SKVs ställningstaganden

2018-08-22 Förvärv av teckningsoptioner i samband med de särskilda bestämmelserna om personaloptioner

Datum: 2018-08-22

Områden: Inkomstskatt (Kapital, Tjänst)

Dnr: 202 229352-18/111

1 Sammanfattning

I de fall en skattskyldig på grund av sin tjänst förvärvar ett värdepapper i form av en teckningsoption på förmånliga villkor ska detta tas upp som en skattepliktig förmån av tjänst det beskattningsår då förvärvet av teckningsoptionen sker. Detta innebär att varken den s.k. personaloptionsregeln eller de särskilda bestämmelserna om lättnader i beskattningen i inkomstslaget tjänst för personaloptioner kan tillämpas i de fall den skattskyldige förvärvar en teckningsoption.

Om en skattskyldig på grund av sin tjänst inte förvärvar ett värdepapper utan en rätt att i framtiden förvärva värdepapper i form av t.ex. teckningsoption, till ett i förväg bestämt pris eller i övrigt på förmånliga villkor utgör detta en personaloption. I dessa fall uppkommer en skattepliktig förmån av inkomst av tjänst först det beskattningsår när innehavaren av personaloptionen utnyttjar sin rätt att förvärva teckningsoption till ett pris som understiger marknadsvärdet. Om en personaloption innebär en rätt att i framtiden förvärva en teckningsoption kan det dock inte bli fråga om att tillämpa de särskilda bestämmelserna om lättnader vid beskattningen av personaloption, eftersom dessa bestämmelser endast gäller om personaloptionen utnyttjas för förvärv av andel i företaget.

2 Frågeställning

Fråga har uppkommit om en anställds förvärv av teckningsoptioner kan anses vara personaloptioner och därmed kunna omfattas av de nya särskilda bestämmelserna om skattelättnader för personaloptioner (11 a kap. inkomstskattelagen 1999:1229, IL). Bakgrunden till denna frågeställning är att vissa företag vill använda sig av vanligt aktiebolagsrättsliga teckningsoptioner samtidigt som avtal ingås mellan arbetsgivaren och den anställde, med innebörd att det som förvärvas inte är ett värdepapper.

En annan fråga som uppkommit är om de särskilda bestämmelserna om skattelättnader för personaloptioner kan tillämpas i de fall den anställde genom en personaloption ges en rätt att i framtiden förvärva teckningsoption i företaget till ett i förväg bestämt pris eller i övrigt på förmånliga grunder.

3 Gällande rätt m.m.

Om den skattskyldige på grund av sin tjänst förvärvar värdepapper på förmånliga villkor, ska förmånen tas upp som intäkt det beskattningsår då förvärvet sker, se 10 kap. 11 § första stycket IL. Denna bestämmelse brukar kallas värdepappersregeln. Vidare framgår av andra stycket att om det som förvärvas inte är ett värdepapper utan innebär en rätt att i framtiden förvärva värdepapper till ett i förväg bestämt pris eller i övrigt på förmånliga villkor, ska förmånen tas upp som intäkt det beskattningsår då rätten utnyttjas eller överlåts (10 kap. 11 § andra stycket IL). Denna bestämmelse brukar kallas personaloptionsregeln.

Fr.o.m. den 1 januari 2018 har det införts en undantagsregel för vissa personaloptioner, se 11 a kap. IL Dessa nya regler innebär att förmån av personaloption inte ska tas upp som intäkt av tjänst om vissa villkor är uppfyllda för såväl företaget från vilket personaloptionen förvärvas som personaloptionen och optionsinnehavaren. I stället sker beskattning i inkomstslaget kapital först när den skattskyldige avyttrar den andel som har förvärvats genom utnyttjande av personaloptionen.

Villkoren för att förmån av personaloption som förvärvas från ett företag inte ska tas upp till beskattning i inkomstslaget tjänst är enligt 11 a kap. 5 § första stycket IL att:1. optionsinnehavaren utnyttjar optionen för förvärv av andel i företaget tidigast tre år och senast tio år efter förvärvet, och 2. villkoren i 6–16 §§ är uppfyllda.

Av författningskommentaren till 11 a kap. 5 § IL (prop. 2017/18:1 s. 628) framgår att om personaloptionen innebär en rätt att förvärva någonting annat än en eller flera andelar i det företag från vilken optionen har förvärvats är reglerna om lättnader i beskattningen av personaloptioner inte tillämpliga.

Med företag i detta sammanhang avses ett svenskt aktiebolag eller ett utländskt bolag som motsvarar ett svenskt aktiebolag och som har fast driftställe i Sverige, om det hör hemma i en stat inom Europeiska ekonomiska samarbetsområdet (EES) eller i en stat med viken Sverige har ingått ett skatteavtal som innehåller en artikel om informationsutbyte, se 11 a kap. 2 § IL.

I samband med bildande av ett aktiebolag skjuter ägarna till medel. Varje aktie i ett bolag representerar en lika stor andel av aktiekapitalet, se 1 kap. 6 § aktiebolagslagen (2005:551), ABL.

En teckningsoption är en utfästelse som har gjorts av ett aktiebolag om rätt att teckna nya aktier i bolaget mot betalning i pengar, se 11 kap. 4 § ABL.

Bolagsstämman beslutar om nyemission av aktier, se 13 kap. 11 § ABL. Det är även bolagsstämman som beslutar om emission av teckningsoptioner med åtföljande teckning av nya aktier, se 14 kap. 13 § ABL.

Högsta förvaltningsdomstolen (HFD) har i ett antal principiellt viktiga fall bl.a. prövat frågan om beskattningstidpunkten och vilka rättigheter som utgör värdepapper.

Av RÅ 2004 ref. 35 I framgår att den anställde hade accepterat ett erbjudande från moderbolaget att teckna ett räntelöst skuldebrev och erhöll samtidigt optionsbevis med vidhängande optionsrätter som berättigar till teckning av aktier i det finska företaget. Aktieteckningen fick ske under tre olika perioder och endast om aktiekursen i moderbolaget översteg en viss nivå. Upphörde anställningen av annan orsak än dödsfall eller pensionering före aktieteckningsperiodens början förföll optionerna. Med hänsyn till de villkor som gäller för optionsrätterna ska förvärvet inte anses avse värdepapper utan en rätt att i framtiden förvärva värdepapper. Med tillämpning av 10 kap. 11 § andra stycket IL ska beskattning ske när rätten utnyttjats för förvärv av värdepapper. Ett sådant utnyttjande får anses ha ägt rum när den anställde vid aktieteckningsperiodens början blir innehavare av optionsrätter som hon kan förfoga över.

I ett senare mål, RÅ 2009 ref. 86, prövade HFD betydelsen av förfoganderättsinskränkningar avseende finska aktier. HFD fann att de anställda skulle beskattas det år de förvärvat aktierna och att villkoren i avtalet inte skulle leda till att beskattningen sköts upp. Beskattningen skedde följaktligen enligt värdepappersregeln.

I ett tredje mål, RÅ 2009 not. 206 prövade HFD betydelsen av förfoganderättsinskränkningar avseende förvärv av svenska aktier. Avtalet var utformat på så sätt att ägarnas möjligheter att förfoga över aktierna var begränsade i vissa avseenden. Skatterättsnämnden ansåg att parternas avsikt skulle bedömas mot bakgrund av förfogandeinskränkningarna. HFD ansåg dock att förfogandeinskränkningarna inte var sådana att det kunde leda till en senareläggning av tidpunkten för anskaffning av aktierna. Beskattningen skedde alltså enligt värdepappersregeln.

I ett fjärde mål, RÅ 2010 not. 129, prövade HFD frågan om vad som skulle gälla för aktier och teckningsoptioner som var belagda med förfoganderättsinskränkningar. Vid väsentliga brott mot ett aktieägaravtal var ägaren skyldig att hembjuda instrumenten till pris som kunde innebära att han gick miste om hela värdestegringen. Villkoren gällde under lång tid. HFD fann att det är fråga om värdepapper som förvärvats vid avtalstidpunkten. Även i detta mål skedde beskattningen enligt värdepappersregeln.

4 Bedömning

4.1 Personaloptioner

Det finns inte några särskilda regler för personaloptioner i aktiebolagslagen. Beslut om att utge personaloptioner behöver därför inte fattas vid en bolagsstämma, utan kan fattas av styrelsen för ett aktiebolag.

Personaloption är en skatterättslig term som innebär en rätt att i framtiden förvärva värdepapper till ett i förväg bestämt pris eller i övrigt på förmånliga grunder. Av lagtexten framgår klart att en personaloption inte utgör värdepapper (10 kap. 11 § andra stycket IL). Förmån av personaloption ska, enligt huvudregeln, tas upp som intäkt i inkomstslaget tjänst det beskattningsår då rätten utnyttjas eller överlåts. I undantagsfall ska dock en förmån i form av personaloption inte tas upp till beskattning i inkomstslaget tjänst när den utnyttjas (11 a kap. IL).

4.2 Värdepapper i form av teckningsoptioner

Det finns ingen skatterättslig definition av begreppet värdepapper. Enligt Skatteverket ska den civilrättsliga definitionen på värdepapper tjäna som vägledning vid bestämningen av vad som är värdepapper respektive personaloptioner. Civilrättsligt anses aktier och andra instrument enligt ABL utgöra värdepapper.

Av ABL framgår att det är bolagsstämman som beslutar om både nyemission av aktier och emission av teckningsoptioner med åtföljande teckning av nya aktier. Skatteverkets bedömning är att instrument som behandlas i ABL och även instrument som emitterats enligt likartade utländska lagar, som utgångspunkt får anses som värdepapper även vid den skattemässiga bedömningen av värdepapperets status.

Av RÅ 2004 ref. 35 I framgår att med hänsyn till de villkor som gällde för optionsrätterna skulle förvärvet inte avse ett värdepapper (teckningsoption) utan en personaloption. Beskattningen skulle därför ske först när rätten utnyttjas för förvärv av värdepapper. Ett sådant utnyttjande ansågs ha ägt rum när den anställde vid aktieteckningsperiodens början blev innehavare av teckningsoptioner som hon kunde förfoga över. Detta innebär att de särskilda reglerna om personaloption i 11 a kap. IL inte kan tillämpas på en sådan personaloption eftersom förvärv av en teckningsoption inte kan jämställas med förvärv av en andel i företaget, se vidare punkt 4.3.

Övriga åberopade rättsfall (RÅ 2009 ref. 86, RÅ 2009 not. 206 och RÅ 2010 not 129) talar starkt för att HFD anser att bedömningen av om ett instrument är ett värdepapper eller inte ska göras från ett civilrättsligt perspektiv. När det gäller förmån i form av aktier och teckningsoptioner har HFD i de aktuella målen ansett att dessa ska beskattas enligt värdepappersregeln även i de fall överlåtelsen varit förknippad med inskränkningar i förfoganderätten. Förfoganderättsinskränkningarna har inte bedömts ha varit av sådan art att förvärvstidpunkten kan anses vara annan än den dag som den anställde tilldelas värdepapperen. Beskattning har således skett vid den tidpunkt som aktier eller teckningsoptioner har förvärvats (10 kap. 11 § första stycket IL).

Med hänsyn till HFDs praxis är Skatteverkets bedömning att om den anställde direkt förvärvar teckningsoptioner får detta anses vara ett förvärv av värdepapper, dvs. värdepappersregeln ska tillämpas (10 kap. 11 § första stycket IL). Värdet av förmån av teckningsoptionerna ska därför tas upp till beskattning det år som teckningsoptionerna förvärvas. Detta innebär att vare sig personaloptionsregeln i 10 kap. 11 § andra stycket IL eller de särskilda reglerna om personaloptioner i 11 a kap. IL blir tillämpliga. Detta gäller även om den anställde saknar ovillkorlig rätt att tillgodogöra sig värdet av optionerna (jämför t.ex. RÅ 2009 ref. 86 och RÅ 2010 not. 129).

4.3 Personaloption utnyttjas för förvärv av teckningsoption

Av 11 a kap. 5 § IL framgår att det finns ett krav att personaloptionen ska utnyttjas för förvärv av andel i det företag från vilken optionen förvärvas. En aktie är en ägarandel i ett aktiebolag. Såväl lagtextens utformning som författningskommentaren visar klart att personaloptionen måste används för att förvärva andel eller andelar i företaget, dvs. aktiebolaget.

Skatteverkets uppfattning är att reglerna om skattelättnader enligt 11 a kap. IL inte gäller för personaloptioner som ger rätt att förvärva teckningsoptioner eftersom en teckningsoption inte är en andel i ett företag. Vid denna bedömning saknar det betydelse hur länge teckningsoptionen disponeras av den anställde. Vid personaloptionsavtal som innebär en rätt att förvärva teckningsoptioner sker i stället beskattning enligt personaloptionsregeln i 10 kap. 11 § andra stycket IL, dvs. förmånen tas upp som skattepliktig intäkt av tjänst det år som rätten att förvärva teckningsoptionerna utnyttjas eller överlåts.

Sifferkollen Läs mer

Belopp

Basbelopp
År 2019 2020 2021
Prisbasbelopp 46 500 47 300 47 600
Förhöjt pbb. 47 400 48 300 48 600
Inkomstbasbelopp 64 400 66 800  
Utdelning fåmansföretag
År 2018 2019 2020
Schablonbelopp 169 125 171 875 177 100

Räntesatser

Periodiseringsfond
År 2018 2019 2020
Räntesats 0,36 0,51 0,50

 

Referensränta
År 2016-07-01 2019-07-01 - 
Räntesats -0,5 0,0
Ränta på skattekontot
Period 2013-2016 2017 -
Intäkt 0,5625 0
Kostnad Låg 1,25 1,25
Kostnad Hög 16,25 16,25
Räntefördelning
Inkomstår 2018 2019 2020
Positiv 6,49 6,51 6,50
Negativ 1,50 1,51 1,50
Statslåneränta
År 2018 2019 2020
31 maj 0,49 0,05 -0,01
30 nov 0,51 -0,09  

Traktamenten

Bilresor
Inkomstår 2018 2019 2020
Egen bil 18,50 18,50 18,50
Förmånsbil, diesel 6,50 6,50 6,50
Förmånsbil, bensin 9,50 9,50 9,50
Kostförmån
År 2018 2019 2020
Frukost, lunch och middag 235 245 245
Lunch eller middag 94 98 98
Frukost 47 49 49
Skattefria gåvor
År 2018 2019 2020
Julgåva 450 450 450
Jubileumsgåva 1 350 1 350 1 350
Minnesgåva 15 000 15 000 15 000

Skattesatser

Bolagsskatt
År 2018 2019 2020
Skattesats 22% 21,4% 21,4%
Mervärdesskatt
År 2018 2019 2020
Normal

25 %

25 % 25 %
Livsmedel, krog m.m. 12 % 12 % 12 %
Persontransport, böcker m.m. 6 % 6 % 6 %
Arbetsgivaravgifter/egenaavgifter
Födda -1937 1938 - 1954 1955 -
Arb. avgifter 0 % 10,21% 31,42%
Egenavgifter 0 % 10,21% 28,97%