SKVs ställningstaganden

2018-09-19 Den som förfogar över den utrustning i datorhallen som elen förbrukas i ska anses förbruka elen

Datum: 2018-09-19

Områden: Punktskatter (Skatt på energi)

Dnr: 202 321717-18/111

1 Sammanfattning

Enligt Skatteverkets uppfattning är det den som förfogar över den utrustning i datorhallen som elen förbrukas i som ska anses förbruka elen vid tillämpningen av 1 kap. 11 b § 4, 11 kap. 6 §, 11 kap. 9 § första stycket 7 och 11 kap. 15 § lagen (1994:1776) om skatt på energi (LSE).

2 Frågeställning

Det är den som förbrukar elen i en datorhall som kan ha rätt till avdrag eller återbetalning av energiskatt enligt 11 kap. 9 § första stycket 7 respektive 15 § LSE. Det är också den som förbrukar elen som ska anses vara stödmottagare för sådan skattebefrielse enligt 1 kap. 11 b § 4 LSE. För att godkännas som frivilligt skattskyldig för el enligt 11 kap. 6 § LSE ska sökanden förbruka el för vissa ändamål i viss minsta omfattning, exempelvis i en datorhall.

Fråga har uppkommit om vem som enligt de nämnda bestämmelserna ska anses förbruka elen i en datorhall där flera företag utövar verksamhet.

3 Gällande rätt m.m.

3.1 Vad som avses med datorhall

Med datorhall avses en anläggning där en näringsidkare, som huvudsakligen bedriver informationstjänstverksamhet, informationsbehandling eller uthyrning av serverutrymme och tillhörande tjänster, utövar sådan verksamhet och vars sammanlagda installerade effekt uppgår till minst 0,1 megawatt (1 kap. 14 § första stycket LSE).

3.2 Avdrag

Den som är skattskyldig för energiskatt på el får göra avdrag för skatt på el som förbrukats i en datorhall hos den skattskyldige (11 kap. 9 § första stycket 7 LSE).

3.3 Återbetalning

Efter ansökan från en förbrukare som inte är skattskyldig för energiskatt på el beslutar Skatteverket om återbetalning av energiskatt på el som denne har förbrukat i en datorhall (11 kap. 15 § första stycket LSE).

3.4 Stödordning och stödmottagare

I fråga om energiskatt på el förstås med stödordning sådant statligt stöd enligt artikel 107.1 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt som utgörs av skattebefrielse för bland annat sådant ändamål som anges i 11 kap. 9 § första stycket 7 och 15 § LSE, dvs. skattebefrielse för förbrukning av el i en datorhall (1 kap. 11 a § 14 LSE). Stödmottagare för sådant statligt stöd är den som har förbrukat elen i datorhallen (1 kap. 11 b § 4 LSE).

3.5 Frivilligt skattskyldig

Som frivilligt skattskyldig får godkännas den som beräknas förbruka mer än 10 gigawattimmar el per kalenderår för vissa ändamål, exempelvis i en datorhall (11 kap. 6 § första stycket LSE).

3.6 Förarbetsuttalanden

I samband med införandet av bestämmelserna om befrielse från energiskatt på el som förbrukas i en datorhall uttalades följande.

Vid prövningen av vem som är stödmottagare bör det vara avgörande vem som i praktiken förbrukar elen. Detta innebär att den som förbrukar el i exempelvis tillverkningsprocessen i industriell verksamhet anses vara stödmottagare, oavsett om den använda elen ingår ospecificerad i hyran och inte anses yrkesmässigt levererad av fastighetsägaren [1] . En annan bedömning skulle leda till att sättet för hur lokalhyresgästen förses med el påverkar bedömningen av om denne är att anse som stödmottagare eller inte. Att slutförbrukaren betraktas som stödmottagare är även i linje med hur avsikten är att skattelättnaden ska förmedlas. Med undantag för skattelättnaden enligt 11 kap. 9 § första stycket 10 [1] LSE som förmedlas via en skattskyldig, är det slutkonsumenten, vilket i det ovanstående exemplet är industriföretaget, som genom en ansökan om återbetalning eller yrkande av avdrag ska vända sig till Skatteverket för att få det statliga stödet och i förekommande fall lämna tillkommande uppgifter om sin verksamhet inför rapporteringen av statligt stöd (jfr prop. 2016/17:1 s. 270).

4 Bedömning

Utgångspunkten för detta ställningstagande är att förutsättningarna för att en anläggning ska anses vara en datorhall enligt 1 kap. 14 § LSE är uppfyllda.

Det är den som förbrukar elen i datorhallen som kan ha rätt till avdrag eller återbetalning enligt 11 kap. 9 § första stycket 7 respektive 11 kap. 15 § LSE. Det är också den som förbrukar elen som anses vara stödmottagare för sådan skattebefrielse enligt 1 kap. 11 b § 4 LSE. För att få godkännas som frivilligt skattskyldig för el enligt 11 kap. 6 § LSE ska sökanden beräknas förbruka el för vissa ändamål i viss minsta omfattning, exempelvis i en datorhall. När det gäller bedömningen av vem som enligt dessa bestämmelser ska anses förbruka elen i datorhallen saknas anledning att anta annat än att bedömningen ska göras på samma sätt vid tillämpningen av dessa bestämmelser. Skatteverkets utgångspunkt är därför att i detta avseende ska bedömningen av begreppet förbruka el vara densamma vid tillämpningen av de nämnda bestämmelserna.

Av förarbetena kan utläsas att det är den som i praktiken förbrukar elen, dvs. slutförbrukaren, som ska anses vara den som förbrukar elen vid tillämpning av de aktuella bestämmelserna. Enligt Skatteverkets uppfattning kan bara den som förfogar över den utrustning som elen förbrukas i vara den som i praktiken förbrukar elen. Skatteverket anser alltså att det är den som förfogar över den utrustning i datorhallen som elen förbrukas i som ska anses förbruka elen vid tillämpningen av 1 kap. 11 b § 4, 11 kap. 6 §, 11 kap. 9 § första stycket 7 och 11 kap. 15 § LSE. Skatteverket bedömer att ett sådant synsätt stämmer väl överens med såväl bestämmelsernas ordalydelse som det ovan nämnda förarbetsuttalandet. Skatteverket anser alltså att det för bedömningen saknar betydelse vem som har framställt respektive har ett elabonnemang avseende den förbrukade elen. Enligt Skatteverkets uppfattning saknar det även betydelse vilken verksamhet den som förfogar över utrustningen bedriver.

Det kan finnas flera företag som förfogar över utrustning i datorhallen som el förbrukas i. Skatteverkets bedömning medför därför att det kan finnas flera företag som anses förbruka el i samma datorhall. Exempelvis kan ett företag anses förbruka den el som förbrukas i fläktar och kylanläggningar och ett eller flera andra företag anses förbruka den el som förbrukas i enskilda servrar.

Exempel: Ett datacenterföretag hyr ut plats i sin datorhall till ett bankföretag som lagrar data i sin egen serverutrustning i datorhallen. I detta fall är det bankföretaget som anses förbruka elen i serverutrustningen. Detsamma gäller om bankföretaget hyr serverutrustningen från datacenterföretaget. Detta innebär att det är bankföretaget som ska uppfylla de krav som ställs på stödmottagare för att bankföretaget ska kunna få avdrag eller återbetalning avseende den el som förbrukas i serverutrustningen. Vid bedömningen av om datacenterföretaget beräknas förbruka tillräckligt mycket el för att kunna godkännas som frivilligt skattskyldig får förbrukningen i denna serverutrustning inte räknas med, utan ska i stället hänföras till bankföretaget.

Exempel: Ett datacenterföretag lagrar data i egen serverutrustning på uppdrag av ett bankföretag. I detta fall är det datacenterföretaget som anses förbruka elen i serverutrustningen. Detsamma gäller om datacenterföretaget hyr serverutrustning från någon annan. Detta innebär att det är datacenterföretaget som ska uppfylla de krav som ställs på stödmottagare för att datacenterföretaget ska kunna få avdrag eller återbetalning avseende den el som förbrukas i serverutrustningen. Förbrukningen i denna serverutrustning får räknas med vid bedömningen av om datacenterföretaget beräknas förbruka tillräckligt mycket el för att kunna godkännas som frivilligt skattskyldig.

  • [1]

    Kommentaren avseende att elen inte anses yrkesmässigt levererad av fastighetsägaren avser lydelsen av 11 kap. 7 § 1 a LSE före den 1 januari 2018.

Sifferkollen Läs mer

Belopp

Basbelopp
År 2018 2019 2020
Prisbasbelopp 45 500 46 500 47 300
Förhöjt pbb. 46 500 47 400 48 300
Inkomstbasbelopp 62 500 64 400 66 800
Utdelning fåmansföretag
År 2018 2019 2020
Schablonbelopp 169 125 171 875 177 100

Räntesatser

Periodiseringsfond
År 2018 2019 2020
Räntesats 0,36 0,51 0,50

 

Referensränta
År 2016-07-01 2019-07-01 - 
Räntesats -0,5 0,0
Ränta på skattekontot
Period 2013-2016 2017 -
Intäkt 0,5625 0
Kostnad Låg 1,25 1,25
Kostnad Hög 16,25 16,25
Räntefördelning
Inkomstår 2018 2019 2020
Positiv 6,49 6,51 6,50
Negativ 1,50 1,51 1,50
Statslåneränta
År 2017 2018 2019
31 maj 0,34 0,49 0,05
30 nov 0,49 0,51 -0,09

Traktamenten

Bilresor
Inkomstår 2018 2019 2020
Egen bil 18,50 18,50 18,50
Förmånsbil, diesel 6,50 6,50 6,50
Förmånsbil, bensin 9,50 9,50 9,50
Kostförmån
År 2018 2019 2020
Frukost, lunch och middag 235 245 245
Lunch eller middag 94 98 98
Frukost 47 49 49
Skattefria gåvor
År 2018 2019 2020
Julgåva 450 450 450
Jubileumsgåva 1 350 1 350 1 350
Minnesgåva 15 000 15 000 15 000

Skattesatser

Bolagsskatt
År 2018 2019 2020
Skattesats 22% 21,4% 21,4%
Mervärdesskatt
År 2018 2019 2020
Normal

25 %

25 % 25 %
Livsmedel, krog m.m. 12 % 12 % 12 %
Persontransport, böcker m.m. 6 % 6 % 6 %
Arbetsgivaravgifter/egenaavgifter
Födda -1937 1938 - 1954 1955 -
Arb. avgifter 0 % 10,21% 31,42%
Egenavgifter 0 % 10,21% 28,97%