SKVs ställningstaganden

2012-11-21 Skyldighet att lämna kontrolluppgift om blankningspremie och utdelningsersättning

Område: Inkomstskatt – Kapital

Datum: 2012-11-21

Dnr/målnr/löpnr: 131 649177-12/111

1 Sammanfattning

En blankningspremie, som avser utlånad delägarrätt, ska ses som en annan avkastning än kapitalvinst hänförlig till delägarrätt. Kontrolluppgift ska därför lämnas om sådan blankningspremie, som har betalats till eller tillgodoräknats en fysisk person eller ett dödsbo. Detsamma gäller även s.k. utdelningsersättning och annan ersättning för förlorad avkastning.

2 Frågeställning

Den som i en blankningsaffär lånar ut aktier får en ersättning som brukar benämnas blankningspremie. Utlånaren kan även få en ersättning som avser att kompensera för förlorad utdelning under lånetiden, s.k. utdelningsersättning. Fråga har väckts om den som har betalat en blankningspremie eller en utdelningsersättning har en skyldighet att lämna kontrolluppgift.

3 Gällande rätt m.m.

Kontrolluppgift ska lämnas om ränta och utdelning på delägarrätter. Kontrolluppgift ska också lämnas om annan avkastning än kapitalvinst som hänför sig till delägarrätter och utgör intäkt i inkomstslaget kapital, se 9 kap. 1 § lag om självdeklarationer och kontrolluppgifter (LSK). Från och med beskattningsår 2013 återfinns regeln i 19 kap. 1 § skatteförfarandelagen (SFL). Enligt prop. 2004/05:113 s. 41–42 ska kontrolluppgiftsskyldigheten utvidgas till att även omfatta sådan avkastning av delägarrätter, som inte är ränta eller utdelning och som inte heller kan anses vara kapitalvinst. Som exempel nämns den inkomst av kapitalvinstliknande karaktär hänförlig till en aktieindexobligation, som kan erhållas utöver den avkastning som ska ses som ränta.

Enligt 1 kap. 5 § LSK ska termer och uttryck ha samma betydelse och tillämpningsområde som i bl.a. inkomstskattelagen (IL). Från och med beskattningsår 2013 framgår motsvarande av 3 kap. 2 § SFL. Enligt 48 kap. 2 § IL är en aktie en delägarrätt. Även tillgång med liknande konstruktion eller verkningssätt ska behandlas som en delägarrätt. Enligt prop.1989/90:110 s. 430 ska finansiella instrument vars avkastning är knuten till det utgivande företagets vinst eller utdelning eller som i övrigt är utformade så att värdeutvecklingen liknar den som gäller för en aktie beskattas som en aktie.

Ränteinkomster, utdelningar och alla andra inkomster på grund av innehav av tillgångar tas upp som intäkt enligt 42 kap. 1 § IL. Enligt prop. 1989/90:110 s. 698 avsågs med andra inkomster på grund av tillgångar bl.a. intäkt som utlånaren erhåller i samband med blankningsaffärer. Intäkter av egendom kunde vara såväl intäkter från egendom som innehas som sådan som tidigare innehafts.

I en blankningsaffär bör intäkter för utlåning beskattas som intäkt av kapital på samma sätt som utdelning och motsvarande kostnad blir avdragsgill för låntagaren enligt prop. 1989/90:110 s. 451.

Skatterättsnämnden fann att låne- och utdelningsersättning till långivaren vid blankningsaffärer inte kunde utgöra utgifter för anskaffning i den mening som avses i 44 kap. 14 § IL. Istället får sådana utgifter dras av enligt allmänna regler, SRN 2012-05-11, med dnr 116-11/D.

4 Bedömning

Kontrolluppgift ska lämnas om annan avkastning än kapitalvinst som hänför sig till delägarrätter och utgör intäkt i inkomstslaget kapital enligt 19 kap. 1 § SFL [1] . Den tillgång som blankningspremien hänför sig till är antingen aktien som lånas ut eller fordran att återfå aktien. Aktien är en delägarrätt och enligt Skatteverket ska även fordran att återfå aktien behandlas som en delägarrätt enligt 3 kap. 2 § SFL [2] och 48 kap. 2 § IL. En fordran att återfå aktie har en värdeutveckling som liknar den som gäller för en delägarrätt, vilket enligt prop. 1989/90:110 s. 430 medför att den ska beskattas som en sådan.

En blankningspremie beskattas i inkomstslaget kapital enligt 41 kap. 1 § och 42 kap. 1 § IL som en inkomst på grund av innehav av tillgång. En ersättning för utdelning under lånetiden, s.k. utdelningsersättning, beskattas som intäkt av kapital på samma sätt som utdelning enligt prop. 1989/110 s. 451. Enligt Skatteverkets uppfattning innebär det uttalandet endast att ersättningen ska beskattas som en löpande intäkt och inte ingå i en kapitalvinstberäkning. En sådan ersättning är inte en utdelning, då den inte lämnas av det utdelande företaget. Det finns inte heller något lagrum, som anger att den ska behandlas som en utdelning. Enligt Skatteverket talar därför övervägande skäl för att ersättningen utgör en inkomst på grund av innehav av tillgång. Såväl erhållen blankningspremie som utdelningsersättning är således att se som inkomst hänförlig till delägarrätt. Det som återstår att bedöma är då om de kan anses vara annan avkastning än kapitalvinst.

Begreppet avkastning är ett begrepp som inte har någon legal skattemässig definition. Tolkningen får därför ske utifrån dess allmänna innebörd och det sammanhang begreppet återfinns. Lagtexten i 19 kap. 1 § SFL [1] anger att annan avkastning än kapitalvinster omfattas. Enligt Skatteverket medför denna ordalydelse att även kapitalvinster ska ses som avkastning. En sådan definition av begreppet avkastning , där även kapitalvinster omfattas, medför att erhållen blankningspremie ska ses som en avkastning i likhet med alla andra inkomster på grund av innehav av delägarrätt som t.ex. eventuell utdelningsersättning.

Det är således Skatteverkets uppfattning att kontrolluppgift ska lämnas för blankningspremier, som har betalats ut eller tillgodoräknats, om övriga förutsättningar är uppfyllda för att kontrolluppgiftsskyldighet ska föreligga. Detta gäller även blankningspremier avseende utlåning av andra delägarrätter än aktier och utbetald ersättning för avkastning som t.ex. utdelningsersättning.

  • [1]

    t.o.m. beskattningsåret 2012, 9 kap. 1 § LSK

  • [2]

    t.o.m. beskattningsåret 2012, 1 kap. 5 § LSK

Sifferkollen Läs mer

Belopp

Basbelopp
År 2018 2019 2020
Prisbasbelopp 45 500 46 500 47 300
Förhöjt pbb. 46 500 47 400 48 300
Inkomstbasbelopp 62 500 64 400 66 800
Utdelning fåmansföretag
År 2017 2018 2019
Schablonbelopp 163 075 169 125 171 875

Räntesatser

Periodiseringsfond
År 2017 2018 2019
Räntesats 0,36* 0,36 0,51

* 0,19 om räkenskapsåret börjar 2016 och avslutas 2017.

Referensränta
År 2016-07-01 2019-07-01
Räntesats -0,5 0,0
Ränta på skattekontot
Period 2013-2016 2017 -
Intäkt 0,5625 0
Kostnad Låg 1,25 1,25
Kostnad Hög 16,25 16,25
Räntefördelning
Inkomstår 2017 2018 2019
Positiv 6,27 6,49 6,51
Negativ 1,50 1,50 1,51
Statslåneränta
År 2017 2018 2019
31 maj 0,34 0,49 0,05
30 nov 0,49 0,51 -0,09

Traktamenten

Bilresor
Inkomstår 2017 2018 2019
Egen bil 18,50 18,50 18,50
Förmånsbil, diesel 6,50 6,50 6,50
Förmånsbil, bensin 9,50 9,50 9,50
Kostförmån
År 2017 2018 2019
Frukost, lunch och middag 225 235 245
Lunch eller middag 90 94 98
Frukost 45 47 49
Skattefria gåvor
År 2017 2018 2019
Julgåva 450 450 450
Jubileumsgåva 1 350 1 350 1 350
Minnesgåva 15 000 15 000 15 000

Skattesatser

Bolagsskatt
År 2017 2018 2019
Skattesats 22% 22% 21,4%
Mervärdesskatt
År 2017 2018 2019
Normal

25 %

25 % 25 %
Livsmedel, krog m.m. 12 % 12 % 12 %
Persontransport, böcker m.m. 6 % 6 % 6 %
Arbetsgivaravgifter/egenaavgifter
Födda -1937 1938 - 1953 1954 -
Arb. avgifter 0 % 10,21% 31,42%
Egenavgifter 0 % 10,21% 28,97%