SKVs ställningstaganden

2018-10-19 Indelning av djursjukhus

Datum: 2018-10-19

Områden: Fastighetstaxering

Dnr: 202 387116-18/111

1 Sammanfattning

Vid indelning i byggnadstyp ska byggnader inrättade för djursjukvård indelas som övrig byggnad.

Ställningstagandet ska tillämpas vid fastighetstaxering.

Detta ställningstagande ersätter Skatteverkets ställningstagande från 2006-05-17 med samma rubrik (dnr 131 250621-06/111). Skatteverket har gjort en översyn av och uppdaterat vissa äldre ställningstaganden. Detta ställningstagande innebär ingen ändring av Skatteverkets bedömning jämfört med det tidigare ställningstagandet.

2 Frågeställning

Det har blivit allt vanligare med byggnader som i sin helhet är inrättade för djursjukvård, s.k. djursjukhus eller djurkliniker. Frågan gäller hur dessa ska indelas vid fastighetstaxeringen.

Bakgrunden till frågan är att sådana byggnader ibland har en flexibel planlösning och hög standard när det gäller ytskikt och ljusförhållanden m.m., och att de därför kan ge intryck av att kunna jämställas med kontor, butiker eller liknande (byggnadstypen hyreshus). Men djursjukhus och djurkliniker kräver också särskilda installationer i byggnaden, t.ex. röntgenrum med blyplåtväggar, som kan motivera en annan indelning än hyreshus. De kan dessutom vara belägna i ren landsbygdsmiljö eller i tätorter, vilket påverkar möjligheterna till alternativ användning.

3 Gällande rätt m.m.

Av 2 kap. 2 § fastighetstaxeringslagen (1979:1152), FTL, framgår hur byggnader ska indelas i byggnadstyper. Dessa är småhus, ägarlägenheter, hyreshus, ekonomibyggnader, kraftverksbyggnader, industribyggnader, specialbyggnader och övriga byggnader. Nedan berörs endast byggnadstyper som i någon mån skulle kunna vara aktuella för djursjukhus och djurkliniker.

Av 2 kap. 2 § FTL framgår bl.a. att byggnad som är inrättad till kontor, butik, hotell, restaurang eller liknande ska indelas som hyreshus.

Av Skatteverkets senaste allmänna råd om de allmänna grunderna för taxeringen och värdesättningen framgår det att byggnadstypen hyreshus även omfattar byggnader som i fråga om standard, planlösning och ljusförhållanden är inrättade för kontor, utställning eller butik. Detta gäller oavsett hur byggnaden faktiskt används. Det kan t.ex. vara hantverkshus och hus i företagsbyar med flexibel konstruktion och hög standard. Dessa byggnader får anses inrättade för det användningssätt som ger den högsta hyresintäkten, dvs. kontorsändamål.

Byggnadstypen ekonomibyggnader omfattar byggnader som är inrättade för jordbruk eller skogsbruk och som inte är inrättade för bostadsändamål. Det kan t.ex. vara djurstall, logar, lador, maskinhallar, lagerhus, magasin och växthus. Även växthus och djurstall som inte har anknytning till jordbruk eller skogsbruk indelas som ekonomibyggnader (2 kap. 2 § FTL).

Byggnader som används för t.ex. sjukvård, missbrukarvård, omsorg om barn och ungdom och kriminalvård ska enligt 2 kap. 2 § FTL indelas som specialbyggnad (vårdbyggnad). Av prop. 1979/80:40 s 74 framgår det dock att byggnad som används för vård av djur t.ex. djursjukhus inte ska indelas som vårdbyggnad. Se även RÅ 79 1:82.

Enligt 2 kap. 2 § FTL ska byggnader som inte kan hänföras till någon av de andra byggnadstyperna indelas som övriga byggnader.

4 Bedömning

Av ovan kan utläsas att djursjukhus inte ska indelas som ekonomibyggnad eller vårdbyggnad. Standarden på t.ex. ytskikt och ljusförhållanden skulle kunna göra att man räknar djursjukhus som hyreshus. Men eftersom djursjukhus i regel också kräver särskilda installationer som förtar byggnaden dess karaktär av hyreshus ska de indelas som övrig byggnad.

Det ska dock noteras att vissa av de byggnader som har inrättats som komplement till byggnader för djursjukvård ska indelas som hyreshus, t.ex. rena administrationsbyggnader i form av kontor eller liknande.

Ställningstagandet ska tillämpas vid fastighetstaxering.

Sifferkollen Läs mer

Belopp

Basbelopp
År 2019 2020 2021
Prisbasbelopp 46 500 47 300 47 600
Förhöjt pbb. 47 400 48 300 48 600
Inkomstbasbelopp 64 400 66 800  
Utdelning fåmansföretag
År 2018 2019 2020
Schablonbelopp 169 125 171 875 177 100

Räntesatser

Periodiseringsfond
År 2018 2019 2020
Räntesats 0,36 0,51 0,50

 

Referensränta
År 2016-07-01 2019-07-01 - 
Räntesats -0,5 0,0
Ränta på skattekontot
Period 2013-2016 2017 -
Intäkt 0,5625 0
Kostnad Låg 1,25 1,25
Kostnad Hög 16,25 16,25
Räntefördelning
Inkomstår 2018 2019 2020
Positiv 6,49 6,51 6,50
Negativ 1,50 1,51 1,50
Statslåneränta
År 2018 2019 2020
31 maj 0,49 0,05 -0,01
30 nov 0,51 -0,09  

Traktamenten

Bilresor
Inkomstår 2018 2019 2020
Egen bil 18,50 18,50 18,50
Förmånsbil, diesel 6,50 6,50 6,50
Förmånsbil, bensin 9,50 9,50 9,50
Kostförmån
År 2018 2019 2020
Frukost, lunch och middag 235 245 245
Lunch eller middag 94 98 98
Frukost 47 49 49
Skattefria gåvor
År 2018 2019 2020
Julgåva 450 450 450
Jubileumsgåva 1 350 1 350 1 350
Minnesgåva 15 000 15 000 15 000

Skattesatser

Bolagsskatt
År 2018 2019 2020
Skattesats 22% 21,4% 21,4%
Mervärdesskatt
År 2018 2019 2020
Normal

25 %

25 % 25 %
Livsmedel, krog m.m. 12 % 12 % 12 %
Persontransport, böcker m.m. 6 % 6 % 6 %
Arbetsgivaravgifter/egenaavgifter
Födda -1937 1938 - 1954 1955 -
Arb. avgifter 0 % 10,21% 31,42%
Egenavgifter 0 % 10,21% 28,97%