SKVs ställningstaganden

2017-06-09 Fråga om växa-stöd i några fall

Datum: 2017-06-09

Områden: Socialavgifter

Dnr: 202 244580-17/111

1 Sammanfattning

Den särskilda beräkningen av arbetsgivaravgifter, allmän löneavgift och särskild löneskatt enligt reglerna om växa-stöd kan inte tillämpas för ett enkelt bolag. Detta gäller oavsett om redovisningen görs av någon delägare i det enkla bolaget eller av en utsedd representant för bolaget.

Den som är medhjälpande make i en enskild näringsverksamhet kan inte tillämpa reglerna om växa-stöd, eftersom denne inte bedriver aktiv näringsverksamhet.

När en person som är huvudman eller assistansberättigad betalar ut ersättningar till gode män, förvaltare eller personliga assistenter ska de avgiftspliktiga ersättningarna redovisas i en arbetsgivardeklaration. I dessa fall saknas normalt förutsättningar att tillämpa de särskilda reglerna om växa-stöd, eftersom dessa arbetsgivare som regel inte bedriver någon näringsverksamhet.

2 Frågeställning

Frågor har uppkommit kring vad som avses med ett enmansföretag vid tillämpningen av reglerna om särskild beräkning av vissa avgifter för enmansföretag (växa-stöd).

  1. Kan ett enkelt bolag tillämpa reglerna om växa-stöd?
  2. Kan två makar som gemensamt bedriver en näringsverksamhet tillämpa reglerna om växa-stöd?
  3. Kan en make som är medhjälpande make i en näringsverksamhet tillämpa reglerna om växa-stöd?
  4. Kan en huvudman eller en assistansberättigad tillämpa reglerna om växa-stöd?

3 Gällande rätt m.m.

Fr.o.m. den 1 januari 2017 gäller lagen (2016:1053) om särskild beräkning av vissa avgifter för enmansföretag under åren 2017-2021, fortsättningsvis kallad lagen om växa-stöd. Lagen innebär att enskilda näringsidkare som inte tidigare har betalat ut avgiftspliktiga ersättningar (enmansföretag) och som betalar ut ersättning efter den 31 mars 2016 enbart ska betala ålderspensionsavgift på ersättning för arbete när de anställer sin första person.

Av 4 § första stycket lagen om växa-stöd framgår följande:

”Med ett enmansföretag avses i denna lag en fysisk person som bedriver aktiv näringsverksamhet och som inte är skyldig att betala arbetsgivaravgifter på ersättning till arbetstagare enligt socialavgiftslagen (2000:980) eller löneskatt enligt lagen (1990:659) om särskild löneskatt på vissa förvärvsinkomster.”

Med aktiv näringsverksamhet avses en näringsverksamhet i vilken den som är skattskyldig för verksamheten har arbetat i inte oväsentlig omfattning (2 kap. 23 § inkomstskattelagen [1999:1229], IL).

Enskilda näringsidkare ska anses vara enmansföretag om avgiftspliktig ersättning inte getts ut efter den 31 december 2015, eller senare dag då verksamheten startades, och fram till dess en nedsättningsberättigande anställning påbörjas i verksamheten. Detta gäller endast om avgiftspliktig ersättning getts ut efter den 31 mars 2016 (3 § lagen om växa-stöd).

Enmansföretag är skyldiga att endast betala ålderspensionsavgift på ersättningen till den anställde under de tolv första månaderna. Övriga arbetsgivaravgifter, allmän löneavgift och särskild löneskatt behöver alltså inte betalas (5 § lagen om växa-stöd).

Särskild beräkning av arbetsgivaravgifterna får inte göras om anställningen avser en person som sedan den 1 januari 2016 varit anställd i en annan näringsverksamhet som, direkt eller indirekt, bedrivs eller har bedrivits av samma arbetsgivare eller någon närstående till arbetsgivaren (6 § lagen om växa-stöd).

Särskild beräkning av arbetsgivaravgifterna får endast göras om nedsättningen uppfyller villkoren i EU-kommissionens regelverk för stöd av mindre betydelse (9 § lagen om växa-stöd). Vid denna bedömning måste hänsyn tas till övriga stöd av mindre betydelse som företaget fått. Med begreppet ”företag” avses inte endast företaget i fråga utan också andra företag som står i intressegemenskap med detta företag på ett sådant sätt att de bör ses som en enhet.

Ett enkelt bolag föreligger om två eller flera personer har avtalat att utöva verksamhet i bolag utan att handelsbolag föreligger (1 kap. 3 § lag [1980:1102] om handelsbolag och enkla bolag). Ett enkelt bolag är inte ett särskilt rättssubjekt som kan förvärva rättigheter och ta på sig skyldigheter. De avtal som det enkla bolaget ingår är bara bindande för dem av delägarna som deltagit i avtalet.

När en verksamhet bedrivs av ett enkelt bolag, får Skatteverket efter ansökan av samtliga delägare besluta att den av delägarna som dessa föreslår tills vidare ska svara för redovisningen och betalningen av avdragen skatt, arbetsgivaravgifter och mervärdesskatt som hänför sig till verksamheten (5 kap. 2 § skatteförfarandelagen [2011:1244]).

Bolagsmännen i enkla bolag kan registreras hos Bolagsverket om man ska driva näringsverksamhet i bolaget. Bolagsmännen blir då registrerade under sina namn, men inget företagsnamn eller organisationsnummer registreras för verksamheten.

Makar som tillsammans deltar i en enskild näringsverksamhet kan fördela resultatet av verksamheten mellan sig. Hur resultatet fördelas mellan makarna beror på makarnas ställning i verksamheten. Bestämmelserna skiljer mellan två situationer, om näringsverksamheten drivs av en företagsledande make och en medhjälpande make (medhjälparfall) eller om båda eller ingen av makarna är företagsledare (gemensam verksamhet). En make räknas som företagsledande om hen har en ledande ställning i verksamheten med hänsyn till utbildning, arbetsuppgifter och övriga omständigheter (60 kap. 5 § IL). Det kan finnas en eller två företagsledande makar. Om den ena maken är företagsledande och den andra är medhjälpande make, anses näringsverksamheten bedriven av den företagsledande maken (60 kap. 6 § IL).

4 Bedömning

4.1 Enkla bolag och gemensam verksamhet

Bestämmelserna i 4 § lagen om växa-stöd tar sikte enmansföretag, dvs. när en enskild näringsidkare bedriver aktiv näringsverksamhet.

Ett enkelt bolag innebär att två eller flera personer avtalar om att samarbeta i ett bolag utan att bolaget förs in i handelsregistret och blir ett handelsbolag. Ett enkelt bolag är ett bolag men inte en juridisk person, vilket innebär att varje bolagsman personligen ansvarar för sin del av verksamheten. Exempel på ett enkelt bolag är när makar eller syskon gemensamt bedriver en näringsverksamhet.

Däremot är det inte fråga om ett enkelt bolag om två makar driver två självständiga näringsverksamheter var för sig, t.ex. att den ena personen bedriver enskild näringsverksamhet i form av arkitektbyrå medan den andra personen bedriver advokatbyrå.

Enligt Skatteverkets uppfattning kan ett enkelt bolag inte jämställas med ett enmansföretag enligt definitionen i 4 § lagen om växa-stöd. Med hänsyn härtill kan den person som bedriver sin verksamhet i ett enkelt bolag inte medges nedsättning enligt reglerna om växa-stöd i de fall det är fråga om utbetalningar av avgiftspliktiga ersättningar i ett enkelt bolag. Detta gäller oavsett om redovisning av arbetsgivaravgifterna görs av en utsedd representant eller om redovisningen görs av den delägare som faktiskt har betalat ut den avgiftspliktiga ersättningen och oavsett om bolagsmännen i det enkla bolaget har registrerats hos Bolagsverket eller inte.

Ovanstående innebär att i de fall två makar bedriver gemensam näringsverksamhet som ett enkelt bolag kan reglerna om växa-stöd inte tillämpas.

4.2 Medhjälpande make i enskild näringsverksamhet

I en näringsverksamhet med en företagsledande make och en medhjälpande make anses verksamheten bedriven av den företagsledande maken. En medhjälpande make kan inte anses bedriva näringsverksamhet. Detta innebär att den medhjälpande maken inte kan tillämpa reglerna om växa-stöd. Däremot kan den företagsledande maken tillämpa den särskilda beräkning enligt reglerna om växa-stöd enligt de regler som gäller för enskilda näringsidkare.

4.3 Huvudman eller assistansberättigad

Det förekommer att en huvudman betalar ut ersättning till sin gode man eller förvaltare. En god mans eller förvaltares huvudsakliga uppgift är att representera någon som på grund av sjukdom, psykisk störning, försvagat hälsotillstånd eller liknande behöver hjälp med att bevaka sin rätt, förvalta sin egendom eller sörja för sin person.

I vissa fall anställer en assistansberättigad själv sina personliga assistenter. Den ersättning som betalas ut till personliga assistenter är en ersättning för att den assistansberättigade ska kunna leva ett så självständigt liv som möjligt med hjälp av sina assistenter.

En huvudman eller en assistansberättigad bedriver normalt inte någon aktiv näringsverksamhet. I de fall ingen aktiv näringsverksamhet bedrivs kan utbetalaren inte jämställas med ett enmansföretag och då kan inte heller reglerna om växa-stöd tillämpas.

Sifferkollen Läs mer

Belopp

Basbelopp
År 2018 2019 2020
Prisbasbelopp 45 500 46 500 47 300
Förhöjt pbb. 46 500 47 400 48 300
Inkomstbasbelopp 62 500 64 400 66 800
Utdelning fåmansföretag
År 2018 2019 2020
Schablonbelopp 169 125 171 875 177 100

Räntesatser

Periodiseringsfond
År 2018 2019 2020
Räntesats 0,36 0,51 0,50

 

Referensränta
År 2016-07-01 2019-07-01 - 
Räntesats -0,5 0,0
Ränta på skattekontot
Period 2013-2016 2017 -
Intäkt 0,5625 0
Kostnad Låg 1,25 1,25
Kostnad Hög 16,25 16,25
Räntefördelning
Inkomstår 2018 2019 2020
Positiv 6,49 6,51 6,50
Negativ 1,50 1,51 1,50
Statslåneränta
År 2018 2019 2020
31 maj 0,49 0,05 -0,01
30 nov 0,51 -0,09  

Traktamenten

Bilresor
Inkomstår 2018 2019 2020
Egen bil 18,50 18,50 18,50
Förmånsbil, diesel 6,50 6,50 6,50
Förmånsbil, bensin 9,50 9,50 9,50
Kostförmån
År 2018 2019 2020
Frukost, lunch och middag 235 245 245
Lunch eller middag 94 98 98
Frukost 47 49 49
Skattefria gåvor
År 2018 2019 2020
Julgåva 450 450 450
Jubileumsgåva 1 350 1 350 1 350
Minnesgåva 15 000 15 000 15 000

Skattesatser

Bolagsskatt
År 2018 2019 2020
Skattesats 22% 21,4% 21,4%
Mervärdesskatt
År 2018 2019 2020
Normal

25 %

25 % 25 %
Livsmedel, krog m.m. 12 % 12 % 12 %
Persontransport, böcker m.m. 6 % 6 % 6 %
Arbetsgivaravgifter/egenaavgifter
Födda -1937 1938 - 1954 1955 -
Arb. avgifter 0 % 10,21% 31,42%
Egenavgifter 0 % 10,21% 28,97%