SKVs ställningstaganden

2012-06-29 Återföring av uppskovsbelopp vid överlåtelse av ersättningsbostad genom bodelning

Område: Inkomstskatt – Kapital

Datum: 2012-06-29

Dnr/målnr/löpnr: 131 458055-12/111

1 Sammanfattning

Ett uppskovsbelopp ska återföras till beskattning när ersättningsbostaden övergår till någon annan genom bodelning. Återföring ska dock inte ske vid en bodelning med anledning av äktenskapsskillnad.

Bodelning som sker efter en ansökan om äktenskapsskillnad, ska anses vara en bodelning med ”anledning av äktenskapsskillnad”, under förutsättning av att ansökan även leder till att äktenskapet upplöses genom en laga kraft vunnen dom.

2 Frågeställning

Ett uppskovsbelopp ska återföras till beskattning när ersättningsbostaden övergår till någon annan genom bodelning. Återföring ska dock inte ske om det är en bodelning med anledning av äktenskapsskillnad (47 kap. 11 § inkomstskattelagen (1999:1229), IL). I ett sådant fall ska istället uppskovet följa med bostaden över till den andre maken.

Bodelning med anledning av äktenskapsskillnad ska ske när äktenskapet har upplösts. Bodelningen kan dock ske från det att ansökan om äktenskapsskillnad inlämnats till tingsrätten tills dess att äktenskapet är upplöst. Dessutom kan en bodelning ske utan en föregående ansökan om äktenskapsskillnad.

Hur ska uppskovsbeloppet hanteras om ersättningsbostaden övergår genom en bodelning under bestående äktenskap? Frågan är alltså att bestämma innebörden av lydelsen ”bodelning med anledning av äktenskapsskillnad” i 47 kap. 11 § IL.

3 Gällande rätt m.m.

3.1 Civilrätt – Äktenskapsbalken

Makarna har rätt till äktenskapsskillnad om de är överens om att äktenskapet ska upplösas. Äktenskapsskillnaden ska dock föregås av en betänketid om någon av dem bor tillsammans med ett eget barn under 16 år, eller om endast en av makarna begär att äktenskapet ska upphöra (5 kap. 1 och 2 §§ Äktenskapsbalken, ÄktB). Betänketiden är sex månader och inleds när makarna gemensamt har ansökt om äktenskapsskillnad, eller när den ena makens begäran om äktenskapsskillnad delges den andra maken (5 kap. 3 § ÄktB).

Efter betänketiden ska tingsrätten besluta om äktenskapsskillnad, om någon av makarna begär detta inom sex månader från det att betänketiden löpte ut, dvs. ett år från en gemensam ansökan om äktenskapsskillnad. Sker inte detta har ansökan om äktenskapsskillnad förfallit (5 kap. 3 § ÄktB). Äktenskapet är upplöst när beslutet om äktenskapsskillnad vinner laga kraft (5 kap. 6 § ÄktB).

Bodelning med anledning av äktenskapsskillnad ska ske när äktenskapet har upplösts. Bodelning kan även ske under ett pågående mål om äktenskapsskillnad, om någon av makarna begär detta (9 kap. 4 § ÄktB). Bodelningen ska göras med utgångspunkt i egendomsförhållandena då ansökan om äktenskapsskillnad lämnades till tingsrätten (9 kap. 2 § ÄktB).

Bodelning kan även ske under äktenskapet, trots att det inte pågår ett ärende om äktenskapsskillnad. En sådan bodelning förutsätter att makarna är överens och ska föregås av en skriftlig anmälan till Skatteverket (9 kap. 1 § ÄktB). Bodelning under äktenskapet, utan att något ärende om äktenskapsskillnad pågår, ska göras med utgångspunkt i egendomsförhållandena då anmälan om bodelningen gjordes (9 kap. 2 § ÄktB).

Bodelningen förrättas av makarna tillsammans och ska dokumenteras i en skriftlig handling som skrivs under av båda makarna (9 kap. 5 § ÄktB).

Makar får inför en omedelbart förestående äktenskapsskillnad avtala om den kommande bodelningen (9 kap. 13 § ÄktB). Detta är ett s.k. föravtal och innebär inte att någon egendom har övergått mellan makarna, dvs. någon äganderätt har inte förändrats genom ett sådant avtal.

3.2 Skatterätt

Vid avyttring av ersättningsbostaden ska uppskovsbeloppet återföras till beskattning. Uppskovet ska även återföras när bostaden övergår till den andra maken genom bodelning, såvida inte bodelningen sker med anledning av en äktenskapsskillnad (47 kap. 11 § tredje stycket IL).

Om uppskovet inte ska återföras, så följer uppskovet med ersättningsbostaden över till den andra maken, enligt den s.k. kontinuitetsregeln i 44 kap. 21 § IL.

4 Bedömning

En bodelning kan ske under bestående äktenskap, såväl före som efter det att en ansökan om äktenskapsskillnad har lämnats. Bestämmelserna i äktenskapsbalken är dock olika beroende på om det avser en bodelning före eller efter en ansökan om äktenskapsskillnad.

Om det inte pågår ett ärende om äktenskapsskillnad, ska makarna skriftligen anmäla till Skatteverket att de avser att fördela viss egendom genom bodelning. Därefter kan de genomföra bodelningen genom att upprätta en skriftlig handling som undertecknas av båda makarna. Detta är den s.k. fångeshandlingen som medför att äganderätten till ersättningsbostaden har övergått från den ena maken till den andra maken. Bodelningshandlingen ligger också till grund för ändrad lagfart eller anmälan till bostadsrättsföreningen om överlåtelse av bostadsrätt.

Skatteverket anser att en överlåtelse under bestående äktenskap genom en bodelning enligt bestämmelsen i 9 kap. 1 § andra stycket ÄktB, inte kan ha gjorts med ”anledning av äktenskapsskillnad”. Det saknar betydelse om makarna i nära anslutning till bodelningen ansöker om äktenskapsskillnad. En sådan överlåtelse medför alltså att uppskovsbeloppet ska återföras till beskattning.

Bodelning under pågående äktenskap kan även ske efter en ansökan om äktenskapsskillnad enligt 9 kap. 4 § ÄktB. Skatteverket anser att en sådan bodelning får anses ha skett med ”anledning av äktenskapsskillnad”, under förutsättning av att ansökan fullföljs och således leder till att äktenskapet upplöses. Om ansökan om äktenskapsskillnad inte fullföljs och äktenskapet därför består, så ska uppskovet återföras till beskattning. Det saknar då betydelse om en ny ansökan lämnas som leder till en äktenskapsskillnad. Den tidigare genomförda bodelningen kan i ett sådant fall inte anses ha skett med anledning av en äktenskapsskillnad.

Sifferkollen Läs mer

Belopp

Basbelopp
År 2018 2019 2020
Prisbasbelopp 45 500 46 500 47 300
Förhöjt pbb. 46 500 47 400 48 300
Inkomstbasbelopp 62 500 64 400 66 800
Utdelning fåmansföretag
År 2017 2018 2019
Schablonbelopp 163 075 169 125 171 875

Räntesatser

Periodiseringsfond
År 2017 2018 2019
Räntesats 0,36* 0,36 0,51

* 0,19 om räkenskapsåret börjar 2016 och avslutas 2017.

Referensränta
År 2016-07-01 2019-07-01
Räntesats -0,5 0,0
Ränta på skattekontot
Period 2013-2016 2017 -
Intäkt 0,5625 0
Kostnad Låg 1,25 1,25
Kostnad Hög 16,25 16,25
Räntefördelning
Inkomstår 2017 2018 2019
Positiv 6,27 6,49 6,51
Negativ 1,50 1,50 1,51
Statslåneränta
År 2017 2018 2019
31 maj 0,34 0,49 0,05
30 nov 0,49 0,51 -0,09

Traktamenten

Bilresor
Inkomstår 2017 2018 2019
Egen bil 18,50 18,50 18,50
Förmånsbil, diesel 6,50 6,50 6,50
Förmånsbil, bensin 9,50 9,50 9,50
Kostförmån
År 2017 2018 2019
Frukost, lunch och middag 225 235 245
Lunch eller middag 90 94 98
Frukost 45 47 49
Skattefria gåvor
År 2017 2018 2019
Julgåva 450 450 450
Jubileumsgåva 1 350 1 350 1 350
Minnesgåva 15 000 15 000 15 000

Skattesatser

Bolagsskatt
År 2017 2018 2019
Skattesats 22% 22% 21,4%
Mervärdesskatt
År 2017 2018 2019
Normal

25 %

25 % 25 %
Livsmedel, krog m.m. 12 % 12 % 12 %
Persontransport, böcker m.m. 6 % 6 % 6 %
Arbetsgivaravgifter/egenaavgifter
Födda -1937 1938 - 1953 1954 -
Arb. avgifter 0 % 10,21% 31,42%
Egenavgifter 0 % 10,21% 28,97%