SKVs ställningstaganden

2018-10-30 Förmån av hälso- och sjukvård

Områden: Inkomstskatt (Tjänst)

Datum: 2018-10-30

Dnr: 202 340340-18/111

Detta ställningstagande ersätter ställningstagandena Förmån av fria läkarbesök hos företagshälsovården, dnr 131 207737-10/111, och Hälsoundersökningar – förmånsbeskattning och avdragsrätt, dnr 130 230419-05/111.

1 Sammanfattning

Alla förmåner som en anställd får från sin arbetsgivare är i princip skattepliktig inkomst för den anställda. Vissa förmåner har dock uttryckligen undantagits från beskattning.

Förmån av icke offentligt finansierad hälso- och sjukvård som arbetsgivaren har betalat för den anställdas räkning har till och med den 30 juni 2018 varit en skattefri förmån för den anställda. Från och med den 1 juli 2018 har skattefriheten slopats och den som får fri hälso- och sjukvård ska i princip beskattas för förmånen enligt vanliga regler. Från detta datum är såväl offentligt som icke offentligt finansierad hälso- och sjukvård en skattepliktig förmån.

Förmån av företagshälsovård, förebyggande behandling eller rehabilitering som arbetsgivare tillhandahåller en anställd ska inte tas upp till beskattning om förmånen tillhandahålls av arbetsgivaren som ett led i det arbetsmiljöarbete som arbetsgivaren enligt arbetsmiljölagen är ansvarig för. Skattefriheten gäller även eventuell hälso- och sjukvård som ingår som en del av den förebyggande behandlingen eller rehabiliteringen. Det kan gälla funktionsträning, t.ex. hörselträning, talträning och rörelseträning i bassäng eller samtal hos en psykolog. Det samma gäller besök hos företagshälsovården som ingår som ett led i arbetsgivarens arbetsmiljöansvar och som är anpassade till de arbetsmiljörisker som de anställda utsätts för i sitt arbete, så kallade medicinska kontroller.

Förmån av vanliga läkarundersökningar, provtagning, röntgen eller andra diagnosticerande undersökningar eller operationer som arbetsgivaren tillhandahåller den anställda, oavsett om de utförs inom den offentligt finansierade eller icke offentligt finansierade hälso- och sjukvården, är en skattepliktig förmån för den anställda. Detta gäller även om arbetsgivaren kräver att den anställda ska genomgå en operation vid ett visst tillfälle eller på en viss angiven sjukvårdsinrättning. Läkarbesök som arbetsgivaren beordrar den anställde att genomgå för att kontrollera riktigheten i ett utfärdat sjukintyg får dock anses som en åtgärd som ryms inom begreppet förebyggande behandling eller rehabilitering varför förmån av ett sådant läkarbesök är skattefritt för den anställda.

Om arbetsgivaren har tecknat en försäkring som ska täcka såväl icke skattepliktiga förmåner som skattepliktiga förmåner, ska den anställda förmånsbeskattas för den del av premien som avser att täcka kostnaderna för den skattepliktiga delen av försäkringen.

2 Frågeställning

Från och med den 1 juli 2018 har skattefriheten för icke offentligt finansierad hälso- och sjukvård slopats. Fråga har uppkommit i vilka situationer hälso- och sjukvård som tillhandahålls inom ramen för rehabilitering, förebyggande behandling eller företagshälsovård kan vara skattefri.

3 Gällande rätt m.m.

Löner, arvoden, kostnadsersättningar, pensioner, förmåner och alla andra inkomster som erhålls på grund av tjänst ska tas upp som intäkt om inte något annat anges, 11 kap. 1 § inkomstskattelagen (1999:1229), IL.

Från och med den 1 juli 2018 slopades skattefriheten för icke offentligt finansierad vård, 11 kap. 18 § IL.

Av prop. 2017/18:131, slopad skattefrihet för förmån av hälso- och sjukvård, avsnitt 5.1 framgår bland annat följande:

”Regeringen ser inte anledning att, som Arbetsgivarverket förordat, göra skillnad mellan olika typer av hälso- och sjukvårdsinsatser med utgångspunkt i deras betydelse för den enskildes funktion som arbetstagare. En sådan uppdelning skulle för övrigt bli svårtillämpad och ge upphov till problematiska gränsdragningsfrågor med en kraftigt ökad administrativ börda som följd.

Företagareförbundet Fria Företagare har anfört att om syftet med förslaget är att jämställa kostnaderna för de som i dag innehar sjukvårdsförsäkringar och de som inte har det, skulle det i stället kunna ske genom att alla, helt eller delvis, får dra av utgifter för privata sjukvårdsförsäkringar. Saco har anfört att det skulle vara mer naturligt att införa ett avdrag för personer som tecknat privat sjukvårdsförsäkring via sitt fackförbund. Eftersom premier för privata sjukvårdsförsäkringar får anses utgöra privata levnadskostnader finns dock enligt regeringen inget skäl att införa någon sådan avdragsrätt. Företagarna har anfört, i likhet med bl.a. Föreningen Svenskt Näringsliv, Näringslivets Skattedelegation, Svensk Försäkring, TCO, Saco, Vårdföretagarna, Almega, Länsförsäkringar och Skattebetalarna att sjukvårdsförsäkringar är ett viktigt redskap för arbetsgivare att uppfylla sitt arbetsmiljöansvar och minska sjukfrånvaron. Regeringen vill framhålla att förslaget inte innebär något förbud för företag att även fortsättningsvis teckna sjukvårdsförsäkringar för sin personal. Samtidigt kan noteras att den absoluta majoriteten av arbetstagarna inte har arbetsgivarbetalda sjukvårdsförsäkringar. Till skillnad från remissinstanserna anser regeringen inte att sjukvårdsförsäkringar kan jämställas med andra hälsofrämjande åtgärder som får dras av såsom företagshälsovård, förebyggande behandling, rehabilitering och friskvård, då en sjukvårdsförsäkring inte har samma nära koppling till arbetsplatsen som de övriga insatserna. Insatser i form av företagshälsovård, förebyggande behandling, rehabilitering och friskvård kommer även fortsatt att vara skattefria för arbetstagarna eftersom det inte föreslås någon ändring av de reglerna.”

Inkomster i annat än pengar ska värderas till marknadsvärdet om inte annat anges. Med marknadsvärdet avses det pris som den skattskyldige själv skulle ha fått betala på orten om personen köpt motsvarande vara eller tjänst, 61 kap. 2 § IL.

Sjukvårdsförsäkringsförmån ska värderas till ett belopp som motsvarar arbetsgivarens kostnad för förmånen, 61 kap. 17 a § IL.

Av prop. 2017/18:131 s. 30 framgår följande:

”När det gäller förmån av sjukvårdsförsäkring bör dock, av förenklingsskäl, förmånen värderas till ett belopp som motsvarar arbetsgivarens kostnad för förmånen, dvs. normalt premien för försäkringen. Bakgrunden till detta är att premien för en sjukvårdsförsäkring varierar kraftigt beroende på åldern på den försäkrade, omfattningen av försäkringen och nivån på självrisken och att det sannolikt skulle innebära en inte obetydlig administrativ börda för såväl arbetsgivarna som Skatteverket att fastställa det pris den skattskyldige skulle ha fått betala på orten om hon eller han själv hade skaffat sig motsvarande försäkring.”

Förmån av hälso- och sjukvård ska inte tas upp om förmånen avser vård utomlands vid insjuknande i samband med tjänstgöring utomlands. Inte heller förmån av företagshälsovård, förebyggande behandling eller rehabilitering ska tas upp, 11 kap. 18 § IL.

Av prop. 2017/18:131 s. 21 framgår bland annat följande:

”Med förebyggande behandling och rehabilitering avses enligt förarbetena detsamma som i 3 kap. 7 b § och 22 kap. AFL (prop. 1994/95:182 s. 46). Motsvarande bestämmelser finns numera i 27 kap. 6 och 7 §§ samt 30 och 31 kap. socialförsäkringsbalken. Förebyggande behandling är åtgärder som syftar till att den anställde ska kunna fortsätta att förvärvsarbeta. Vad som här avses är anställda som har en förhöjd sjukdomsrisk. Den sjukdom som kan befaras uppkomma ska vara av sådan art att den kan förväntas leda till nedsättning av arbetsförmågan. Som exempel kan nämnas sjuklig övervikt. Det kan också gälla funktionsträning, t.ex. hörselträning, talträning och rörelseträning i bassäng. I dessa fall har en sjukdom orsakat en bestående funktionsnedsättning. Behandlingen avser inte att bota sjukdomen utan att förbättra eller motverka en försämring av sjukdomen i syfte att förhindra att arbetsoförmåga uppstår eller ökar.”

Av prop. 1994/95:182 s. avsnitt 4.4 framgår bland annat följande:

”Om arbetsgivaren ska uppmuntras att ta ett större rehabiliteringsansvar än vad som åligger honom enligt lag får denna strävan inte motverkas av förmånsbeskattning hos den anställde. Förmån av fri rehabilitering föreslås därför även i fortsättningen vara skattefri. Det skulle också vara svårt att finna enhetliga grunder för förmånsbeskattning av rehabilitering eftersom patientavgifter e.d. sällan förekommer och åtgärderna sker inom olika organisationer, t.ex. företagshälsovården rehabiliteringskliniker, behandlingshem för missbrukare, landstinget och rygginstitut. (- – -) Avdrag bör givetvis medges för sådana arbetslivsinriktade åtgärder som arbetsgivaren skall svara för enligt 22 kap. AFL. Emellertid bör en arbetsgivare kunna ta ett större rehabiliteringsansvar än vad lagen kräver, en uppfattning som utredningen fört fram och som vunnit stöd hos remissinstanserna. Som exempel kan nämnas att det sedan länge pågår en relativt omfattande rehabiliteringsverksamhet med ekonomiskt stöd från näringslivet, bl.a. som en följd av tidigare kollektivavtal. Avdrag bör därför även medges för åtgärder som syftar till att den anställde skall kunna fortsätta att förvärvsarbeta. Den anställdes problem skall inte behöva vara så långt gångna att den anställde löper stor risk att inte kunna fortsätta att arbeta. Bedömningen bör kunna ske på ett tidigt stadium och i ett långsiktigt perspektiv. Det kan t.ex. vara fråga om förebyggande åtgärder enligt 3 kap. 7 b § AFL. Vad som här avses är anställda som har en förhöjd sjukdomsrisk. Den sjukdom som kan befaras uppkomma skall vara av sådan art att den kan förväntas leda till nedsättning av arbetsförmågan. Som exempel kan nämnas sjuklig övervikt. Det kan också gälla funktionsträning, t.ex. hörselträning, talträning och rörelseträning i bassäng. I dessa fall har en sjukdom orsakat en bestående funktionsnedsättning. Behandlingen avser inte att bota sjukdomen utan att förbättra eller motverka en försämring av sjukdomen i syfte att förhindra att arbetsoförmåga uppstår eller ökar. Några exempel på vanliga rehabiliteringsåtgärder som bör vara avdragsgilla är behandling hos sjukgymnast, vård av missbrukare på behandlingshem och ryggträning på rygginstitut. För att bestämmelserna inte skall missbrukas bör vissa krav ställas för att avdrag skall medges. Några formella beviskrav med läkarintyg, som utredningen föreslagit, bör emellertid inte finnas. Flertalet fall torde vara tämligen klara och inte kräva någon närmare utredning. Det bör räcka med att hänvisa till t.ex. försäkringskassans behandlingsplan. I andra fall kan intyg krävas av behandlande personal.”

Av författningskommentarer till 32 § 3 b mom. dåvarande kommunalskattelagen, prop. 1994/95:182 framgår följande:

”Av bestämmelsen framgår att sjukvårdsförmåner, med de undantag som framgår av paragrafen, skall tas upp som intäkt. Den stora skillnaden mot dagens regler är att förmånen av fri offentligt finansierad hälso- och sjukvård samt förmånen av fria läkemedel skall tas upp som intäkt. Förmån av fri offentligt finansierad tandvård förmånsbeskattas redan enligt nuvarande bestämmelser. Förmån av icke offentligt finansierad hälso- och sjukvård samt icke offentligt finansierad tandvård skall emellertid inte tas upp som intäkt. Inte heller beskattas sjukvårdsförmåner utomlands. Förmånen av fri företagshälsovård, förebyggande behandling eller rehabilitering skall inte tas upp som intäkt. Bestämmelsen ansluter till avdragsregeln för arbetsgivare i den nya punkten 34 av anvisningarna till 23 § KL. Det bör anmärkas att även om en arbetsgivare inte skulle få göra avdrag för sådana kostnader är ändå den förebyggande behandlingen eller rehabiliteringen undantagen från förmånsbeskattning hos den anställde. Det kan gälla en situation där åtgärden inte finns med i försäkringskassans behandlingsplan och där arbetsgivaren inte heller på annat sätt kan visa att åtgärderna syftar till att den anställde skall kunna fortsätta att förvärvsarbeta. Förutsättningen för att förmånsbeskattning ändå inte skall komma i fråga är givetvis att åtgärderna kan anses som förebyggande behandling eller rehabilitering. Begreppen förebyggande behandling och rehabilitering har naturligtvis samma innebörd i avdragsregeln som i bestämmelsen om undantag från förmånsbeskattning.”

Arbetsgivare ska svara för att den företagshälsovård som arbetsförhållandena kräver finns att tillgå. Med företagshälsovård avses en oberoende expertresurs inom områdena arbetsmiljö och rehabilitering. Företagshälsovården ska särskilt arbeta för att förebygga och undanröja hälsorisker på arbetsplatsen samt ha kompetens att identifiera och beskriva sambanden mellan arbetsmiljö, organisation, produktivitet och hälsa, 3 kap. 2 c § arbetsmiljölagen (1977:1160), AML.

När kompetensen inom den egna verksamheten inte räcker för det systematiska arbetsmiljöarbetet eller för arbetet med arbetsanpassning och rehabilitering, skall arbetsgivaren anlita företagshälsovård eller motsvarande sakkunnig hjälp utifrån. När företagshälsovård eller motsvarande sakkunnig hjälp anlitas skall den vara av tillräcklig omfattning samt ha tillräcklig kompetens och tillräckliga resurser för detta arbete, 12 § Arbetsmiljöverkets föreskrifter om systematiskt arbetsmiljöarbete, AFS 2001:1.

Om det kan antas att den försäkrades arbetsförmåga kommer att vara nedsatt på grund av sjukdom under minst 60 dagar ska arbetsgivaren senast den dag när den försäkrades arbetsförmåga har varit nedsatt under 30 dagar ha upprättat en plan för återgång i arbete. Om det har antagits att den försäkrades arbetsförmåga inte kommer att vara nedsatt under minst 60 dagar och det senare framkommer att nedsättningen kan antas komma att fortgå under minst 60 dagar ska dock en sådan plan omgående upprättas.

En plan för återgång i arbete behöver inte upprättas om det med hänsyn till den försäkrades hälsotillstånd klart framgår att den försäkrade inte kan återgå i arbete. Om hälsotillståndet senare förbättras ska dock en plan omgående upprättas. Planen ska i den utsträckning som det är möjligt upprättas i samråd med den försäkrade.

Arbetsgivaren ska fortlöpande se till att planen för återgång i arbete följs och att det vid behov görs ändringar i den, 30 kap. 6 § SFB.

Den försäkrades arbetsgivare ska efter samråd med den försäkrade lämna de upplysningar till Försäkringskassan som behövs för att den försäkrades behov av rehabilitering snarast ska kunna klarläggas och även i övrigt medverka till det. Arbetsgivaren ska också svara för att de åtgärder vidtas som behövs för en effektiv rehabilitering, 30 kap. 6 a § socialförsäkringsbalken, SFB.

En arbetsgivare ska i vissa situationer som ett led i arbetsmiljöarbetet genomföra medicinska kontroller, se Arbetsmiljöverkets föreskrifter och allmänna råd om medicinska kontroller i arbetslivet (AFS 2005:6).

Förmån av en vara eller en tjänst som en anställd får av arbetsgivaren ska inte tas upp om varan eller tjänsten är av väsentlig betydelse för att den skattskyldige ska kunna utföra sina arbetsuppgifter, förmånen är av begränsat värde för den anställde och förmånen utan svårighet kan särskiljas från nyttan i anställningen, 11 kap. 8 § IL.

Av prop. 2017/18:131 s 27 anges följande:

”/.../ Förmån av hälso- och sjukvård torde enligt regeringens mening normalt anses utgöra sådan ersättning för privata levnadskostnader som inte faller in under bestämmelsen i 11 kap. 8 § IL. Som anges i avsnitt 4.1 beskattas t.ex. anställda för ersättningar från arbetsgivaren för patientavgifter som tagits ut inom den offentligt finansierade hälso- och sjukvården. När det gäller speciella insatser, t.ex. en privat knäoperation, så kan sådana förmåner sällan anses vara av begränsat värde för den anställde.”

4 Bedömning

4.1 Allmänt om skattepliktiga förmåner

Grundprincipen för inkomstbeskattningen är att lön, förmåner och andra inkomster som en person får på grund av sin tjänst ska tas upp som intäkt och beskattas till marknadsvärdet, om inte förmånen är undantagen från beskattning genom särskild reglering i inkomstskattelagen. Det innebär att om en arbetsgivare erbjuder en anställd förmån av hälso- och sjukvård är detta en skattepliktig förmån som ska beskattas hos den anställda. Detsamma gäller sjukvårdsförsäkringar som tecknats av arbetsgivaren.

4.2 Skattepliktig hälso- och sjukvård

Hälso- och sjukvård som arbetsgivaren tillhandahåller men som inte avser rehabilitering, företagshälsovård eller förebyggande behandling är en skattepliktig förmån. Till skattepliktig hälso- och sjukvård hör exempelvis vanliga läkarundersökningar, provtagning, röntgen eller andra diagnosticerande undersökningar. Inte heller operationer som en person kan vara tvungen att genomgå räknas till skattefri rehabilitering eller förebyggande behandling.

4.3 Allmänt om gränsdragningen mellan skattepliktig och skattefri förmån vad gäller rehabilitering, förebyggande vård och företagshälsovård

Även om huvudregeln är att allt en anställd får från sin arbetsgivare är skattepliktigt för den anställda, finns det vissa förmåner som är skattefria genom särskild reglering i inkomstskattelagen. En sådan särskild reglering om skattefrihet återfinns bland annat när det gäller företagshälsovård, förebyggande behandling eller rehabilitering. Dessa regler infördes den 1 januari 1996 samtidigt som man beslutade att i de fall arbetsgivaren bekostade offentligt finansierad vård skulle det vara en skattepliktig förmån för mottagaren. När reglerna om skattefrihet för företagshälsovård, förebyggande behandling eller rehabilitering infördes var således även förmån av icke offentligt finansierad vård skattefri, vilket medförde att det inte var aktuellt att göra någon djupare analys av de olika delarna i en sjukvårdsförsäkring eller de olika tjänster som företagshälsovården erbjöd, eftersom de olika delarna var skattefria för förmånstagaren.

Av prop. 1994/95:182 framgår bland annat att såvitt gäller företagshälsovård, förebyggande behandling och rehabilitering så avses i huvudsak sådana insatser som arbetsgivaren ansvarar för enligt arbetsmiljölagen. I de flesta fall avser sådana insatser anpassning av arbetsplatsen samt möjlighet för den anställda att träna på arbetstid. Däremot omfattas inte behandlingar som avser att bota sjukdomen av skattefriheten.

I undantagsfall kan skattefri företagshälsovård, förebyggande behandling eller rehabilitering även omfatta hälso- och sjukvård. Det kan exempelvis handla om provtagning som ett led i arbetsmiljöarbetet, kontroll av blodtryck samt samtal hos terapeut, sjuksköterska eller psykiatriker som ett led i ett förebyggande arbete för att förbättra eller motverka en förändring av en sjukdom. Även medicinska kontroller i arbetslivet som arbetsgivare gör som ett led i arbetsmiljöarbetet är skattefria, se avsnitt 4.8.

Övrig hälso- och sjukvård av privat karaktär som exempelvis vanliga läkarundersökningar, provtagning, röntgen eller andra diagnosticerande undersökningar eller operationer är att jämställa med privata levnadskostnader. Bekostar arbetsgivaren sådan hälso- och sjukvård ska mottagaren beskattas för denna förmån på samma sätt som för övriga förmåner som arbetsgivaren tillhandahåller. I dessa fall har det ingen betydelse för skatteplikten hur skadan eller sjukdomen uppkommit. Om det däremot vid läkarbesöket eller i samband med operationen konstateras att den anställda har behov av rehabilitering för att kunna utföra sitt arbete är sådan rehabilitering skattefri om den betalas av arbetsgivaren.

Till skillnad från personalvårdsförmån som måste rikta sig till hela personalen för att uppfylla kraven på skattefrihet kan arbetsgivarens förebyggande insatser för att förhindra ohälsa på arbetsplatsen samt rehabiliteringsinsatser rikta sig till en anställd eller en grupp av anställda.

4.4 Skattefri rehabilitering i samarbete med Försäkringskassan

Förmåner som en anställd får med anledning av en rehabilitering som sker i samarbete med Försäkringskassan är skattefria för den anställda. Det samma gäller för rehabiliteringsåtgärder som ingår i en plan för återgång i arbetet som arbetsgivaren upprättat i enlighet med 30 kap. 6 § SFB.

4.5 Övriga skattefria rehabiliteringsåtgärder

Arbetsgivaren har, inom ramen för sitt rehabiliteringsansvar, ansvar för att vidta de åtgärder som skäligen kan krävas för att anställningen ska bestå. Det innebär att arbetsgivaren som ett led i detta har ett ansvar för rehabiliteringsåtgärder utöver de åtgärder som sker i samarbete med Försäkringskassan eller ingår i en plan för återgång i arbete. Övriga rehabiliteringsåtgärder kan exempelvis vara behandling av missbruksproblem, ätstörningar eller att arbetsgivaren erbjuder den anställda att gå till en fysioterapeut som ett led i en konvalescens. Om arbetsgivaren tillhandahåller den anställda sådana rehabiliteringsåtgärder är dessa skattefria för den anställda. Även krisstöd i situationer när en anställd drabbas av händelser eller situationer som är uppslitande eller traumatiska är skattefria för den anställda.

4.6 Skattefri förebyggande behandling

Arbetsgivaren ska vidta alla åtgärder som behövs för att förebygga att arbetstagaren utsätts för ohälsa eller olycksfall. Det innebär att de åtgärder som arbetsgivaren vidtar i förebyggande syfte för att skapa en god arbetsmiljö är skattefria för den anställda. Ett sådant arbete ska även omfatta de psykosociala faktorerna. Vidtar en arbetsgivare en åtgärd som ett led i arbetet med att förebygga att den anställda utsätts för ohälsa på arbetsplatsen är sådana åtgärder skattefria. Förebyggande behandlingar kan exempelvis vara möjlighet för den anställda att gå på samtal hos en psykolog, terapeut eller sjuksköterska. Detsamma gäller hälsokontroller med direkt koppling till arbetet. Som exempel på sådana undersökningar kan nämnas lungröntgen för anställda som vistas i rökiga arbetsmiljöer, hjärtundersökningar som görs på idrottsmän och blodtrycksmätning av anställda som har en stressig arbetsmiljö.

Hälsoundersökningar som utförs i syfte att kontrollera det allmänna hälsotillståndet hos de anställda är däremot en skattepliktig förmån.

4.7 Skattefri företagshälsovård

Om en arbetsgivare inte har tillräcklig tid eller kunskap att förebygga att den anställda utsätts för ohälsa eller olycksfall, kan arbetsgivaren anlita företagshälsovården eller annan oberoende expertresurs. Företagshälsovårdens främsta uppgift är att medverka till att ta bort eller minska risker i arbetsmiljön. Hälsoundersökningar som ingår som en del av ett arbetsmiljöarbete och som är anpassade till de arbetsmiljörisker som de anställda utsätts för i sitt arbete utgör företagshälsovård. När arbetsgivaren bekostar sådan undersökning är förmånen skattefri. Detsamma gäller övriga besök hos företagshälsovården som den anställda gör som ett led i arbetsgivarens arbetsmiljöansvar.

Övriga hälsoundersökningar och annan hälso- och sjukvård som arbetsgivaren tillhandahåller sina anställda via företagshälsovården eller via en annan aktör men som inte är ett led i arbetet med att förebygga och undanröja hälsorisker på arbetsplatsen är en skattepliktig förmån.

4.8 Skattefria medicinska kontroller

Medicinska kontroller är medicinska åtgärder som arbetsgivaren tillhandahåller i enlighet med Arbetsmiljöverkets föreskrift AFS 2005:6 och som är avsedda att vara till stöd i arbetsmiljöarbetet. I en medicinsk kontroll kan ingå biologisk exponeringskontroll, läkarundersökning, hälsoundersökning och tjänstbarhetsbedömning. Oavsett om sådan kontroll sker inom företagshälsovården eller på en annan inrättning är den skattefri för den anställda.

4.9 Särskilt om försäkring som tecknats av arbetsgivaren

Om en arbetsgivare tecknar en försäkring för sin anställda som ska täcka kostnader för rehabilitering och förebyggande insatser är detta en skattefri förmån för den anställda förutsatt att de åtgärder som försäkringen avser att täcka är sådana åtgärder som beskrivs i avsnitt 4.3 – 4.8.

Om försäkringen ska täcka såväl kostnader för rehabilitering och förebyggande vård som sjukvård som är att anse som privata levnadskostnader för den anställda, måste arbetsgivaren proportionera premien på en skattefri och en skattepliktig del. Vid fördelningen mellan skattefria och skattepliktiga förmåner ska förmånsvärderingen göras utifrån en proportionering av försäkringens beståndsdelar, inte utifrån bedömningar av varje enskild insats som eventuellt kommit i fråga under beskattningsåret. Om en försäkring till exempel till hälften omfattar hälso- och sjukvård och till hälften omfattar insatser som är undantagna från beskattning, är halva värdet av den totala premien en skattepliktig förmån för den anställda även om samtliga insatser när försäkringen väl behöver tas i anspråk avser sådant som ligger inom ramen för skattepliktig hälso- och sjukvård, se prop. 2017/18:131 s. 28.

5 Exempel

Exempel 1

Linda arbetar som plåtslagare. För att förebygga skador i arbetet får Linda gå på regelbundna besök till en fysioterapeut. Besök hos en fysioterapeut är hälso- och sjukvård men eftersom besöken sker som ett led i arbetsgivarens förebyggande arbete som är anpassat till de risker Linda utsätts för i sitt arbete är besöken skattefria för Linda.

Exempel 2

Ali som arbetar som undersköterska har kommit tillbaka till arbetet efter en längre tids sjukskrivning. Anledningen till sjukskrivningen var att Ali fick ett komplicerat benbrott i samband med en olycka på semestern. Alis arbetsgivare erbjuder honom rehabilitering i form av besök hos fysioterapeut och naprapat samt även ett uppföljningsbesök hos en läkare specialiserad på komplicerade benbrott. Åtgärderna är hälso- och sjukvård men eftersom det sker som ett led i arbetsgivarens arbete med rehabilitering i syfte att Ali ska kunna komma tillbaka i arbete är samtliga rehabiliteringsåtgärder skattefria för honom.

Exempel 3

Kurt har drabbats av en svår tränings- och ätstörning som gör att han har vissa svårigheter att klara av sitt arbete. Kurts arbetsgivare erbjuder Kurt en behandling för att komma till rätta med problemen. Behandlingen innehåller olika moment och även viss uppföljning av läkare. Behandlingen är att betrakta som en förebyggande behandling eller rehabilitering för att förhindra sjukskrivning varför behandlingen i sin helhet är skattefri för honom.

Exempel 4

Kim, som arbetar som affärsbiträde, har drabbats av en livskris. Arbetsgivaren uppmärksammar att Kim inte mår bra och erbjuder hen att gå på samtal hos en psykolog för att på så sätt komma till rätta med sina problem och därmed också undvika sjukskrivning. Behandlingen är att betrakta som förebyggande behandling eller rehabilitering och den är därför skattefri för hen. Skattefriheten gäller oavsett om livskrisen beror på arbetet eller på den privata situationen och oavsett om den sker under tid som Kim är sjukskriven.

Exempel 5

Rut arbetar som pilot på ett flygbolag. Varje år genomgår hon en hälsoundersökning för att utvärdera om hon har de fysiska förutsättningarna som krävs för att arbeta som pilot. Undersökningen genomförs inom företagshälsovården. Eftersom hälsoundersökningen är ett krav för att arbeta som pilot är underökningen skattefri för henne.

Exempel 6

Rune arbetar som kontorist på ett flygbolag. Flygbolaget erbjuder samtliga kontorsanställda hälsoundersökningar motsvarande de kontroller som piloterna måste genomgå varje år för att säkerställa att de kan utföra arbetet som pilot. Eftersom hälsoundersökningarna inte är nödvändiga för att kontorspersonalen ska kunna utföra sitt arbete, är hälsoundersökningen en skattepliktig förmån för Rune och övrig kontorspersonal.

Exempel 7

Charlie arbetar som takläggare. Han har fått artros i ett knä och får allt svårare att utföra sitt arbete trots att arbetsgivaren bistått med olika rehabiliteringsinsatser. Till slut blir Charlie sjukskriven i väntan på operation på regionsjukhuset. Arbetsgivaren vill att han opereras så fort som möjligt för att han snabbare ska komma tillbaka till arbetet och bekostar därför en operation på en privat klinik. En operation är inte att jämställa med förebyggande behandling eller rehabilitering enligt skattelagstiftningen. Om arbetsgivaren bekostar en operation för att snabbare få tillbaka Charlie i arbete är detta en skattepliktig förmån för honom oavsett om operationen sker på initiativ av arbetsgivaren eller av honom själv.

Exempel 8

Kay som har ont i ryggen har besökt sin vårdcentral. Läkaren på vårdcentralen sjukskrev henne i fyra veckor på grund av svåra ryggsmärtor. Arbetsgivaren vill att hon besöker en läkare som är expert på ryggproblem för att säkerställa att sjukskrivning är det som är bäst för henne i det här läget. Eftersom arbetsgivaren beordrar och bekostar ett ytterligare läkarbesök för att säkerställa att den första bedömningen är korrekt är läkarbesöket skattefritt för Kay.

Exempel 9

En arbetsgivare tecknar ett avtal med en läkarmottagning på orten. Avtalet ger de anställda rätt att utan kostnad besöka läkarmottagningen. Besöken är inte kopplade till arbetet utan gäller vanliga läkarbesök som en person normalt gör under sin livstid. Läkarbesöken omfattas inte av reglerna om skattefri rehabilitering eller förebyggande åtgärder. Om en anställd utnyttjar förmånen ska den anställda förmånsbeskattas för besöket. Förmånen värderas till vad det hade kostat den anställda att själv betala ett besök.

Sifferkollen Läs mer

Belopp

Basbelopp
År 2018 2019 2020
Prisbasbelopp 45 500 46 500 47 300
Förhöjt pbb. 46 500 47 400 48 300
Inkomstbasbelopp 62 500 64 400 66 800
Utdelning fåmansföretag
År 2018 2019 2020
Schablonbelopp 169 125 171 875 177 100

Räntesatser

Periodiseringsfond
År 2018 2019 2020
Räntesats 0,36 0,51 0,50

 

Referensränta
År 2016-07-01 2019-07-01 - 
Räntesats -0,5 0,0
Ränta på skattekontot
Period 2013-2016 2017 -
Intäkt 0,5625 0
Kostnad Låg 1,25 1,25
Kostnad Hög 16,25 16,25
Räntefördelning
Inkomstår 2018 2019 2020
Positiv 6,49 6,51 6,50
Negativ 1,50 1,51 1,50
Statslåneränta
År 2017 2018 2019
31 maj 0,34 0,49 0,05
30 nov 0,49 0,51 -0,09

Traktamenten

Bilresor
Inkomstår 2018 2019 2020
Egen bil 18,50 18,50 18,50
Förmånsbil, diesel 6,50 6,50 6,50
Förmånsbil, bensin 9,50 9,50 9,50
Kostförmån
År 2018 2019 2020
Frukost, lunch och middag 235 245 245
Lunch eller middag 94 98 98
Frukost 47 49 49
Skattefria gåvor
År 2018 2019 2020
Julgåva 450 450 450
Jubileumsgåva 1 350 1 350 1 350
Minnesgåva 15 000 15 000 15 000

Skattesatser

Bolagsskatt
År 2018 2019 2020
Skattesats 22% 21,4% 21,4%
Mervärdesskatt
År 2018 2019 2020
Normal

25 %

25 % 25 %
Livsmedel, krog m.m. 12 % 12 % 12 %
Persontransport, böcker m.m. 6 % 6 % 6 %
Arbetsgivaravgifter/egenaavgifter
Födda -1937 1938 - 1954 1955 -
Arb. avgifter 0 % 10,21% 31,42%
Egenavgifter 0 % 10,21% 28,97%