SKVs ställningstaganden

2018-06-26 Lokalupplåtelse som främjar allmännyttiga ändamål

Datum: 2018-06-26

Områden: Inkomstskatt (Näringsverksamhet)

Dnr: 202 479126-17/111

1 Sammanfattning

En ideell förening, ett registrerat trossamfund eller en stiftelse främjar ett allmännyttigt ändamål genom att tillhandahålla en lokal för allmännyttig verksamhet, t.ex. idrott och kultur, om upplåtelsen sker utan vinstsyfte, normalt under marknadsmässig hyra. Detta förutsatt att upplåtelsen sker till ideella organisationer som ideella föreningar, registrerade trossamfund eller stiftelser och att dessa faktiskt använder lokalen för verksamheter som främjar allmännyttiga ändamål eller att de vidareupplåter lokalen till andra ideella organisationer som bedriver allmännyttig verksamhet i den. Detta gäller också om upplåtelsen sker till staten, en kommun eller ett landsting under samma förutsättningar.

2 Frågeställning

Det finns organisationer som har som syfte att tillhandahålla lokaler till föreningslivet. Det avser alla typer av lokaler, t.ex. allmänna samlingslokaler, lokaler för idrott och religion, lokaler för studieverksamhet, administration, fritidsaktiviteter, kultur eller liknande.

Uthyrning av en lokal med syftet att främja ett allmännyttigt ändamål är en verksamhet som kan främja ett allmännyttigt ändamål och som kan kvalificera för inskränkt skattskyldighet för en ideell förening, ett registrerat trossamfund eller en stiftelse. Inkomster från sådan uthyrning kan därmed komma att undantas från inkomstbeskattning. Skattskyldighetens omfattning behandlas inte i detta ställningstagande.

Frågan är när uthyrning av en lokal främjar ett allmännyttigt ändamål.

3 Gällande rätt m.m.

Ideella föreningar som uppfyller vissa krav, bl.a. ändamålskravet och verksamhetskravet, kan bli inskränkt skattskyldiga och befriade från viss inkomstbeskattning (7 kap. 3 § inkomstskattelagen (1999:1229), IL). Bestämmelserna gäller även för registrerade trossamfund och stiftelser.

Ett allmännyttigt ändamål främjar verksamhet som är av samhällelig natur och som bidrar till att upprätthålla och stärka de grundläggande värderingar som samhället vilar på. Verksamhet som erhåller stöd av stat eller kommun är normalt allmännyttig verksamhet (prop. 2013/14:1, s. 290). Till de allmännyttiga ändamålen räknas ändamål som främjar t.ex. idrott och kultur eller annan likvärdig verksamhet. För att ändamålskravet ska vara uppfyllt ska det finnas ett eller flera allmännyttiga ändamål. Stiftelsens ändamål får inte begränsas till bestämda personer. Föreningens eller trossamfundets ändamål får inte begränsas till vissa personers ekonomiska intressen (7 kap. 4 § första och andra stycket IL).

Ändamålskravet fick i huvudsak sin nuvarande utformning genom lagstiftning 1977. I lagstiftningsärendet uttalades att till de föreningar som kan förmånsbehandlas vid inkomstbeskattningen hör föreningar vars främsta syfte är att anordna eller tillhandahålla allmän samlingslokal (prop. 1976/77:135 s. 88).

Högsta förvaltningsdomstolen, HFD, har funnit att syftet med lagstiftningen är att det allmännyttiga ändamålet ska kunna främjas genom uthyrning av lokal för allmännyttiga ändamål. En ideell förening uppfyller ändamålskravet genom att driva en anläggning i syfte att tillhandahålla ändamålsenliga lokaler för allmännyttig verksamhet bland barn, ungdom och vuxna. Lokaler som kan upplåtas till alla, dvs. föreningar, företag, privatpersoner, offentliga och andra organisationer m.fl. En del av upplåtelsen i målet skedde till kommunen som i lokalerna bl.a. bedrev gymnastik och idrottsverksamhet samt luciafirande, skolteater m.m. (HFD 2012 ref. 45).

För inskränkt skattskyldighet krävs att organisationen som upplåter lokalen faktiskt främjar det allmännyttiga ändamålet. Termen främja används för att ange att de allmännyttiga ändamålen kan tillgodoses antingen direkt genom egen verksamhet t.ex. att föreningen själv bedriver allmännyttig verksamhet eller genom bidrag till sådan. Ändamålet kan även främjas indirekt genom att bidrag lämnas till någon annan ideell organisation som bedriver allmännyttig verksamhet. Det viktiga är att den allmännyttiga verksamheten främjas (prop. 2013/14:1, s.288 ff.).

Verksamhetskravet innebär att minst 90–95 % av verksamheten ska främja allmännyttiga ändamål (7 kap. 5 § IL). Ett främjande kan ske t.ex. genom att utge bidrag, bedriva ideell verksamhet eller bedriva näringsverksamhet utan vinstsyfte, normalt under marknadsmässigt pris. Det är endast sådan verksamhet som faktiskt främjar något ändamål, kvalificerat eller okvalificerat, som ska läggas till grund för bedömningen av om verksamhetskravet är uppfyllt eller inte. Näringsverksamhet som bedrivs med vinstsyfte är inte en verksamhet som främjar något ändamål och den ska inte ingå i bedömningen av verksamhetskravet (prop. 2013/14:1, s. 312).

4 Bedömning

Ett avgörande motiv för inskränkt skattskyldighet för ideella föreningar, registrerade trossamfund och stiftelser är att de främjar verksamhet av samhällelig natur och att de bidrar till att upprätthålla och stärka de grundläggande värderingar som samhället vilar på. Områden som det allmänna vanligen ombesörjer. T.ex. har en kommun skyldighet att ta hand om angelägenheter som är av allmänt intresse för kommunens medlemmar, t.ex. barn- och ungdomsverksamhet, skol- och förskoleverksamhet, idrotts-, kultur- och fritidsverksamhet. Verksamheter som enligt Skatteverkets uppfattning är av allmännyttig karaktär och som ofta utgör allmännyttiga ändamål i enlighet med skattelagstiftningens mening.

Skatteverkets uppfattning är att en ideell förening, ett registrerat trossamfund eller en stiftelse med syftet att främja ett allmännyttigt ändamål gör detta genom att tillhandahålla en lokal för allmännyttig verksamhet om upplåtelsen sker utan vinstsyfte, normalt under marknadsmässig hyra. Detta förutsatt att upplåtelsen sker till ideella organisationer som ideella föreningar, registrerade trossamfund eller stiftelser och att dessa faktiskt använder lokalen själva för verksamheter som främjar allmännyttiga ändamål eller att de vidareupplåter lokalen till andra ideella organisationer som själva bedriver allmännyttig verksamhet i den. Detta gäller också om upplåtelsen sker till staten, en kommun eller ett landsting under samma förutsättningar.

Sifferkollen Läs mer

Belopp

Basbelopp
År 2018 2019 2020
Prisbasbelopp 45 500 46 500 47 300
Förhöjt pbb. 46 500 47 400 48 300
Inkomstbasbelopp 62 500 64 400 66 800
Utdelning fåmansföretag
År 2018 2019 2020
Schablonbelopp 169 125 171 875 177 100

Räntesatser

Periodiseringsfond
År 2018 2019 2020
Räntesats 0,36 0,51 0,50

 

Referensränta
År 2016-07-01 2019-07-01 - 
Räntesats -0,5 0,0
Ränta på skattekontot
Period 2013-2016 2017 -
Intäkt 0,5625 0
Kostnad Låg 1,25 1,25
Kostnad Hög 16,25 16,25
Räntefördelning
Inkomstår 2018 2019 2020
Positiv 6,49 6,51 6,50
Negativ 1,50 1,51 1,50
Statslåneränta
År 2017 2018 2019
31 maj 0,34 0,49 0,05
30 nov 0,49 0,51 -0,09

Traktamenten

Bilresor
Inkomstår 2018 2019 2020
Egen bil 18,50 18,50 18,50
Förmånsbil, diesel 6,50 6,50 6,50
Förmånsbil, bensin 9,50 9,50 9,50
Kostförmån
År 2018 2019 2020
Frukost, lunch och middag 235 245 245
Lunch eller middag 94 98 98
Frukost 47 49 49
Skattefria gåvor
År 2018 2019 2020
Julgåva 450 450 450
Jubileumsgåva 1 350 1 350 1 350
Minnesgåva 15 000 15 000 15 000

Skattesatser

Bolagsskatt
År 2018 2019 2020
Skattesats 22% 21,4% 21,4%
Mervärdesskatt
År 2018 2019 2020
Normal

25 %

25 % 25 %
Livsmedel, krog m.m. 12 % 12 % 12 %
Persontransport, böcker m.m. 6 % 6 % 6 %
Arbetsgivaravgifter/egenaavgifter
Födda -1937 1938 - 1954 1955 -
Arb. avgifter 0 % 10,21% 31,42%
Egenavgifter 0 % 10,21% 28,97%