SKVs ställningstaganden

2015-05-22 Bevakning i konkurs när en arbetsgivare har innehållit lön som inte har redovisats till Kronofogden

Område: Skattebetalning & borgenärsarbete

Datum: 2015-05-22

Dnr: 131 289661-15/111

Sammanfattning

Om en arbetsgivare, i enlighet med ett löneutmätningsbeslut, har innehållit medel för betalning av allmänt mål men gått i konkurs innan pengarna redovisats till Kronofogden ska Skatteverket bevaka fordran i arbetsgivarens konkurs. Skatteverket ska åberopa samma förmånsrätt som gäldenären skulle ha haft för sin lönefordran.

Om gäldenärens betalningsskyldighet för skulden har upphört enligt 7 kap. 23 § UB ska en eventuell utdelning i arbetsgivarens konkurs inte avräknas mot gäldenärens skuld.

Frågeställning

För en gäldenär med skulder i allmänt mål har Kronofogden beslutat om utmätning i lön. Arbetsgivaren har innehållit beloppet från gäldenärens lön, men har inte redovisat pengarna till Kronofogden. Arbetsgivaren har därefter gått i konkurs.

  1. Ska fordran bevakas i arbetsgivarens konkurs och vilken förmånsrätt ska i så fall göras gällande?
  2. Ska fordran tas med i en fordringsanmälan eller är det endast vid ett bevakningsförfarande som det blir aktuellt att bevaka fordran?
  3. Vad händer med gäldenärens skuld?

Gällande rätt m.m.

När en arbetsgivare med anledning av ett beslut om utmätning i lön innehåller medel utan att redovisa dem till Kronofogden kan beloppet utsökas hos arbetsgivaren (7 kap. 21 § UB). Om arbetsgivaren har försatts i konkurs kan utmätningsborgenären bevaka beloppet i arbetsgivarens konkurs. Om en utmätning skett för allmänt mål är det Skatteverket som ska bevaka statens fordran i arbetsgivarens konkurs (7 § BorgL). Om utmätningen avser enskilt mål är det sökanden själv som får bevaka fordran i konkursen (se Walin, Gregow, Löfmarck, Millqvist och Persson, Utsökningsbalken, kommentaren till 7 kap. 21 §).

En arbetstagare har under vissa förutsättningar förmånsrätt för lön eller annan ersättning på grund av sin anställning (12 § FRL). Förmånsrätten gäller även om en fordran överlåts, tas i anspråk genom utmätning eller på annat sätt övergår till annan (3 § FRL). Detta innebär att utmätningsborgenären i ett fall som det här aktuella har samma förmånsrätt som gäldenären skulle ha haft mot arbetsgivaren (NJA 1931 s 386 samt Walin & Gregow, Förmånsrättslagen, Lönegarantilagen m.m., kommentaren till 3 § FRL).

Det finns två typer av konkurser, konkurs med bevakningsförfarande och konkurs utan bevakningsförfarande. Tingsrätten beslutar om ett bevakningsförfarande efter en framställan av konkursförvaltaren. Ett bevakningsförfarande bör äga rum om fordringar utan förmånsrätt kan antas få utdelning i konkursen (9 kap. 1 § KonkL).

I de fall fordran omfattas av 2 § IndrL eller om fordran avser ett underhållsbidrag som tillkommer Försäkringskassan är gäldenären inte längre betalningsskyldig för beloppet, trots att betalning inte kan erhållas från arbetsgivaren (7 kap. 23 § UB). I dessa fall ska beloppet omgående krediteras hos gäldenären (se Kronofogdens handbok om utmätning, 2011, s. 160).

Bedömning

Om en arbetsgivare, i enlighet med ett löneutmätningsbeslut, har innehållit medel för betalning av allmänt mål men har gått i konkurs innan pengarna redovisats till Kronofogden ska Skatteverket bevaka fordran i arbetsgivarens konkurs. Om arbetstagarens fordran på lön varit förenad med förmånsrätt ska Skatteverket bevaka fordran med motsvarande förmånsrätt i arbetsgivarens konkurs.

Bevakning av statens fordran ska ske genom en fodringsanmälan eller en bevakningsinlaga beroende på om det är en bevakningskonkurs eller inte. Eftersom en fordran i dessa fall kan vara förenad med förmånsrätt är det viktigt att fordran anmäls även om det inte ser ut att bli någon utdelning till oprioriterade borgenärer.

I de fall utmätningen har skett för fler fordringar måste Kronofogden meddela hur det belopp arbetsgivaren innehållit ska fördelas mellan fordringarna för att utmätningsborgenären ska kunna bevaka rätt belopp i konkursen.

Om gäldenären inte längre är betalningsskyldig för den del av skulden som innehållits av arbetsgivaren krediterar Kronofogden beloppet. En eventuell utdelning i arbetsgivarens konkurs ska i dessa fall inte avräknas mot gäldenärens skulder eftersom det skulle innebära att gäldenären tillgodoräknas beloppet två gånger.

Sifferkollen

Belopp

Basbelopp
År 2019 2020 2021
Prisbasbelopp 46 500 47 300 47 600
Förhöjt pbb. 47 400 48 300 48 600
Inkomstbasbelopp 64 400 66 800 68 200
Utdelning fåmansföretag
År 2018 2019 2020
Schablonbelopp 169 125 171 875 177 100

Räntesatser

Periodiseringsfond
År 2018 2019 2020
Räntesats 0,36 0,51 0,50

 

Referensränta
År 2016-07-01 2019-07-01 - 
Räntesats -0,5 0,0
Ränta på skattekontot
Period 2013-2016 2017 -
Intäkt 0,5625 0
Kostnad Låg 1,25 1,25
Kostnad Hög 16,25 16,25
Räntefördelning
Inkomstår 2018 2019 2020
Positiv 6,49 6,51 6,50
Negativ 1,50 1,51 1,50
Statslåneränta
År 2018 2019 2020
31 maj 0,49 0,05 -0,01
30 nov 0,51 -0,09  

Traktamenten

Bilresor
Inkomstår 2018 2019 2020
Egen bil 18,50 18,50 18,50
Förmånsbil, diesel 6,50 6,50 6,50
Förmånsbil, bensin 9,50 9,50 9,50
Kostförmån
År 2018 2019 2020
Frukost, lunch och middag 235 245 245
Lunch eller middag 94 98 98
Frukost 47 49 49
Skattefria gåvor
År 2018 2019 2020
Julgåva 450 450 450
Jubileumsgåva 1 350 1 350 1 350
Minnesgåva 15 000 15 000 15 000

Skattesatser

Bolagsskatt
År 2018 2019 2020
Skattesats 22% 21,4% 21,4%
Mervärdesskatt
År 2018 2019 2020
Normal

25 %

25 % 25 %
Livsmedel, krog m.m. 12 % 12 % 12 %
Persontransport, böcker m.m. 6 % 6 % 6 %
Arbetsgivaravgifter/egenaavgifter
Födda -1937 1938 - 1954 1955 -
Arb. avgifter 0 % 10,21% 31,42%
Egenavgifter 0 % 10,21% 28,97%

 

Visa mer...