SKVs ställningstaganden

2018-11-15 Kapitalvinstbeskattning vid förändring av bostadsrätt

Områden: Inkomstskatt (Kapital)

Datum: 2018-11-15

Dnr: 202 475727-18/111

1 Sammanfattning

Förändring av en bostadsrätt kan genomföras genom att medlemmen säljer sin bostadsrätt till föreningen, som beslutar att den ska upphöra. Föreningen upplåter därefter en ny förändrad bostadsrätt till innehavaren av den tidigare bostadsrätten. En sådan försäljning medför kapitalvinstbeskattning och som försäljningsintäkt ska tas upp det belopp som anges i köpeavtalet. Bostadsrätten kan därmed säljas till föreningen för ett belopp som motsvarar bostadsrättens omkostnadsbelopp, varvid varken vinst eller förlust uppkommer

Det förekommer också att förändring av en bostadsrätt sker genom ett s.k. tilläggsavtal till det ursprungliga upplåtelseavtalet. En sådan förändring av bostadsrätten medför inte att bostadsrätten ska anses avyttrad och leder därför inte till någon kapitalvinstbeskattning.

Bostadsrättsinnehavaren erhåller vanligtvis en ersättning i det fallet att bostadsrätten minskar i omfattning. Det kan liknas vid att en del av bostadsrätten har sålts och erhållen ersättning ska därför tas upp till beskattning som försäljningsintäkt vid en kapitalvinstberäkning.

Det här ställningstagandet ersätter ställningstagande 2006-06-19 ”Kapitalvinst – sammanläggning eller uppdelning av bostadsrätt” (dnr 131 380192-06/111) och 2017-11-23 ”Upphävande av ställningstagandet ”Förändring av villkoren för upplåtelse av en privatbostadsrätt”” (dnr 202 461377-17/111), vilka därmed upphör att gälla.

2 Frågeställning

Högsta förvaltningsdomstolen har i dom den 14 maj 2018, mål nr 5896-17, behandlat förändring av bostadsrätt genom ett s.k. tilläggsavtal. Bostadsrätten utvidgades till att också omfatta en garageplats, genom ett tillägg till det ursprungliga upplåtelseavtalet för bostadsrätten. Domen motsvarar HFD 2018 ref. 27.

Förändring av bostadsrätt kan också genomföras genom att bostadsrätten säljs till föreningen, som beslutar att den ska upphöra. Föreningen upplåter därefter en ny förändrad bostadsrätt till innehavaren av den tidigare bostadsrätten. En sådan förändring har behandlats i ställningstagande 2006-06-19 ”Kapitalvinst – sammanläggning eller uppdelning av bostadsrätt (dnr 131 380192-06/111).

Frågan är hur en förändring av bostadsrätten i inkomstslaget kapital ska beskattas i olika situationer, med hänsyn till bland annat nyare praxis från Högsta förvaltningsdomstolen.

3 Gällande rätt m.m.

3.1 Civilrätt

En bostadsrättsförening kan upplåta lägenhet med bostadsrätt. Med bostadsrätt avses den rätt i föreningen som en medlem har på grund av upplåtelsen (1 kap. 3 § bostadsrättslag (1991:614), BrL). Bostadsrätt är alltså i grunden en nyttjanderätt till en viss lägenhet.

Det civilrättsliga förfarandet vid förändring av en bostadsrätt har bl.a. behandlats i SOU 1998:80 ”Bostadsrättsregister”. På sidan 189–190 anför utredningen följande.

”Vi har förstått att det i praktiken förekommer att bostadsrättshavare ”säljer av” en del av sin bostadsrätt. Detta förfarande är enligt vår mening inte förenligt med BRL. Vi menar, även om vi är medvetna om att olika synsätt finns, att en ”avstyckning” eller ”sammanläggning” endast kan göras inom ramen för 6 kap. 11 § BRL. Det innebär att i formell mening måste bostadsrätten övergå till föreningen. Därefter krävs ett beslut om att den aktuella bostadsrätten eller bostadsrätterna skall upphöra. Detta beslut kan bara tas av föreningsstämman”

”Det sagda medför följande. Om en bostadsrättshavare önskar avskilja en del av ytan för att denna skall bli eller ingå som en del i en ny lägenhet eller slå ihop flera lägenheter, krävs ett beslut om att aktuella bostadsrätter skall upphöra.”

Har en bostadsrätt övergått till bostadsrättsföreningen, ska den överlåtas så snart det kan ske utan förlust, om inte föreningen på föreningsstämma beslutar att bostadsrätten ska upphöra (6 kap. 11 § BrL).

Huvudprincipen är att föreningen inte ensidigt kan förändra villkoren i upplåtelseavtalet för en bostadsrätt. Föreningsstämman kan dock, utan bostadsrättshavarens samtycke, fatta beslut om en förändring av en viss bostadsrättslägenhet med anledning av en om- eller tillbyggnad (9 kap. 16 § punkten 2 BRL).

3.2 Skatterätt

Till inkomst av kapital räknas bl.a. inkomst i form av kapitalvinst vid avyttring av tillgång (41 kap. 1–2 §§ inkomstskattelagen (1999:1229), IL). Med avyttring av tillgång avses försäljning, byte och liknande överlåtelse av tillgång (44 kap. 3 § IL).

Kapitalvinst beräknas som skillnaden mellan ersättningen för den avyttrade tillgången och omkostnadsbeloppet (44 kap. 13 § IL). Med omkostnadsbelopp avses utgifter för anskaffningen ökade med utgifter för förbättring (44 kap. 14 § IL).

Bara verkliga kapitalförluster får dras av (44 kap. 23 § IL).

RÅ 1990 ref. 116, ombildning av bostadsaktiebolag till bostadsrättsförening. Aktieägare A överlät sina aktier för ett belopp som motsvarade aktiernas omkostnadsbelopp till en nybildad bostadsrättsförening, som i gengäld upplät en bostadsrätt till A för samma belopp. Den omständigheten att marknadsvärdet för bostadsrätten var högre än ersättningen för upplåtelsen, medförde ingen beskattning för A, vare sig som utdelning från föreningen eller som kapitalvinst för aktierna.

Högsta förvaltningsdomstolen har angett att vid en viss ombildning av andelshus eller bostadsaktiebolag till bostadsrättsförening, ska säljaren av fastighetsandel eller aktie till bostadsrättföreningen, ta upp det avtalade priset som intäkt vid sin kapitalvinstberäkning. Vid kapitalvinstberäkningen saknar det betydelse att säljaren har fått förvärva en bostadsrätt av köparen för en ersättning som understiger marknadsvärdet (RÅ 2007 ref. 51 och RÅ 2006 not 78).

Högsta förvaltningsdomstolen anser att ett avtal varigenom den nyttjanderätt som ingår i en bostadsrätt utvidgas till att också avse en garageplats, inte innebär att bostadsrätten ska anses ha avyttrats (HFD 2018 ref. 27).

4 Bedömning

4.1 Överlåtelse av bostadsrätten till föreningen

Bostadsrättsinnehavaren kan genom en försäljning överlåta sin bostadsrätt till föreningen, med villkor om att föreningen sedan ska upplåta en ny förändrad bostadsrätt. Avyttring av tillgång medför kapitalvinstbeskattning och med avyttring avses bl.a. en försäljning. Det har ifrågasatts om ett sådant förfarande innebär att bostadsrätten i skatterätterättligt hänseende ska anses ha avyttrats.

Föreningen agerar som ägare till den köpta bostadsrätten, genom att föreningsstämman beslutar att bostadsrätten ska upphöra. Det är visserligen bestämt på förhand att föreningen därefter ska upplåta en ny bostadsrätt, som helt eller delvis omfattar vad som tidigare var upplåtet med bostadsrätt, men den nya bostadsrätten är inte identisk med den tidigare bostadsrätten. Det är alltså två olika tillgångar och Skatteverket anser därför att en formell försäljning av bostadsrätten till föreningen är en sådan verklig avyttring, som medför en kapitalvinstbeskattning.

Med avyttring avses också byte av tillgångar och medför därmed en kapitalvinstbeskattning. Försäljningsintäkten som ska tas upp till beskattning motsvarar marknadsvärdet av den vid bytet erhållna tillgången. Skatteverket har i ställningstagandet 2006-06-09 ”Kapitalvinst – sammanläggning eller delning av bostadsrätt” (dnr 380192-06/111) ansett att en försäljning till föreningen med villkor om att föreningen ska upplåta en ny förändrad bostadsrätt, har karaktär av ett byte av bostadsrätt. Ersättningen för den sålda bostadsrätten ska därför motsvara marknadsvärdet av den nya bostadsrätten som erhålls i utbyte.

Högsta förvaltningsdomstolen har bedömt vad som gäller vid ombildning av andelshus (RÅ 2007 ref. 51) och bostadsaktiebolag (RÅ 2006 not. 78) till en bostadsrättsförening. Innehavaren av en fastighetsandel eller aktie säljer tillgången för sitt omkostnadsbelopp till en nybildad bostadsrättsförening. Föreningen upplåter därefter lägenheten med bostadsrätt för samma belopp. Högsta förvaltningsdomstolen anger att säljaren som intäkt vid kapitalvinstberäkningen, ska ta upp det avtalade priset. Det har således ingen betydelse att försäljningen och storleken av ersättningen är beroende av att säljaren också får förvärva en bostadsrätt av köparen för en ersättning som understiger marknadsvärdet. Högsta förvaltningsdomstolen har alltså inte beskattat försäljningen såsom ett moment vid byte av tillgångar.

Skatteverket anser att nämnda praxis avseende ombildning till bostadsrätt också kan ha betydelse i det fallet att överlåtelse av bostadsrätt till föreningen sker i syfte att föreningen därefter ska upplåta en ny förändrad bostadsrätt till säljaren.

Högsta förvaltningsdomstolen har ansett att en utvidgning av bostadsrätten till att också omfatta en garageplats, inte innebär att bostadsrätten därmed ska anses avyttrad och medför således inte heller någon kapitalvinstbeskattning (HFD 2018 ref. 27). Se nedan avsnitt 4.2.1. Domstolen har alltså inte delat Skatteverkets tidigare uppfattning att en sådan förändring av bostadsrätten i realiteten innebär att den tidigare bostadsrätten har ersatts av en ny bostadsrätt genom ett byte.

Förändring av bostadsrätt kan i många fall syfta till ett mer ändamålsenligt nyttjande av bostaden och är därmed önskvärd ur ett samhällsperspektiv. Högsta förvaltningsdomstolen har i RÅ 1990 ref. 116 ansett att aktieägarna inte skulle beskattas vid en ombildning från bostadsaktiebolag till bostadsrättsförening i samband med att bolaget likviderades. Domstolen framhöll bl.a. att en beskattning av aktieägarna kunde medföra att en från det allmännas sida önskvärd omstrukturering till bostadsrättsförening, inte skulle kunna genomföras. Högsta förvaltningsdomstolen har alltså i det här fallet också vägt in att beskattningen inte bör vara ett hinder för en mer ändamålsenlig upplåtelseform av bostaden såsom en bostadsrätt. Liknande skäl kan anföras för att beskattningen inte ska utgöra ett hinder för förändringar av bostadsrätt och att det ska kunna ske genom ett civilrättsligt korrekt förfarande.

Skatterättsnämnden har i två förhandsbesked (6-17/D och 46-17/D) ansett att ett avtal mellan medlemmen och föreningen om sammanläggning av två bostadsrätter närmast kan ses som en förändring av formen för innehavet. Någon förändring av omfattningen av vad som är upplåtet med bostadsrätt, har alltså inte skett och ska därför inte heller medföra att bostadsrätterna ska anses ha avyttrats. Skatteverket delar Skatterättsnämndens bedömning (se rättsfallskommentar 2017-11-17 ”SRN, dnr 6-17/D – Sammanläggning av bostadsrätter”, dnr 202 432473-17/111).

Vid en samlad bedömning av vad som anförts ovan, anser Skatteverket att det saknas skäl att vidhålla uppfattningen att det är fråga om ett byte av bostadsrätter enligt ställningstagandet 2006-06-19 ”Kapitalvinst – sammanläggning eller uppdelning av bostadsrätt” (dnr 131 380192-06/111). Vid kapitalvinstberäkningen ska alltså den köpeskilling som anges i försäljningsavtalet tas upp till beskattning. Marknadsvärdet för den nya upplåtna bostadsrätten saknar därmed vanligtvis betydelse.

Skatteverkets uppfattning medför att bostadsrätten kan säljas till föreningen för ett belopp som motsvarar bostadsrättens omkostnadsbelopp, varvid varken en vinst eller förlust uppkommer. Vid minskning av bostadsrätten kan bostadsrätten komma att säljas för ett högre belopp än summan av insatsen och upplåtelseavgiften för den nya bostadsrätten. I ett sådant fall uppkommer det en kapitalvinstbeskattning som behandlas under avsnitt 4.1.1.

Kapitalförlust uppkommer om försäljningen sker för en ersättning som är lägre än omkostnadsbeloppet. En sådan förlust anses dock inte som en verklig förlust om säljaren har fått förvärva en ny bostadsrätt under marknadsvärdet och får därför inte dras av (44 kap. 23 § IL). Avdrag för förlust får endast göras till den del den sålda bostadsrättens marknadsvärde understiger omkostnadsbeloppet och förlusten därmed kan anses vara en verklig förlust.

Exempel 1

Ann-Sofi äger två intilliggande bostadsrätter som hon vill lägga samman till en enda bostadsrätt. Omkostnadsbeloppen är 1,5 mnkr för bostadsrätt A och 1 mnkr för bostadsrätt B. Hon har också ett uppskovsbelopp för bostadsrätt A med 500 tkr.

Ann-Sofi säljer bostadsrätterna till föreningen för 1,5 respektive 1 mnkr och föreningen upplåter därefter en ny bostadsrätt för 2,5 mnkr. Försäljningsintäkten ska tas upp med det avtalade priset och det saknar således betydelse att den nya bostadsrättens marknadsvärde är betydligt högre än 2,5 mnkr. Det uppkommer därmed ingen vinst att beskatta och anskaffningsutgiften för den nya bostadsrätten är 2,5 mnkr.

Bostadsrätt A är en ersättningsbostad som är belastad med ett uppskov. Försäljningen innebär att uppskovsbeloppet 500 tkr ska återföras till beskattning. Bostadsrätten uppfyller dock villkoren för att vara en ursprungsbostad, vilket innebär att Ann-Sofi har rätt att få ett förnyat uppskov med 500 tkr avseende förvärv av den nya bostadsrätten som en ersättningsbostad. I praktiken medför det att uppskovet för bostadsrätt A överförs till den nya sammanslagna bostadsrätten.

Exempel 2

Bengt äger en större bostadsrätt, som han vill dela upp i två mindre bostadsrätter (A och B). Bostadsrättens omkostnadsbelopp är 1,5 mnkr och den är belastad med ett uppskovsbelopp med 600 tkr.

Marknadsvärdet för den nya bostadsrätten A är 2 mnkr, respektive 1 mnkr för bostadsrätt B.

Bengt säljer bostadsrätten till föreningen för 1,5 mnkr, som motsvarar omkostnadsbeloppet, varvid det varken uppkommer en vinst eller förlust. Föreningen upplåter därefter två nya bostadsrätter för 1 mnkr (bostadsrätt A) och 500 tkr (bostadsrätt B). Beloppen beräknas med hänsyn till de nya bostadsrätternas inbördes marknadsvärde, dvs. marknadsvärdet för bostadsrätt A är 2/3 av bostadsrätternas sammanlagda värde.

Bengt säljer en ersättningsbostad och uppskovsbeloppet 600 tkr ska därför återföras till beskattning. Bostadsrätten uppfyller villkoren för att vara en ursprungsbostad, vilket innebär att Bengt har rätt att få ett förnyat uppskov avseende förvärv av endera av de nya bostadsrätterna som en ersättningsbostad. Om Bengt t.ex. bosätter sig i bostadsrätt A, kan ett nytt uppskovsbelopp beräknas till 400 tkr (600 × 1 000 / 1 500).

Exempel 3

Carin äger en bostadsrätt och hon har av föreningen blivit erbjuden att utöka lägenheten med 60 kvm för en ersättning med 2 mnkr.

Carin säljer bostadsrätten till föreningen för en ersättning som motsvarar omkostnadsbeloppet, varvid det uppkommer varken en vinst eller förlust. Föreningen upplåter därefter en ny större bostadsrätt till Carin.

Beträffande eventuellt uppskovsbelopp gäller samma som ovan i exempel 1.

4.1.1 Minskning av bostadsrätt

Bostadsrätten kan minska i omfattning och det kan t.ex. avse ett utrymme som överförs till föreningen för en ombyggnad eller för att utöka lägenhetsytan av en intilliggande lägenhet som är upplåten med bostadsrätt.

A har en bostadsrätt som är värd 3 mnkr och omkostnadsbeloppet är 1 mnkr. Föreningen ska ta i anspråk ett visst utrymme av lägenheten, vilket medför att värdet sjunker till 2,7 mnkr. Föreningen måste därmed kompensera A med 300 tkr.

A säljer bostadsrätten till föreningen för 1 mnkr, som motsvarar omkostnadsbeloppet och föreningen upplåter därefter en ny mindre bostadsrätt till A för 700 tkr. De motstående fordringarna kvittas, varvid föreningen betalar 300 tkr till A.

Transaktionerna är beroende av varandra och den reella innebörden är att A erhåller en ersättning för att avstå en del av sin bostadsrätt. Skatteverket anser därför att det här förhållandet ska likställas med att A har avyttrat en del av sin bostadsrätt för 300 tkr, vilket medför en kapitalvinstbeskattning.

Vid kapitalvinstberäkningen får en del av bostadsrättens omkostnadsbelopp dras av. Det finns inga särskilda bestämmelser i inkomstskattelagen för försäljning av en specifik del av en bostadsrätt. Skatteverket anser därför att storleken av omkostnadsbeloppet får beräknas i analogi med de bestämmelser som gäller för fastighet enligt 45 kap. 19–20 §§ IL. Det innebär att omkostnadsbeloppet kan beräknas med hänsyn till den avyttrade delen (metod 1) eller med hänsyn till ersättningens storlek i förhållande till bostadsrättens marknadsvärde (metod 2).

Metod 1 medför vanligtvis att omkostnadsbeloppets storlek beräknas med hänsyn till storleken av den lägenhetsyta som har minskat i förhållande till hela lägenhetens yta. Om lägenhetsytan har minskats med 10 procent, får avdrag göras med 10 procent av bostadsrättens anskaffningsutgift och kapitaltillskott, med tillägg för de eventuella förbättringsutgifter som avser den överlåtna delen av bostadsrätten.

Metod 2 innebär att erhållen ersättning jämförs med bostadsrättens marknadsvärde vid tidpunkten för avtalet. Om ersättningen är 300 tkr och marknadsvärdet är 3 mnkr, får avdrag göras med 10 procent (300/3 000) av bostadsrättens hela omkostnadsbelopp.

Bostadsrätten kan vara belastad med ett uppskovsbelopp och vid sådant fall ska en del av uppskovsbeloppet återföras till beskattning enligt 47 kap. 11 § IL. Storleken av det uppskovsbelopp som ska återföras till beskattning ska alltså beräknas till uppskovsbeloppet × erhållen ersättning / bostadsrättens marknadsvärde.

Den del av omkostnadsbeloppet som dras av vid kapitalvinstberäkningen anses ha konsumerats och ska därmed reducera det omkostnadsbelopp som får dras av vid en senare kapitalvinstberäkning. Den nya bostadsrätten övertar det återstående omkostnadsbeloppet för den tidigare bostadsrätten, liksom eventuellt återstående uppskovsbelopp.

Endast verkliga förluster får dras (44 kap. 23 § IL). Skatteverket anser att en förlust är verklig till den del som bostadsrättens marknadsvärde är lägre än hela omkostnadsbeloppet. En förlust som uppkommer vid beräkning av omkostnadsbeloppet enligt metod 2, är verklig och får därmed dras av.

Exempel 4

Diana har en bostadsrätt om 100 kvm, som är värd 5 mnkr. Hon avstår 10 kvm till föreningen för en ersättning med 400 tkr. Bostadsrätten är köpt för 3 mnkr och förbättringsutgifter uppgår till 500 tkr, som avser ett annat utrymme än den delen som har övergått till föreningen. Bostadsrätten är belastad med ett uppskovsbelopp med 1 mkr.

Metod 1: Lägenheten har minskat med 10 procent och omkostnadsbeloppet för den delen kan därför beräknas till 10 procent av anskaffningsutgiften = 300 tkr och vinsten blir därmed 100 tkr (400 – 300).

Metod 2: Omkostnadsbeloppet beräknas till ersättningens storlek 400 tkr i förhållande till marknadsvärdet 5 mnkr, dvs. med 8 procent. Omkostnadsbeloppet för hela bostadsrätten är 3,5 mnkr kr (köp 3 + förbättringar 0,5). Omkostnadsbeloppet för den avyttrade delen är då 280 tkr (8 % av 3,5 mnkr) och vinsten blir därmed 120 tkr.

Diana ska också återföra ett uppskovsbelopp med 80 tkr (1 000 × 400/5 000).

Diana beräknar omkostnadsbeloppet till 300 tkr enligt metod 1. Omkostnadsbeloppet för den nya mindre bostadsrätten är därmed 3,2 mnkr (köp 3 mnkr + förbättringar 500 tkr – konsumerat omkostnadsbelopp 300 tkr).

4.2 Förändring av bostadsrätt genom ett s.k. tilläggsavtal

Förändring av bostadsrätt sker i vissa fall genom ett separat avtal mellan medlemmen och föreningen, såsom ett tillägg till det ursprungliga upplåtelseavtalet. Det avser vanligtvis mindre ingripande förändringar, t.ex. en mindre förändring av lägenhetens yta.

HFD 2018 ref. 27 avser ett förhandsbesked och Högsta förvaltningsdomstolen framhöll att förhandsbeskedet förutsätter att det är civilrättsligt genomförbart att införliva nyttjanderätten till garageplatsen i den befintliga bostadsrätten. Se också artikel i Svensk Skattetidning 10/2017 ”Kan en garageplats införlivas i en befintlig bostadsrätt som därmed blir en odelbar enhet?” av Göran Olsson & Ingrid Uggla.

Skatteverket uppfattar att det är oklart vilka förändringar och tillägg till upplåtelseavtalet som kan ske med civilrättslig giltig verkan genom ett sådant tilläggsavtal. Rättsläget synes alltså vara oklart i vilken omfattning som dessa avtal är civilrättsligt giltiga. Skatteverket anser dock att beskattning ska ske i enlighet med vad parterna har avtalat om och anpassat sig till, såvida det inte är klarlagt att avtalet är ogiltigt och därmed saknar rättslig verkan. Det kan ske genom att parterna är överens om att avtalet ska anses ogiltigt eller att detta fastställs av en domstol, vilket medför att parterna återgår till det förhållande som förelåg innan det ogiltiga avtalet ingicks.

4.2.1 Utökning av bostadsrätten mot kontant ersättning

Högsta förvaltningsdomstolen har uttalat att en utvidgning av bostadsrätten till att också omfatta en garageplats, inte innebär att bostadsrätten anses avyttrad och medför därmed inte heller någon kapitalvinstbeskattning (HFD 2018 ref. 27).

En utvidgning av bostadsrätten medför alltså ingen kapitalvinstbeskattning oavsett storleken av förändringen eller vad den avser.

Den ersättning som lämnas till föreningen får inräknas i bostadsrättens omkostnadsbelopp vid en senare kapitalvinstberäkning.

4.2.2 Minskning av bostadsrätten mot kontant ersättning

Bostadsrätten kan minska i omfattning och det kan t.ex. avse ett utrymme som överförs till föreningen för en ombyggnad eller för att utöka lägenhetsytan av en intilliggande lägenhet som är upplåten med bostadsrätt.

Ersättning erhålls vanligtvis som kompensation för att bostadsrätten blir mindre och därmed sjunker i värde. Skatteverket anser att en sådan ersättning kan likställas med en intäkt för försäljning av en del av bostadsrätten och därmed ska tas upp till beskattning som en kapitalvinst.

Se vidare under avsnitt 4.1.1 och där angett exempel för beräkning av kapitalvinsten och delvis återföring av ett eventuellt uppskovsbelopp.

4.2.3 Sammanläggning och uppdelning av bostadsrätt

Ett avtal om att två bostadsrätter ska sammanläggas till en enda bostadsrätt, medför inte att bostadsrätterna anses ha avyttrats. Sammanläggningen innebär ingen verklig förändring av det som är upplåtet med bostadsrätt, utan endast en formförändring av innehavet (SRN 6-17/D och 46-17/D).

Omkostnadsbeloppen för de tidigare bostadsrätterna läggs samman och bildar omkostnadsbelopp för den nya sammanslagna bostadsrätten. Eventuellt uppskovsbelopp överförs också till den nya bostadsrätten.

Ett avtal om att en bostadsrätt ska delas upp i två bostadsrätter är också en sådan formförändring av innehavet, som inte medför någon kapitalvinstbeskattning.

Omkostnadsbeloppet för den ursprungliga bostadsrätten ska fördelas på respektive ny bostadsrätt efter samma princip som har beskrivits under avsnitt 4.1.1 om minskning av bostadsrätten. Fördelningen kan alltså ske med hänsyn till storleken eller marknadsvärdet av respektive ny bostadsrätt. Motsvarande gäller för ett eventuellt uppskovsbelopp som belastar den tidigare större bostadsrätten

4.2.4 Förändring av två egna intilliggande bostadsrätter

Två intilliggande bostadsrätter kan ha samma ägare, som vill att en viss del av den ena bostadsrätten ska överföras och ingå i den andra bostadsrätten. En sådan förändring medför ingen kapitalvinstbeskattning, eftersom det endast är en formförändring av innehavet enligt vad som anges ovan under avsnitt 4.2.3.

En viss del av omkostnadsbeloppet för den bostadsrätt som har minskat, ska överföras till den andra bostadsrätten. Storleken av beloppet kan beräknas med hänsyn till lägenhetsytan eller marknadsvärdet enligt samma princip som anges ovan under avsnitt 4.1.1 avseende försäljning av en del av bostadsrätten. Motsvarande gäller om bostadsrätten är belastad med ett uppskovsbelopp, dvs. att en del av uppskovsbeloppet ska överföras till den bostadsrätt som har blivit större.

Sifferkollen Läs mer

Belopp

Basbelopp
År 2018 2019 2020
Prisbasbelopp 45 500 46 500 47 300
Förhöjt pbb. 46 500 47 400 48 300
Inkomstbasbelopp 62 500 64 400 66 800
Utdelning fåmansföretag
År 2018 2019 2020
Schablonbelopp 169 125 171 875 177 100

Räntesatser

Periodiseringsfond
År 2018 2019 2020
Räntesats 0,36 0,51 0,50

 

Referensränta
År 2016-07-01 2019-07-01 - 
Räntesats -0,5 0,0
Ränta på skattekontot
Period 2013-2016 2017 -
Intäkt 0,5625 0
Kostnad Låg 1,25 1,25
Kostnad Hög 16,25 16,25
Räntefördelning
Inkomstår 2018 2019 2020
Positiv 6,49 6,51 6,50
Negativ 1,50 1,51 1,50
Statslåneränta
År 2017 2018 2019
31 maj 0,34 0,49 0,05
30 nov 0,49 0,51 -0,09

Traktamenten

Bilresor
Inkomstår 2018 2019 2020
Egen bil 18,50 18,50 18,50
Förmånsbil, diesel 6,50 6,50 6,50
Förmånsbil, bensin 9,50 9,50 9,50
Kostförmån
År 2018 2019 2020
Frukost, lunch och middag 235 245 245
Lunch eller middag 94 98 98
Frukost 47 49 49
Skattefria gåvor
År 2018 2019 2020
Julgåva 450 450 450
Jubileumsgåva 1 350 1 350 1 350
Minnesgåva 15 000 15 000 15 000

Skattesatser

Bolagsskatt
År 2018 2019 2020
Skattesats 22% 21,4% 21,4%
Mervärdesskatt
År 2018 2019 2020
Normal

25 %

25 % 25 %
Livsmedel, krog m.m. 12 % 12 % 12 %
Persontransport, böcker m.m. 6 % 6 % 6 %
Arbetsgivaravgifter/egenaavgifter
Födda -1937 1938 - 1954 1955 -
Arb. avgifter 0 % 10,21% 31,42%
Egenavgifter 0 % 10,21% 28,97%