SKVs ställningstaganden

2012-07-04 Avregistrering på Skatteverkets initiativ; mervärdesskatt

Område: Mervärdesskatt

Datum: 2012-07-04

Dnr/målnr/löpnr: 131 403047-12/111

1 Sammanfattning

Den som är skattskyldig till mervärdesskatt ska registreras och kvarstå som registrerad så länge som verksamheten som medför skattskyldighet bedrivs. Skatteverket kan endast avregistrera ett företag när det inte längre uppfyller förutsättningarna för att vara registrerat.

Det förhållandet att ett företag inte lämnar mervärdesskattedeklarationer och periodiska sammanställningar är endast ett tecken på att företaget inte längre bedriver någon verksamhet. Innan Skatteverket avregistrerar ett företag måste verket utreda om de uteblivna deklarationerna och sammanställningarna beror på att företaget upphört med sin verksamhet eller om det finns en annan anledning till detta.

Även om ett företag har lämnat falska uppgifter för att bli registrerat för mervärdesskatt kan Skatteverket avregistrera företaget endast om förutsättningarna för registrering inte är uppfyllda. Enbart det förhållandet att företaget efter registrering utnyttjar sitt registreringsnummer för skatteundandragande eller bedrägerier är inte tillräcklig grund för avregistrering.

2 Frågeställning

I rådets förordning (EU) nr 904/2010 om administrativt samarbete och kampen mot mervärdesskattebedrägeri, förordningen, finns bestämmelser om när ett registreringsnummer för mervärdesskatt ska visas som ogiltigt i det elektroniska system som används för informationsutbyte inom EU (VIES). Medlemsstaterna har en skyldighet att visa ett registreringsnummer som ogiltigt i VIES när ett företag inte längre bedriver ekonomisk verksamhet. En sådan skyldighet finns även i vissa fall när ett företag har lämnat falska uppgifter i syfte att bli registrerad till mervärdesskatt eller när företaget har underlåtit att anmäla ändring av sina uppgifter.

I detta ställningstagande redogör Skatteverket för hur bestämmelserna i förordningen ska tillämpas i förhållande till de regler om registrering för mervärdesskatt och avregistrering som finns i skatteförfarandelagen (2011:1244), SFL.

3 Gällande rätt m.m.

3.1 Bestämmelser om registrering i SFL

Skatteverket ska bland annat registrera den som är skattskyldig enligt mervärdesskattelagen (1994:200), ML (7 kap. 1 § första stycket 3 SFL, artikel 214 i rådets direktiv 2006/112/EG om ett gemensamt system för mervärdesskatt, mervärdesskattedirektivet).

Skatteverket får avregistrera den som inte längre ska vara registrerad. Om den som inte längre ska vara registrerad begär det ska Skatteverket besluta om avregistrering (7 kap. 6 § första stycket SFL).

3.2 Bestämmelser om skattskyldighet i ML

Mervärdesskatt ska som huvudregel betalas till staten vid sådan omsättning inom landet av varor eller tjänster som är skattepliktig och görs i en yrkesmässig verksamhet. Skyldig att betala mervärdesskatt (skattskyldig) är den som omsätter varan eller tjänsten (1 kap. 1 § första stycket 1 och 2 § första stycket 1 ML, artikel 2.1 a och c samt artikel 193 mervärdesskattedirektivet).

Bestämmelser om vad som utgör yrkesmässig verksamhet finns i 4 kap. ML.

3.3 Rådets förordning (EU) nr 904/2010

Medlemsstaterna ska säkerställa att det registreringsnummer som avses i artikel 214 i mervärdesskattedirektivet visas som ogiltigt i det elektroniska system som avses i artikel 17 (VIES) åtminstone vid följande omständigheter:

a) Om personer som är registrerade till mervärdesskatt har förklarat att deras ekonomiska verksamhet har upphört eller om den behöriga skatteförvaltningen anser att de har upphört med sådan verksamhet. Skatteförvaltningen får i synnerhet utgå från att en person har upphört med sin ekonomiska verksamhet om personen, trots sin skyldighet att göra det, inte har lämnat in några mervärdesskattedeklarationer och periodiska sammanställningar för ett år efter det att tidsfristen för inlämnande av den första uteblivna deklarationen eller sammanställningen har löpt ut. Personen ska ha rätt att på annat sätt styrka att ekonomisk verksamhet bedrivs.

b) Om personer har lämnat falska uppgifter för att bli registrerade till mervärdesskatt eller har underlåtit att anmäla ändring av sina uppgifter, och skatteförvaltningen skulle ha vägrat registrering till mervärdesskatt eller dragit tillbaka registreringsnumret för mervärdesskatt om den haft kännedom om detta (artikel 23 förordning 904/2010).

Förordningen trädde i kraft den 1 januari 2012. Förordningen är bindande och direkt tillämplig i varje medlemsland utan att nationella bestämmelser behöver införas. Förordningen ska därför tillämpas i Sverige som direkt gällande rätt.

4 Bedömning

4.1 När visas ett registreringsnummer som ogiltigt i VIES?

När ett företag registreras för mervärdesskatt och tilldelas ett registreringsnummer enligt bestämmelserna i SFL visas detta registreringsnummer samtidigt som giltigt i VIES.

Det är med nuvarande lagstiftning inte möjligt att visa ett svenskt registreringsnummer som ogiltigt i VIES om företaget är registrerat för mervärdesskatt. För att visa ett svenskt registreringsnummer som ogiltigt i VIES krävs därför att företaget avregistreras från mervärdesskatt.

4.2 Vad innebär förordningen jämfört med bestämmelserna i SFL?

Enligt förordningen är medlemsstaterna under vissa förutsättningar skyldiga att visa ett registreringsnummer som ogiltigt i VIES. Skatteverket uppfattar att syftet med regleringen i förordningen är att tvinga medlemsstaterna att visa ett registreringsnummer som ogiltigt i situationer då det är särskilt viktigt att företag som inte ska vara registrerade enligt mervärdesskattedirektivet faktiskt också avregistreras. Anledningen till att en sådan bestämmelse behövs i förordningen är att mervärdesskattedirektivet saknar uttryckliga regler om att ett företag ska avregistreras när det inte längre uppfyller förutsättningarna för registrering. Regleringen i förordningen är därför ett komplement till mervärdesskattedirektivet och detta komplement överensstämmer med direktivets regler om när ett företag ska vara registrerat för mervärdesskatt.

I SFL finns en uttrycklig bestämmelse som ger Skatteverket befogenhet att avregistrera den som inte längre ska vara registrerad. Bestämmelserna i SFL överensstämmer med mervärdesskattedirektivet vilket innebär att företag normalt avregistreras från mervärdesskatt när de inte ska vara registrerade enligt mervärdesskattedirektivet.

Ovanstående innebär att det är samma förutsättningar som gäller för såväl avregistrering enligt SFL som för skyldigheten att visa ett registreringsnummer som ogiltigt i VIES enligt förordningen. De förutsättningarna som anges för registrering enligt mervärdesskattedirektivet ska inte vara uppfyllda. Den skyldighet att avregistrera som införts genom förordningen innebär därför ingen förändring jämfört med regleringen i SFL.

4.3 När kan Skatteverket avregistrera ett företag som inte har lämnat mervärdesskattedeklarationer och periodiska sammanställningar?

Ett registreringsnummer för mervärdesskatt ska visas som ogiltigt i VIES när ett företag har upphört att bedriva en yrkesmässig verksamhet. Enligt förordningen får Skatteverket utgå från att ett företag har upphört med yrkesmässig verksamhet om företaget inte har lämnat in några mervärdesskattedeklarationer och periodiska sammanställningar under ett år.

Det förhållandet att ett företag inte lämnar mervärdesskattedeklarationer och periodiska sammanställningar är endast ett tecken på att företaget inte längre bedriver någon verksamhet. Innan Skatteverket avregistrerar ett företag måste verket utreda om de uteblivna deklarationerna och sammanställningarna beror på att företaget upphört med sin verksamhet eller om det finns en annan anledning till detta. Företaget måste få möjlighet att förklara sig och det framgår även uttryckligen av förordningen att företaget har en rätt att på annat sätt styrka att det bedriver en yrkesmässig verksamhet, se artikel 23 a i förordningen.

Förordningen innebär inget hinder för Skatteverket att utreda och därefter eventuellt avregistrera företag redan efter en kortare tidsperiod än ett år. Även en kort tidsperiod med uteblivna deklarationer och sammanställningar kan i det enskilda fallet vara ett tecken på att en verksamhet har upphört.

Regleringen i förordningen innebär därmed ingen annan tillämpning och bedömning än den som följer av bestämmelserna i SFL.

4.4 När kan Skatteverket avregistrera ett företag som lämnat falska uppgifter eller inte anmält ändring av sina uppgifter?

Förordningen innebär att Skatteverket ska avregistrera ett företag som har lämnat falska uppgifter för att bli registrerat. Det gäller under förutsättning att Skatteverket skulle ha vägrat registrering om det haft kännedom om att uppgifterna var falska. Bestämmelsen i förordningen innebär att det inte är tillräckligt att ett företag lämnat falska uppgifter. Uppgifterna ska dessutom ha påverkat bedömningen av om förutsättningarna är uppfyllda för registrering för mervärdesskatt.

Det är bestämmelserna i SFL som reglerar när ett företag ska vara registrerat för mervärdesskatt. Bestämmelserna i SFL innebär att Skatteverket kan vägra registrering endast i de fall förutsättningarna för registrering enligt SFL inte är uppfyllda. Skatteverket kan t.ex. vägra registrering om en verksamhet inte anses som yrkesmässig.

Även om ett företag har lämnat falska uppgifter för att bli registrerad för mervärdesskatt kan Skatteverket avregistrera företaget endast om förutsättningarna för registrering enligt SFL inte är uppfyllda. Enbart det förhållandet att företaget efter registrering utnyttjar sitt registreringsnummer för skatteundandragande eller bedrägerier är inte tillräcklig grund för avregistrering.

Enligt förordningen ska avregistrering även ske om ett företag inte har anmält ändring av sina uppgifter till Skatteverket under förutsättning att verket skulle ha avregistrerat företaget om det hade haft kännedom om de ändrade uppgifterna. Även i dessa situationer kan avregistrering ske endast om de nya uppgifterna medför att förutsättningarna för registrering enligt SFL inte är uppfyllda.

Sifferkollen Läs mer

Belopp

Basbelopp
År 2018 2019 2020
Prisbasbelopp 45 500 46 500 47 300
Förhöjt pbb. 46 500 47 400 48 300
Inkomstbasbelopp 62 500 64 400 66 800
Utdelning fåmansföretag
År 2017 2018 2019
Schablonbelopp 163 075 169 125 171 875

Räntesatser

Periodiseringsfond
År 2017 2018 2019
Räntesats 0,36* 0,36 0,51

* 0,19 om räkenskapsåret börjar 2016 och avslutas 2017.

Referensränta
År 2016-07-01 2019-07-01
Räntesats -0,5 0,0
Ränta på skattekontot
Period 2013-2016 2017 -
Intäkt 0,5625 0
Kostnad Låg 1,25 1,25
Kostnad Hög 16,25 16,25
Räntefördelning
Inkomstår 2017 2018 2019
Positiv 6,27 6,49 6,51
Negativ 1,50 1,50 1,51
Statslåneränta
År 2017 2018 2019
31 maj 0,34 0,49 0,05
30 nov 0,49 0,51 -0,09

Traktamenten

Bilresor
Inkomstår 2017 2018 2019
Egen bil 18,50 18,50 18,50
Förmånsbil, diesel 6,50 6,50 6,50
Förmånsbil, bensin 9,50 9,50 9,50
Kostförmån
År 2017 2018 2019
Frukost, lunch och middag 225 235 245
Lunch eller middag 90 94 98
Frukost 45 47 49
Skattefria gåvor
År 2017 2018 2019
Julgåva 450 450 450
Jubileumsgåva 1 350 1 350 1 350
Minnesgåva 15 000 15 000 15 000

Skattesatser

Bolagsskatt
År 2017 2018 2019
Skattesats 22% 22% 21,4%
Mervärdesskatt
År 2017 2018 2019
Normal

25 %

25 % 25 %
Livsmedel, krog m.m. 12 % 12 % 12 %
Persontransport, böcker m.m. 6 % 6 % 6 %
Arbetsgivaravgifter/egenaavgifter
Födda -1937 1938 - 1953 1954 -
Arb. avgifter 0 % 10,21% 31,42%
Egenavgifter 0 % 10,21% 28,97%