SKVs ställningstaganden

2017-06-14 Frågor och svar (B) – omvänd skattskyldighet för mervärdesskatt inom byggsektorn vid arbete på och i byggnader

Datum: 2017-06-14

Områden: Mervärdesskatt

Dnr: 131 101180-17/111

1 Sammanfattning

I detta ställningstagande har Skatteverket samlat ett antal tidigare behandlade frågor som gäller bedömningen av tjänster som avser arbete på och i byggnader och omvänd skattskyldighet för mervärdesskatt inom byggsektorn.

Skatteverket har med anledning av det mervärdesskatterättsliga fastighetsbegrepp som trädde i kraft den 1 januari 2017 sett över tidigare ställningstaganden med frågor och svar om reglerna om omvänd skattskyldighet för mervärdesskatt inom byggsektorn.

De svar som Skatteverket tidigare lämnat på frågor om omvänd skattskyldighet för mervärdesskatt inom byggsektorn har nu, efter viss omarbetning, samlats i ställningstagandena

  1. Frågor och svar (A) – allmänna förutsättningar för omvänd skattskyldighet för mervärdesskatt inom byggsektorn, den 14 juni 2017, dnr 131 101175-17/111,
  2. Frågor och svar (B) – omvänd skattskyldighet för mervärdesskatt inom byggsektorn vid arbete på och i byggnader, den 14 juni 2017, dnr 131 101180-17/111,
  3. Frågor och svar (C) – omvänd skattskyldighet för mervärdesskatt inom byggsektorn vid arbete och uppförande på mark, den 14 juni 2017, dnr 131 101225-17/111 och
  4. Frågor och svar (D) – bedömning av om vissa tjänster omfattas av omvänd skattskyldighet för mervärdesskatt inom byggsektorn, den 14 juni 2017, dnr 131 101266-17/111.

Omarbetningen av de tidigare lämnade svaren innebär ingen ändring av hur själva bedömningen ska göras vid prövningen av om ett tillhandahållande omfattas av reglerna om omvänd skattskyldighet för mervärdesskatt inom byggsektorn. En prövning i det enskilda fallet kan dock innebära en annan tillämpning än tidigare av dessa regler, eftersom tolkningen av vad som utgör fastighet enligt det EU-rättsliga fastighetsbegreppet i vissa fall kan bli en annan. En sammanställning av de ändringar av tidigare lämnade svar som gjorts till följd av översynen finns i det ovan nämnda ställningstagandet ”Frågor och svar (A)”. Där framgår även vilka skrivelser och ställningstaganden som upphävs i och med Frågor och svar A–D. I ställningstagandena ”Det mervärdesskatterättsliga fastighetsbegreppet”, den 22 december 2016, dnr 131 558080-16/111, och ”Det mervärdesskatterättsliga fastighetsbegreppet – frågor och svar nr 1”, den 22 december 2016, dnr 131 552367-16/111, redogör Skatteverket för sin bedömning av hur det mervärdesskatterättsliga fastighetsbegreppet ska tolkas.

2 Frågeställning

Skatteverket har tidigare i ställningstaganden lämnat svar på ett antal frågor om reglerna om omvänd skattskyldighet för mervärdesskatt inom byggsektorn. Den 1 januari 2017 infördes ett nytt fastighetsbegrepp genom en hänvisning till den EU-rättsliga definitionen av fast egendom. Skatteverket har med anledning av de ändrade bestämmelserna sett över tidigare ställningstaganden med frågor och svar om reglerna om omvänd skattskyldighet för mervärdesskatt inom byggsektorn.

De svar som Skatteverket tidigare lämnat på frågor om omvänd skattskyldighet för mervärdesskatt inom byggsektorn har nu, efter viss omarbetning, samlats i ställningstagandena

  1. Frågor och svar (A) – allmänna förutsättningar för omvänd skattskyldighet för mervärdesskatt inom byggsektorn, den 14 juni 2017, dnr 131 101175-17/111,
  2. Frågor och svar (B) – omvänd skattskyldighet för mervärdesskatt inom byggsektorn vid arbete på och i byggnader, den 14 juni 2017, dnr 131 101180-17/111,
  3. Frågor och svar (C) – omvänd skattskyldighet för mervärdesskatt inom byggsektorn vid arbete och uppförande på mark, den 14 juni 2017, dnr 131 101225-17/111 och
  4. Frågor och svar (D) – bedömning av om vissa tjänster omfattas av omvänd skattskyldighet för mervärdesskatt inom byggsektorn, den 14 juni 2017, dnr 131 101266-17/111.

Omarbetningen av de tidigare lämnade svaren innebär ingen ändring av hur själva bedömningen ska göras vid prövningen av om ett tillhandahållande omfattas av reglerna om omvänd skattskyldighet för mervärdesskatt inom byggsektorn. En prövning i det enskilda fallet kan dock innebära en annan tillämpning än tidigare av dessa regler, eftersom tolkningen av vad som utgör fastighet enligt det EU-rättsliga fastighetsbegreppet i vissa fall kan bli en annan. En sammanställning av de ändringar av tidigare lämnade svar som gjorts till följd av översynen finns i det ovan nämnda ställningstagandet ”Frågor och svar (A)”. Där framgår även vilka skrivelser och ställningstaganden som upphävs i och med Frågor och svar A–D. I ställningstagandena ”Det mervärdesskatterättsliga fastighetsbegreppet”, den 22 december 2016, dnr 131 558080-16/111, och ”Det mervärdesskatterättsliga fastighetsbegreppet – frågor och svar nr 1”, den 22 december 2016, dnr 131 552367-16/111, redogör Skatteverket för sin bedömning av hur det mervärdesskatterättsliga fastighetsbegreppet ska tolkas.

3 Gällande rätt m.m.

Den som förvärvar en tjänst som avses i andra stycket är skyldig att betala mervärdesskatten (skattskyldig) om denne är

  1. en beskattningsbar person som i sin verksamhet inte endast tillfälligt tillhandahåller sådana tjänster, eller
  2. en annan beskattningsbar person som tillhandahåller en beskattningsbar person som avses i första strecksatsen sådana tjänster (1 kap. 2 § första stycket 4 b mervärdesskattelagen [1994:200], ML).

De tjänster som ska omfattas av bestämmelsen är

  1. sådana tjänster avseende fastighet som kan hänföras till
    1. mark- och grundarbeten,
    2. bygg- och anläggningsarbeten,
    3. bygginstallationer,
    4. slutbehandling av byggnader, eller
    5. uthyrning av bygg- och anläggningsmaskiner med förare,
  2. byggstädning, och
  3. uthyrning av arbetskraft för sådana aktiviteter som avses i 1 och 2 (1 kap. 2 § andra stycket ML).

Med fastighet avses följande (punkt a–punkt d)

  1. varje bestämd del av jorden, på eller under dess yta, som det är möjligt att äga eller besitta,
  2. varje byggnad eller konstruktion som har fästs vid eller i marken, ovan eller under havsnivån, och som varken kan monteras ned eller flyttas med lätthet,
  3. varje föremål som har installerats och ingår som en integrerad del av en byggnad eller konstruktion och utan vilken byggnaden eller konstruktionen är ofullständig,
  4. varje föremål, utrustning eller maskin som är varaktigt installerad i en byggnad eller konstruktion och som inte kan flyttas utan att byggnaden eller konstruktionen förstörs eller förändras (1 kap. 11 § ML och artikel 13b i rådets genomförandeförordning (EU) nr 282/2011 av den 15 mars 2011 om fastställande av tillämpningsföreskrifter för direktiv 2006/112/EG om ett gemensamt system för mervärdesskatt).

Av uttalanden i förarbetena framgår att vilka tjänster som ska omfattas av den omvända skattskyldigheten ska avgöras utifrån ett allmänt perspektiv. Standard för svensk näringsgrensindelning 2002, SNI 2002, kan tjäna som vägledning vid bestämmande av om en tjänst ska omfattas av den omvända skattskyldigheten (prop. 2007/08:25, s. 215–216). I SNI 2002 finns en uppräkning av aktiviteter som är hänförliga till ”byggverksamhet” i avdelning F, huvudgrupp 45.

4 Bedömning

I detta ställningstagande har Skatteverket samlat ett antal tidigare behandlade frågor som gäller bedömningen av tjänster som avser arbete på och i byggnader och omvänd skattskyldighet för mervärdesskatt inom byggsektorn.

4.1 Arbete på och i byggnader

4.1.1 Lackering av köksluckor m.m.

Fråga: Vi utför lackering av köksluckor och lådfronter. Ibland utför vi uppdrag åt byggföretag som utför renoveringar av kök. Byggföretaget demonterar köksluckor och lådor och dessa sänds till oss för lackering. Efter utfört arbete installerar byggföretaget de omlackerade luckorna och lådorna på plats i det renoverade köket. Ska omvänd skattskyldighet gälla för mervärdesskatten på våra tillhandahållanden till byggföretagen?

Svar: Av uppslagstexterna till kod 45441 i SNI 2002 framgår att bland annat ”Lackering, byggnader och anläggningar”, ”Måleriarbeten, på byggnader och anläggningar, in- och utvändigt” samt ”Sprutmålning, byggnader och anläggningar” omfattas av koden. Skatteverket anser att dessa tjänster är sådana tjänster som avses i 1 kap. 2 § andra stycket 1 ML, under förutsättning att de utförs på vad som mervärdesrättsligt är fastighet. Enligt Skatteverkets uppfattning är fast monterad köksinredning i bostadsbyggnader installerad på ett sådant sätt att den omfattas av fastighetsbegreppet. För köksinredning i andra slag av byggnader är Skatteverkets uppfattning att fast monterade köksskåp i de flesta fall är installerade på ett sådant sätt att de är fastighet, men att en bedömning måste göras i varje enskilt fall.

När köksinredningen är fastighet anser Skatteverket att också köksluckor och lådfronter är fastighet. Om sådana köksluckor och lådfronter tillfälligt monteras ned, exempelvis för lackering, reparation eller målning, kan de under vissa förutsättningar behålla sin egenskap av fastighet. Skatteverket anser dock att det arbete ni utför som underleverantör åt ett byggföretag, på köksluckor som tillfälligt monteras ned av byggföretaget och skickas iväg för lackering på plats hos er, avser arbete på lös egendom. Bestämmelserna om omvänd skattskyldighet blir därmed inte tillämpliga på era tillhandahållanden till byggföretaget.

Om en utförare i stället ansvarar för både arbetet samt nedmontering och återinstallation anser Skatteverket att köksluckorna behåller sin egenskap av fastighet under den tid de är nedmonterade, även om själva arbetet utförs på en annan plats. Omvänd skattskyldighet ska därför tillämpas på utförarens tillhandahållande om det sker till en sådan förvärvare som avses i 1 kap. 2 § första stycket 4 b ML och själva köksinredningen är fastighet.

4.1.2 Försäljning och installation av övervakningskamera

Fråga: Vårt företag levererar och installerar övervakningskameror. Vi har nu som underentreprenörer till ett byggföretag installerat övervakningskameror i en banklokal och vår fråga är om vi ska tillämpa omvänd skattskyldighet på denna försäljning?

Svar: Högsta förvaltningsdomstolen har uttalat att ett tillhandahållande i form av en byggentreprenad eller åtaganden som utgör led i sådana entreprenader ska vid tillämpningen av reglerna om omvänd skattskyldighet bedömas som tillhandahållande av tjänst, om tillhandahållandet inte uteslutande eller så gott som uteslutande innefattar endast leverans av varor (RÅ 2010 ref. 50 I och II). Skatteverket anser därför att tillhandahållandet i sin helhet är en tjänst även om värdet av installationsarbetet är väldigt lågt i förhållande till värdet på den levererade varan.

Skatteverket anser att tillhandahållande av en tjänst avseende montering/installation av utrustning och maskiner omfattas av reglerna om omvänd skattskyldighet för mervärdesskatt inom byggsektorn om utrustningen eller maskinerna genom monteringen/installationen blir fastighet enligt det mervärdesskatterättsliga fastighetsbegreppet.

En installation av övervakningskamera omfattas av kod 32300 i SNI 2002. Det är alltså inte byggverksamhet enligt SNI. Skatteverket anser dock att en tjänst avseende leverans och montering av en övervakningskamera ur ett mer allmänt perspektiv kan anses vara byggverksamhet. Det innebär att tillhandahållandet omfattas av bestämmelserna om omvänd skattskyldighet inom byggsektorn, när det sker till en sådan förvärvare som avses i 1 kap. 2 § första stycket 4 b ML, under förutsättning att övervakningskameran installeras på ett sådant sätt att den omfattas av fastighetsbegreppet.

Skatteverket anser att en fast monterad övervakningskamera är fastighet om den installeras i en specifikt utformad byggnad eller lokal och är avsedd för den särskilda användningen av byggnaden eller lokalen. För det fall att en fast monterad övervakningskamera installeras i en bank där värdesaker förvaras anser Skatteverket att övervakningskameran omfattas av fastighetsbegreppet. I andra fall är en banklokals utformning i stället jämförbar med en kontorslokal, dvs. en allmänt utformad byggnad. En installerad övervakningskamera i en sådan banklokal är inte fastighet på grund av byggnadens användning (fastighetsbegreppets punkt c). Om övervakningskameran skulle installeras på ett sådant sätt att banklokalen där den monteras skulle förstöras eller väsentligen förändras om kameran flyttas skulle den dock vara fastighet, enligt fastighetsbegreppets punkt d.

4.1.3 Försäljning och installation av hissar

Fråga: Är försäljning med installation av hissar och rulltrappor en bygginstallation som omfattas av reglerna om omvänd skattskyldighet?

Svar: Enligt Skatteverkets uppfattning ska tillhandahållanden innefattande montering/installation av utrustning och maskiner omfattas av reglerna om omvänd skattskyldighet för mervärdesskatt inom byggsektorn om utrustningen eller maskinerna genom monteringen/installationen blir fastighet enligt den mervärdesskatterättliga definitionen. Detta gäller under förutsättning att tillhandahållandet bedöms utgöra omsättning av tjänst.

Hissar och rulltrappor blir, genom installation i en byggnad, fastighet enligt den mervärdesskatterättsliga definitionen (fastighetsbegreppets punkt c). Om en försäljning av hissar eller rulltrappor innefattar installation och därför bedöms som omsättning av en tjänst, kommer tillhandahållandet att omfattas av reglerna om omvänd skattskyldighet för mervärdesskatt inom byggsektorn.

Även tjänster avseende reparation eller underhåll av hissar och rulltrappor som är fastighet omfattas av reglerna. Omvänd skattskyldighet blir därför tillämplig på mervärdesskatten när en sådan tjänst tillhandahålls till en förvärvare som avses i 1 kap. 2 § första stycket 4 b ML.

4.1.4 Försäljning och montering av trägolv

Fråga: En byggmaterialhandlare säljer bl.a. olika typer av trägolv. Om kunden så önskar kan företaget också tillhandahålla egna hantverkare som lägger golven. Vad gäller om ett byggföretag som har köpt golvmaterial, vilket har levererats och fakturerats, efter några månader vänder sig till säljaren för att anlita dennes hantverkare för att lägga golven? Ska omvänd skattskyldighet gälla för mervärdesskatten på båda tillhandahållandena eller enbart på den senare transaktionen?

Svar: I detta fall har parterna från början ingått ett avtal om enbart leverans av varor. Omvänd skattskyldighet kommer därför inte att gälla för det tillhandahållande som avser försäljning av golvmaterial. När köparen senare vänder sig till säljaren för att beställa en tjänst som avser golvläggning är detta ett nytt avtal. Golvbeläggning, t.ex. trägolv, omfattas enligt Skatteverkets uppfattning av den mervärdesskatterättsliga fastighetsdefinitionens punkt c. Montering av trägolv är en sådan tjänst som omfattas av reglerna om omvänd skattskyldighet för mervärdesskatt inom byggsektorn. Omvänd skattskyldighet ska därför gälla för mervärdesskatten på detta tillhandahållande om köparen är en sådan förvärvare som avses i 1 kap. 2 § första stycket 4 b ML.

4.1.5 Installation av brännare

Fråga: Ett mindre företag installerar olika typer av brännare för hushållsbruk, bl.a. pelletsbrännare. Kommer omvänd skattskyldighet att gälla i de fall dessa tjänster utförs åt företag i byggbranschen?

Svar: Tillhandahållande av en tjänst avseende montering/installation av utrustning och maskiner omfattas av reglerna om omvänd skattskyldighet för mervärdesskatt inom byggsektorn om utrustningen eller maskinerna genom monteringen/installationen blir fastighet enligt den mervärdesskatterättsliga definitionen.

En brännare för hushållsbruk blir genom installationen enligt Skatteverkets uppfattning i normalfallet fastighet, eftersom den är en del i en byggnads värmesystem. Omvänd skattskyldighet ska därför tillämpas på mervärdesskatten när tjänsterna utförs åt byggföretag.

4.1.6 Utbyte av köldmedia i värmepumpar

Fråga: Vårt företag är ett kraftbolag som köper tjänster från ett annat företag (B) som byter ut köldmedia i våra kunders värmepumpar. Vi utför mer än tillfälligt andra tjänster som omfattas av bestämmelserna om omvänd skattskyldighet inom byggsektorn. Ska omvänd skattskyldighet gälla när vi köper tjänsterna från B?

Svar: Enligt Skatteverkets uppfattning är tjänster som avser reparation eller underhåll av vad som är fastighet sådana tjänster som ska omfattas av reglerna om omvänd skattskyldighet för mervärdesskatt inom byggsektorn.

En värmepump i exempelvis en bostad är enligt Skatteverkets uppfattning i normalfallet fastighet enligt den mervärdesskatterättsliga definitionen, eftersom den är en del i en byggnads värmesystem. Tjänsten utbyte av köldmedium innebär enligt Skatteverkets uppfattning att reparation eller underhåll av värmepumpen utförs. Tjänsten omfattas därmed av bestämmelserna om omvänd skattskyldighet inom byggsektorn när tjänsten utförts på en värmepump som mervärdesskatterättsligt är fastighet. När en förvärvare som avses i 1 kap. 2 § första stycket 4 b ML köper tjänsten så gäller omvänd skattskyldighet.

4.1.7 Reparation av mätutrustning

Fråga: Vårt företag är ett elföretag som renoverar mätutrustning som finns i fastigheter. Mätutrustningen ägs av företaget som äger ledningsnätet för el och vi utför vårt uppdrag till detta företag. Det är ganska vanligt att mätutrustningen plockas bort för att renoveras i våra lokaler för att sedan sättas tillbaka. Vår huvudsakliga verksamhet är att sälja el och uppdragen att renovera mätutrustningar sker löpande under året men är bara en väldigt begränsad del av vår omsättning. Omfattas våra tillhandahållanden av bestämmelserna om omvänd skattskyldighet inom byggsektorn? Om de gör det innebär detta att vi blir en sådan förvärvare som omfattas av första strecksatsen i 1 kap. 2 § första stycket 4 b ML?

Svar: Omfattas tjänsten av bestämmelserna om omvänd skattskyldighet inom byggsektorn?

Enligt Skatteverkets uppfattning är tjänster som avser reparation eller underhåll av vad som mervärdesskatterättligt är fastighet sådana tjänster som ska omfattas av reglerna om omvänd skattskyldighet för mervärdesskatt inom byggsektorn.

Mätutrustning för el är enligt Skatteverkets uppfattning fastighet enligt den mervärdesskatterättliga definitionen, eftersom den ingår som en del i byggnadens elektriska system. Bedömningen att utrustningen är fastighet påverkas inte av att utrustningen ägs av nätbolaget och inte av ägaren till byggnaden. Vidare anser Skatteverket att utrustningen inte förlorar sin egenskap av fastighet om den tillfälligt tas bort från byggnaden för att renoveras på annan plats, under förutsättning ni både ansvarar för renoveringsarbetet och nedmontering och återinstallation av mätutrustningen, se fråga 4.1.1.

Skatteverket anser att tillhandahållande av tjänst avseende renovering av sådan mätutrustning som är fastighet är en tjänst som omfattas av bestämmelserna om omvänd skattskyldighet inom byggsektorn. Omvänd skattskyldighet gäller därför när tjänsten tillhandahålls till en förvärvare som avses i 1 kap. 2 § första stycket 4 b ML.

Blir företaget en förvärvare som omfattas av första strecksatsen i 1 kap. 2 § första stycket 4 b ML?

Enligt Skatteverkets uppfattning är faktorer som kan påverka bedömningen av om tillhandahållanden sker ”inte endast tillfälligt” om tjänsterna erbjuds och omsätts regelbundet, om sådana tillhandahållanden är en beskattningsbar persons huvudsakliga verksamhet, om det är en udda företeelse i verksamheten under en begränsad tid, antalet uppdrag samt uppdragens omfattning.

De aktuella tillhandahållandena av renovering av mätutrustning sker löpande under året. När tjänster som omfattas av bestämmelserna om omvänd skattskyldighet inom byggsektorn tillhandahålls regelbundet så är säljaren en sådan förvärvare som avses i 1 kap. 2 § första stycket 4 b ML. Att den aktuella omsättningen är en liten del av er totala omsättning påverkar inte denna bedömning.

4.1.8 Försäljning av badkar samt försäljning och montering av tak- och bassängliftar

Fråga: Vårt företag levererar och installerar tak- och bassängliftar. Takliftarna hängs i skenor som vi monterar i taket, bassängliftarna förankras i golvet vid en bassäng. Ibland uppgår varuvärdet i dessa fall till 85-90 procent av den totala försäljningssumman. Vi levererar även badkar som enbart levereras på plats utan installation. Omfattas något av våra tillhandahållanden av bestämmelserna om omvänd skattskyldighet inom byggsektorn?

Svar: Högsta förvaltningsdomstolen har uttalat att ett tillhandahållande i form av en byggentreprenad eller åtaganden som utgör led i sådana entreprenader ska vid tillämpningen av reglerna om omvänd skattskyldighet bedömas som tillhandahållande av tjänst, om tillhandahållandet inte uteslutande eller så gott som uteslutande innefattar endast leverans av varor (RÅ 2010 ref. 50 I och II). Skatteverket anser därför att tillhandahållandet i sin helhet är en tjänst även om värdet av installationsarbetet är väldigt lågt i förhållande till värdet på den levererade varan.

Tillhandahållande av tak- och bassängliftar i enlighet med den beskrivning som lämnats innefattar inte uteslutande eller så gott som uteslutande endast leverans av varor. Enligt Skatteverkets uppfattning ska tillhandahållandet i stället i sin helhet anses vara en tjänst. Leverans av badkar utan någon särskild montering eller installation är däremot en leverans av en vara och omfattas därför inte av bestämmelserna om omvänd skattskyldighet inom byggsektorn.

Skatteverket anser att tillhandahållande av tjänst avseende montering/installation av utrustning och maskiner omfattas av reglerna om omvänd skattskyldighet för mervärdesskatt inom byggsektorn om utrustningen eller maskinerna genom monteringen/installationen blir fastighet enligt den mervärdesskatterättsliga definitionen.

Skatteverkets uppfattning är att en tak- eller bassänglift vanligen inte är ett sådant föremål som installeras för den särskilda användningen av en specifikt utformad byggnad. Om det ändå skulle vara så vid en bedömning i ett enskilt fall, eller om en tak- eller bassänglift är installerad på ett sådant sätt att byggnaden eller lokalen där den monterats skulle förstöras eller väsentligen förändras om en tak- eller bassängliften flyttades, omfattas en sådan installerad lift av fastighetsbegreppet.

Om tak- och bassängliftarna i det enskilda fallet bedöms bli fastighet efter installationen omfattas tillhandahållandet av bestämmelserna om omvänd skattskyldighet , när tjänsten tillhandhålls till en förvärvare som avses i 1 kap. 2 § första stycket 4 b ML.

4.1.9 Relining (rörinfodring)

Fråga: Vårt företag tillhandahåller tjänster i form av renovering av avloppsledningar (rörinfodringar) i byggnader, s.k. relining. Är detta tjänster som omfattas av bestämmelserna om omvänd skattskyldighet inom byggsektorn?

Svar: Enligt Skatteverkets uppfattning är tjänster som avser reparation eller underhåll av vad som är fastighet enligt den mervärdesskatterättsliga definitionen sådana tjänster som ska omfattas av reglerna om omvänd skattskyldighet för mervärdesskatt inom byggsektorn.

Reparation och underhåll av avloppsledningar i byggnad omfattas av kod 45331 i SNI 2002 och är därmed byggverksamhet enligt SNI 2002. Tjänsten kan också ur ett mer allmänt perspektiv anses som byggverksamhet. Avloppsledningar i en byggnad är fastighet i mervärdesskattehänseende. Därför anser Skatteverket att relining är en tjänst som omfattas av bestämmelserna om omvänd skattskyldighet inom byggsektorn. Omvänd skattskyldighet gäller därför när en sådan tjänst tillhandhålls till en förvärvare som avses i 1 kap. 2 § första stycket 4 b ML.

4.1.10 Upptining av vattenledningar

Fråga: Är uppdraget att tina upp vattenledningar en byggtjänst som omfattas av omvänd skattskyldighet inom byggsektorn?

Svar: Avloppsrensning vilket bl.a. innefattar underhåll och rengöring av avloppssystem, avloppsrensning m.m. omfattas av kod 90010 i SNI 2002. I SNI 2002 anges också underhåll av vatten- och avloppsledningar, kod 45331, och ångupptiningsverksamhet, kod 45250. Båda dessa koder är byggverksamhet enligt SNI 2002.

Tjänster avseende rensning och rengöring är normalt inte byggverksamhet enligt SNI 2002. Att tina upp vattenledningar kan inte heller ur ett mer allmänt perspektiv anses som en bygg- och anläggningstjänst. Upptining av vattenledningar är således enligt Skatteverkets uppfattning en tjänst som inte omfattas av bestämmelserna om omvänd skattskyldighet inom byggsektorn.

4.1.11 Högtrycksspolning av avlopp

Fråga: Vårt företag tillhandahåller spolningstjänster som innebär att när det blir stopp någonstans i avloppssystemet i kommunen så åker vi ut och försöker ”spola bort” stoppet med högtrycksspolning. Är detta en tjänst som kan omfattas av bestämmelserna om omvänd skattskyldighet inom byggsektorn?

Svar: Avloppsrensning vilken bl.a. innefattar underhåll och rengöring av avloppssystem omfattas av kod 90010 i SNI 2002. I uppslagstexten anges bl.a. högtrycksspolning av avloppssystem. Samtidigt anger SNI 2002 som exempel på vad som ingår i kod 45331 rengöring och rensning av avloppsrör i byggnader.

Skatteverket gör bedömningen att tjänster avseende rensning och rengöring normalt inte är byggverksamhet enligt SNI 2002. Skatteverket anser inte heller att högtrycksspolning av avlopp ur ett mer allmänt perspektiv kan anses vara byggverksamhet. Högtrycksspolning av avlopp är således enligt Skatteverkets uppfattning en tjänst som inte omfattas av bestämmelserna om omvänd skattskyldighet inom byggsektorn.

4.1.12 Avfuktning

Fråga: Vi utför tjänster avseende avfuktning vid vattenskador och tillhandahåller även tjänster avseende avfuktning av byggnader som utförs i samband med ny-­, till- och ombyggnader. Våra kunder är normalt byggföretag. Ska omvänd skattskyldighet gälla eller ska vi debitera mervärdesskatt på våra tillhandahållanden?

Svar: I uppslagstexterna till SNI-kod 45250 anges som exempel på aktiviteter som omfattas av koden bl.a. avfuktning av byggnader och torkningsarbeten vid fukt- och vattenskador. Skatteverket anser att dessa tjänster är sådana som omfattas av 1 kap. 2 § andra stycket 1 ML. Reglerna om omvänd skattskyldighet inom byggsektorn blir därför tillämpliga om ni tillhandahåller sådana tjänster till ett byggföretag.

4.1.13 Byggstädning

Fråga: Vårt företag tillhandahåller städning av byggnader efter utförda byggnadsarbeten. Vi kan också åta oss att städa mobila platskontor och manskapsbodar. Byggstädning omnämns särskilt som en av de tjänster som omfattas av bestämmelserna om omvänd skattskyldighet för mervärdesskatt inom byggsektorn. Vad avses med begreppet byggstädning i detta sammanhang?

Svar: Byggstädning är en tjänst som omfattas av reglerna om omvänd skattskyldighet för mervärdesskatt inom byggsektorn (1 kap. 2 § andra stycket 2 ML). Enligt Skatteverkets uppfattning avses med begreppet byggstädning främst städning av en nybyggd eller nyrenoverad byggnad, före inflyttning, s.k. slutstädning. Begreppet byggstädning kan, enligt verkets uppfattning, även omfatta löpande städning av en sådan byggnad under byggtiden. En tjänst som huvudsakligen avser insamling och bortforsling av byggavfall omfattas dock inte av begreppet byggstädning.

Reglerna om omvänd skattskyldighet inom byggsektorn gäller tjänster som avser fastighet. Manskapsbodar och mobila platskontor är normalt att betrakta som lös egendom. En separat tjänst som består i att manskapsbodar eller mobila platskontor städas under byggtiden omfattas därför inte av reglerna om omvänd skattskyldighet.

4.1.14 Byggstädning av del av byggnad

Fråga: Ett byggföretag har renoverat ett kök i en lägenhet på uppdrag av en privatperson. Byggföretaget uppdrar åt en städfirma att utföra byggstädning av köket. Privatpersonen beställer även städning av resten av lägenheten. I byggföretagets åtagande gentemot kunden ingår endast att byggstäda köket, men byggföretaget ombesörjer även städningen av resten av lägenheten mot en särskild ersättning. Städfirman får i uppdrag att utföra även denna städning. Städfirman fakturerar byggföretaget för byggstädning av köket samt för städning av resten av lägenheten. Ska omvänd skattskyldighet gälla för mervärdesskatten på städfirmans tillhandahållande till byggföretaget?

Svar: Byggstädning är en sådan tjänst som omfattas av reglerna om omvänd skattskyldighet (1 kap. 2 § andra stycket 2 ML). Annan lokalstädning omfattas däremot inte av uppräkningen i bestämmelsen. Enligt Skatteverkets uppfattning utför städfirman i det aktuella fallet två separata tjänster varav endast den första avser byggstädning. Omvänd skattskyldighet gäller för mervärdesskatten på byggstädningen av köket, medan städfirman ska debitera mervärdesskatt enligt allmänna regler på det uppdrag som avser städning av resten av lägenheten.

4.1.15 Fastighetsskötsel

Fråga: Vi äger ett antal fastigheter och har egen personal anställd som utför fastighetsskötsel inkluderande mindre reparationer dels på de egna fastigheterna och dels på uppdrag av andra fastighetsägare. Är vårt företag en sådan förvärvare som omfattas av reglerna om omvänd skattskyldighet?

Svar: Nej. Fastighetsskötsel på uppdrag innefattas i kod 70329 enligt SNI 2002. Denna kod innefattar bl.a. fastighetsskötsel inkluderande fastighetsdrift, städning och underhåll av lokalerna i en fastighet, kontroll av system för värme, ventilation och luftkonditionering samt fastighetsunderhåll innefattande mindre reparationer. Skatteverket anser att sådana tillhandahållanden inte omfattas av reglerna om omvänd skattskyldighet inom byggsektorn. Eftersom ni i er verksamhet inte tillhandahåller några tjänster som anses som byggtjänster, kommer inte heller omvänd skattskyldighet att bli tillämplig när ni förvärvar byggtjänster.

4.1.16 Snöskottning av tak

Fråga: Är uppdraget snöskottning av tak en byggtjänst som omfattas av omvänd skattskyldighet inom byggsektorn?

Svar: Snöskottning av tak omfattas av kod 90030 i SNI 2002. Tjänsten är därför inte byggverksamhet enligt SNI 2002. Skatteverket anser att snöskottning av tak ur ett mer allmänt perspektiv inte kan anses vara byggverksamhet och därmed finns det ingen anledning att frångå den bedömning som har gjorts i SNI 2002. Snöskottning av tak är således enligt Skatteverkets uppfattning en tjänst som inte omfattas av bestämmelserna om omvänd skattskyldighet inom byggsektorn.

Sifferkollen Läs mer

Belopp

Basbelopp
År 2018 2019 2020
Prisbasbelopp 45 500 46 500 47 300
Förhöjt pbb. 46 500 47 400 48 300
Inkomstbasbelopp 62 500 64 400 66 800
Utdelning fåmansföretag
År 2018 2019 2020
Schablonbelopp 169 125 171 875 177 100

Räntesatser

Periodiseringsfond
År 2018 2019 2020
Räntesats 0,36 0,51 0,50

 

Referensränta
År 2016-07-01 2019-07-01 - 
Räntesats -0,5 0,0
Ränta på skattekontot
Period 2013-2016 2017 -
Intäkt 0,5625 0
Kostnad Låg 1,25 1,25
Kostnad Hög 16,25 16,25
Räntefördelning
Inkomstår 2018 2019 2020
Positiv 6,49 6,51 6,50
Negativ 1,50 1,51 1,50
Statslåneränta
År 2018 2019 2020
31 maj 0,49 0,05 -0,01
30 nov 0,51 -0,09  

Traktamenten

Bilresor
Inkomstår 2018 2019 2020
Egen bil 18,50 18,50 18,50
Förmånsbil, diesel 6,50 6,50 6,50
Förmånsbil, bensin 9,50 9,50 9,50
Kostförmån
År 2018 2019 2020
Frukost, lunch och middag 235 245 245
Lunch eller middag 94 98 98
Frukost 47 49 49
Skattefria gåvor
År 2018 2019 2020
Julgåva 450 450 450
Jubileumsgåva 1 350 1 350 1 350
Minnesgåva 15 000 15 000 15 000

Skattesatser

Bolagsskatt
År 2018 2019 2020
Skattesats 22% 21,4% 21,4%
Mervärdesskatt
År 2018 2019 2020
Normal

25 %

25 % 25 %
Livsmedel, krog m.m. 12 % 12 % 12 %
Persontransport, böcker m.m. 6 % 6 % 6 %
Arbetsgivaravgifter/egenaavgifter
Födda -1937 1938 - 1954 1955 -
Arb. avgifter 0 % 10,21% 31,42%
Egenavgifter 0 % 10,21% 28,97%