löneutvecklingen. Totalt blev det fråga om två innehållna dyrtidsportioner som staten 1980 satte in på 2,5 miljoner individuella lönmottagarkonton som är löntagarnas personliga egendom men står under dyrtidsfondens förvaltning. För en heltidsarbetande var den ursprungliga avsättningen DK 4 368. Avkastningen på kapitalet är skattefri i fonden och fondvärdet motsvarar idag cirka DK 100 000 per konto.

Behållningen i fonden kan tas ut som ett engångsbelopp fr.o.m. sextio års ålder men också tidigare t.ex. om mottagaren utvandrar från Danmark. Vid uttag från fonden utgår en avgift enligt14 a§ Pensionsbeskattningsloven. Avgiften är 25 procent av inbetalat belopp och upplupen avkastning t.o.m. den 31 december 1979. På avkastningen efter den 1 januari 1980 är avgiften 40 procent.

Inkomstskattelagen

Termer och uttryck som används i inkomstskattelagen (1999:1229), IL, omfattar motsvarande utländska företeelser om det inte anges eller framgår av sammanhanget att bara svenska företeelser avses (2 kap. 2 §).

I 11 kap. 1 § IL finns huvudregeln för vad som ska tas upp i inkomstslaget tjänst. Löner, arvoden, kostandsersättningar, pensioner, förmåner och alla andra inkomster som erhålls pga. tjänst ska tas upp som intäkt om inte annat framgår i 11 kap. eller 8 kap. IL.

Av 10 kap. 2 § punkt 1 IL framgår att som tjänst behandlas pension.

I 10 kap. 5 § IL, definieras vad som avses med pension. Här anges att med pension avses ersättningar som betalas ut

  1. som allmän ålderspension, efterlevandepension och premiepension till efterlevande enligt socialförsäkringsbalken,
  2. som ålders-­, invaliditets- och efterlevandepension enligt Europaparlamentets beslut nr 2005/684/EG, Euratom av den 28 september 2005 om antagande av Europaparlamentets ledamotsstadga,
  3. på grund av tidigare tjänst på annat sätt än genom försäkring, eller
  4. på grund av pensionsförsäkring eller återköp av sådan försäkring, eller
  5. till förmånstagare enligt ett sådant avtal om tjänstepension som avses i 28 kap. 2 § andra stycket.

Av andra stycket framgår att med pension avses också ersättningar som betalas ut från pensionssparkonto.

Reglerna om individuellt pensionssparande (IPS) finns i lagen (1993:931), IPSL. De skattemässiga bestämmelserna innebär sammanfattningsvis att rätt till avdrag föreligger i viss utsträckning samt att utbetalda belopp ska tas upp. Reglerna som gäller vid beskattning för IPS finns i 58 kap. 21-33 §§ IL. Avdragsrätten för insättningar på ett IPS-konto behandlas i likhet med försäkringspremier i 59 kap. IL. IPS-konto ska föras av ett svenskt pensionssparinstitut eller av ett utländskt instituts filial i Sverige (58 kap. 22 § IL).

Inkomster ska tas upp som intäkt det beskattningsår då de kan disponeras eller på något annat sätt kommer den skattskyldige till del (10 kap. 8 § IL).

4 Bedömning

Kontot i dyrtidsfonden är till sin karaktär att betrakta som pensionsliknande men då utbetalningen inte ryms inom definitionen av pension i 10 kap. 5 § IL är den undantagen från beskattning i Sverige. Den är heller inte skattepliktig på annan grund.

Utbetalat belopp utgår inte pga. försäkring och då det är fråga om de skattskyldigas egna konton kan det heller aldrig vara fråga om direktpension från arbetsgivaren enligt 10 kap. 5 § punkten 3 IL. Att som privatperson få pengar avsatta till ett sparande utan krav på motprestation är i Sverige inte avdragsgillt för den enskilde och naturligen är man då inte heller skattepliktig för de uttag som görs från kontot. I Sverige är en sparandeform skattemässigt avdragsgill och det är individuellt pensionssparande enligt lagen (1993:931) om individuellt pensionssparande, IPSL

Enligt Skatteverkets uppfattning kan inte ett belopp som utbetalas från ett konto i Lönmodtagernes Dyrtidsfond beskattas enligt 10 kap. 5 § och 11 kap. 1 § IL med motiveringen att kontot enligt 2 kap. 2 § IL ska behandlas som en utländsk företeelse som ska anses motsvara svenskt IPS. Enligt ett uttalande i prop. 1999/2000:2, avsnitt 8:2, sker markeringen i IL att endast svenska företeelser avses på olika sätt. När det t.ex. gäller av viss juridisk person avses sker det genom att t.ex. svenskt aktiebolag skrivs ut. När det t.ex. gäller vissa bidrag markeras avsikten med att endast svenska bidrag avses genom en hänvisning till en viss lag. Tillämpat på den aktuella frågan gäller följande. Av 10 kap. 5 § andra stycket IL framgår att med pension avses ersättningar som betalas ut från pensionssparkonto. Vidare framgår att ytterligare bestämmelser finns i 58 kap. I 2 kap. 1 § IL hänvisas för definition av pensionssparkonto till 58 kap. 21 § IL och i detta lagrum sker en hänvisning till IPSL som endast gäller svenska pensionssparinstitut. Det kan tilläggas att det även för IPS krävs att utbetalning normalt ska ske under fem år (58 kap. 23 § IL). Eftersom uttag från kontot i fonden görs med ett engångsbelopp (2 § loven om Lönmodtagernes Dyrtidsfond) kan den inte vara att jämställa med ett svenskt IPS-sparande.

Den danska dyrtidsfonden är således närmast att jämställa med ett eget sparande (med öronmärkta medel för framtida pension). Lönmottagarkontot är som nämnts löntagarnas personliga egendom. Förvaltningen i fonden innebär inte att äganderätten till medlen överlåts från löntagaren till fonden. Avsättningen och avkastningen på tillgångarna i kontot torde enligt svenska regler ha varit tillgängliga för lyftning årligen under tiden för bosättning i Danmark (10 kap. 8 § IL). I vart fall har avsatta medel varit tillgängliga för lyftning senast i samband med utflyttningen från Danmark. Uttaget från kontot (dyrtidsfonden) medför därför inga beskattningskonsekvenser i Sverige.

Sifferkollen Läs mer

Belopp

Basbelopp
År 2018 2019 2020
Prisbasbelopp 45 500 46 500 47 300
Förhöjt pbb. 46 500 47 400 48 300
Inkomstbasbelopp 62 500 64 400 66 800
Utdelning fåmansföretag
År 2017 2018 2019
Schablonbelopp 163 075 169 125 171 875

Räntesatser

Periodiseringsfond
År 2017 2018 2019
Räntesats 0,36* 0,36 0,51

* 0,19 om räkenskapsåret börjar 2016 och avslutas 2017.

Referensränta
År 2016-07-01 2019-07-01
Räntesats -0,5 0,0
Ränta på skattekontot
Period 2013-2016 2017 -
Intäkt 0,5625 0
Kostnad Låg 1,25 1,25
Kostnad Hög 16,25 16,25
Räntefördelning
Inkomstår 2017 2018 2019
Positiv 6,27 6,49 6,51
Negativ 1,50 1,50 1,51
Statslåneränta
År 2017 2018 2019
31 maj 0,34 0,49 0,05
30 nov 0,49 0,51 -0,09

Traktamenten

Bilresor
Inkomstår 2017 2018 2019
Egen bil 18,50 18,50 18,50
Förmånsbil, diesel 6,50 6,50 6,50
Förmånsbil, bensin 9,50 9,50 9,50
Kostförmån
År 2017 2018 2019
Frukost, lunch och middag 225 235 245
Lunch eller middag 90 94 98
Frukost 45 47 49
Skattefria gåvor
År 2017 2018 2019
Julgåva 450 450 450
Jubileumsgåva 1 350 1 350 1 350
Minnesgåva 15 000 15 000 15 000

Skattesatser

Bolagsskatt
År 2017 2018 2019
Skattesats 22% 22% 21,4%
Mervärdesskatt
År 2017 2018 2019
Normal

25 %

25 % 25 %
Livsmedel, krog m.m. 12 % 12 % 12 %
Persontransport, böcker m.m. 6 % 6 % 6 %
Arbetsgivaravgifter/egenaavgifter
Födda -1937 1938 - 1953 1954 -
Arb. avgifter 0 % 10,21% 31,42%
Egenavgifter 0 % 10,21% 28,97%