SKVs ställningstaganden

2019-05-06 Näringsbetingade andelar som lånas ut för blankning

Datum: 2019-05-06

Områden: Inkomstskatt (Kapital, Näringsverksamhet)

Dnr: 202 210326-19/111

1 Sammanfattning

När marknadsnoterade näringsbetingade andelar lånas ut för blankning bryts innehavstiden och det ettåriga innehavstidsvillkoret är därför inte uppfyllt när andelarna återfås. Anskaffningsutgiften för de andelar som återfås ska i dessa fall bestämmas till marknadsvärdet vid utlånings tillfället. Detta under förutsättning att innehavstidsvillkoret är uppfyllt vid utlåningstillfället.

Om det är onoterade andelar som lånas ut för blankning och andelarna under utlåningstiden blir marknadsnoterade och andelarna är marknadsnoterade näringsbetingade andelar när de återfås ska anskaffningsutgiften bestämmas till marknadsvärdet vid noteringstillfället. Detta under förutsättning att andelarna innehafts under en sammanhängande tid om ett år vid utlåningstillfället.

2 Frågeställning och förutsättningar

Andelar som lånas ut för blankning anses skattemässigt inte vara avyttrade. För det fall näringsbetingade andelar lånas ut för blankning uppfylls däremot inte innehavstidsvillkoret för marknadsnoterade näringsbetingade andelar när motsvarande andelar återfås. Det innebär att skatteplikt föreligger för dessa andelar om de därefter avyttras under den tid innehavstidsvillkoret inte är uppfyllt.

Den fråga som uppkommit är vilken anskaffningsutgift som ska användas när andelar som återfås är marknadsnoterade näringsbetingade andelar och avyttras inom den tid då innehavstidsvillkoret inte är uppfyllt. Ska den ursprungliga anskaffningsutgiften som gällde vid utlåningstillfället användas eller ska, som en följd av att andelarna vid utlåningstillfället hade kunnat avyttras utan beskattning, marknadsvärdet få användas?

3 Gällande rätt m.m.

Civilrättsligt är den som lånat ut andelar för blankning inte längre ägare till andelarna, jfr RÅ 1965 ref. 19, RÅ 1987 ref. 119 samt prop. 2002/03:96 s. 82. Det innebär att de rättigheter som följer av andelen, t.ex. rätten till utdelning och rösträtten övergår på blankaren.

I 44 kap. 9 § inkomstskattelagen (IL) anges att som avyttring anses inte utlåning av delägarrätter och fordringsrätter för blankning. Med blankning avses utlåning där syftet med lånet är att låntagaren ska avyttra värdepappret (HFD 2015 ref. 23, SRN 26 maj 2000 dnr 69-00/D). Bestämmelsen infördes genom 1990 års skattereform (prop. 1989/90:110 s. 449 ff.) i samband med att blankningar tilläts i Sverige. Bestämmelserna utformades som en reaktion på Högsta förvaltningsdomstolens dom RÅ 1965 ref. 19 där domstolen fann att utlåning för blankning skulle bedömas som en avyttring mot ersättning i form av en fordran på värdepapper. Bestämmelsen innebär att den som lånar ut andelar för blankning inte ska kapitalvinstbeskattas och att någon fordran på att återfå egendomen inte ska anses ha uppkommit. Det innebär också att någon beskattning av fordran inte ska ske när andelarna återfås. Anskaffningsutgiften för de utlånade andelarna övergår på de andelar som återfås.

Skatteverket har i ställningstagandet Kapitalbeskattning vid blankning (2006-10-17, dnr. 131 613360-06/111) berört frågan om de utlånade aktiernas anskaffningsutgift ska medräknas i det genomsnittliga omkostnadsbeloppet (48 kap. 7 § IL) om utlånaren under utlåningstiden säljer andra värdepapper av samma slag och sort som de utlånade. Utgångspunkten i ställningstagandet är att eftersom andelarna skattemässigt inte är avyttrade ska de medräknas till ursprungligt anskaffningsvärde. Ställningstagandet berör inte näringsbetingade andelar.

Av 24 kap. 32 – 34 §§ IL framgår att en näringsbetingad andel är en andel i ett aktiebolag eller en ekonomisk förening om den är en kapitaltillgång och ägs av en av de uppräknade formerna av juridiska personer (ägarföretaget) samt uppfyller någon av följande förutsättningar:

  1. Andelen är inte marknadsnoterad.
  2. Det sammanlagda röstetalet för ägarföretagets samtliga andelar i det ägda företaget motsvarar tio procent eller mer av röstetalet för samtliga andelar i företaget (den s.k. schablonregeln).
  3. Innehavet av andelen betingas av rörelse som bedrivs av ägarföretaget eller av ett företag som med hänsyn till äganderättsförhållanden eller organisatoriska förhållanden kan anses stå det nära (den s.k. utredningsregeln).

Enligt 25 a kap. 5 § IL gäller att en kapitalvinst på en näringsbetingad andel inte beskattas och att avdrag inte medges för en kapitalförlust.

För marknadsnoterade näringsbetingade andelar gäller ett särskilt innehavstidsvillkor enligt 25 a kap. 6 och 7 § IL för att kapitalvinsten inte ska beskattas. Innehavstidsvillkoret innebär att andelen under en sammanhängande tid om ett år före avyttringen ska ha varit näringsbetingad hos säljaren. Det gäller även om en onoterad andel hos ägaren blir en marknads noterad näringsbetingad andel. Om andelen förvärvats genom ett avtal, ska andelen anses ha tillträtts när avtalet ingicks, om inte någon annan tidpunkt anges i avtalet. Om andelen erhållits genom ny- eller fondemission ska andelarna anses ha förvärvats samtidigt med de andelar som förvärvet grundas på.

Vid bedömning av genomsnittsmetoden gäller enligt 48 kap. 7 § tredje stycket IL att en näringsbetingad andel som uppfyller innehavstidsvillkoret enligt 25 a kap. 6 och 7 § inte är av samma slag och sort som andra näringsbetingade andelar i det aktuella företaget som inte uppfyller innehavstidsvillkoret.

Enligt turordningsregeln i 25 a kap. 8 § IL gäller att vid tillämpning av 6 och 7 § ska en senare förvärvad andel anses ha avyttrats före en tidigare förvärvad andel av samma slag och sort.

I 25 kap. 6 § IL framgår att om en näringsbetingad andel i samma ägares hand ändrar karaktär till att bli kapitalplaceringsandel (karaktärsbyte) anses den anskaffad för marknadsvärdet när detta sker. I fråga om marknadsnoterade andelar gäller detta bara om villkoren avseende innehavstid i 25 a kap. 6 eller 7 § IL skulle ha varit uppfyllda om andelarna hade avyttrats vid denna tidpunkt.

Av ett uttalande i prop. 2002/03:96 s. 82 framgår följande vad gäller innehavstidsvillkoret för näringsbetingade andelar som är noterade och innebörden av att ”inneha” en andel när sådana andelar lånats ut för blankning:

”I de fall andelar har lånats ut till annan genom ett försträckningsavtal (blankning) saknas skäl att anse att den som lånat ut andelarna fortfarande innehar dem i den mening som förutsätts i detta sammanhang. Civilrättsligt är den som lånat ut andelarna inte längre ägare till andelarna och kan därför inte sägas utöva något ägarinflytande i det bolag som andelarna är hänförliga till. Den som lånar ut andelen innehar därför inte andelen i den mening som avses i förslaget (jfr RÅ 1987 ref. 119, utlånad olja).”

Det innebär att en andel som är utlånad för blankning ska vid bedömning av innehavstidsvillkoret inte anses ha innehafts under den tiden då andelen varit utlånad. Följden av detta blir att en ny innehavstid räknas från tidpunkten då andelen återfås om den vid detta tillfälle är marknadsnoterad.

4 Bedömning

Den nu aktuella frågeställningen gällande näringsbetingade andelar som lånas ut för blankning, som skulle ha kunnat avyttras utan beskattning vid utlåningstillfället och som är marknadsnoterade näringsbetingade andelar när de återfås kan som grundprincip uppkomma i två fall. Det gäller dels i det fall andelarna som lånas ut är marknadsnoterade näringsbetingade andelar som uppfyller det ettåriga innehavstidsvillkoret vid utlåningstillfället och dels i det fall andelarna är onoterade näringsbetingade andelar vid utlåningstillfället som marknadsnoteras under utlåningstiden. I båda dessa fall hade de utlånade andelarna kunnat avyttras utan beskattning vid utlåningstillfället. På grund av att innehavstidsvillkoret inte är uppfyllt när andelarna återfås ska dock beskattning ske vid avyttring av andelarna så länge innehavstidsvillkoret inte är uppfyllt.

Någon klar lagtext som reglerar hur anskaffningsutgiften på andelarna ska bestämmas i dessa fall finns inte.

Som Skatteverket ser det finns det två alternativa synsätt på vilken anskaffningsutgift en utlånare ska anses ha för de andelar som återfås och som därefter avyttras innan innehavstidsvillkoret är uppfyllt.

Alternativ 1: Anskaffningsutgiften utgörs av det omkostnadsbelopp som gällde för de utlånade andelarna.

Alternativ 2: Anskaffningsutgiften bestäms till marknadsvärdet då andelarna lånas ut eller då marknadsnotering sker.

Det som talar för alternativ 1 är att det då råder kontinuitet mellan det omkostnadsbelopp som gäller för de utlånade andelarna och de andelar som återfås. Det som talar emot är att man då inte beaktar att andelarna vid utlåningstillfället hade kunnat avyttras utan beskattning. Innebörden av detta alternativ blir därför att tidigare upparbetade värden, liksom värdenedgångar, på andelarna kan komma att påverka beskattningen om avyttring sker inom ett år från det att andelarna återfås.

När det gäller alternativ 2 så kan det konstateras att någon kontinuitet i den meningen att det går att bortse från utlåningen vid bedömningen av om innehavstidsvillkoret för näringsbetingade andelar är uppfyllt inte finns. Detta eftersom andelarna inte innehas och det därför saknas ägarinflytande under den tid andelarna är utlånade, se prop. 2002/03:96 s. 82.

En andel som byter karaktär (karaktärsbyte) från näringsbetingad till kapitalplacering måste ha varit marknadsnoterad efter karaktärsbytet alternativt både före och efter karaktärsbytet (prop. 2002/03:96 s. 96). I 25 kap. 6 § IL regleras att anskaffningsutgiften på andelen vid ett sådant karaktärsbyte utgörs av marknadsvärdet på andelen då den upphör att vara näringsbetingad. Ett villkor för det är att det ettåriga innehavstidsvillkoret är uppfyllt vid karaktärsbytet. Detta gäller oavsett om andelarna varit onoterade eller marknadsnoterade före karaktärsbytet. Lagstiftarens motiv till bestämmelsen var att man hade svårt att se något beaktansvärt skäl till att beskatta värdestegringar under den tid som en andel är en näringsbetingad andel samt att regeln även förhindrar att en värdenedgång på näringsbetingade andelar kan omvandlas till en förlust på kapitalplaceringsandelar som kan dras av (prop. 2002/03:96 s. 96).

Om näringsbetingade andelar lånas ut för blankning innebär det att det kan finnas orealiserade värden, som inte hade påverkat beskattningen om andelarna avyttrats vid utlåningstillfället, på motsvarande sätt som beskrivs i ovan nämnda förarbeten. De motiv som är bakgrunden till 25 kap. 6 § IL gör sig enligt Skatteverkets uppfattning även gällande i det fall näringsbetingade andelar lånas ut för blankning.

Eftersom andelarna inte anses avyttrade när de utlånas för blankning innebär det skattemässigt att andelarna fortsatt innehas i någon mening men inte i den meningen att marknadsnoterade andelar under utlåningstiden kan anses uppfylla kravet på att vara näringsbetingade. Följden av att innehavstiden bryts vid utlåningen blir därför att andelarna växlat karaktär från att ha varit skattefria vid utlåningstillfället till att bli skattepliktiga när de återfås. Eftersom andelarna inte anses vara avyttrade bör samma principer som gäller för näringsbetingade andelar som växlar karaktär till att bli kapitalplaceringsandelar (karaktärsbyte) kunna tillämpas i detta fall. Anskaffningsutgiften ska därför bestämmas till ett beräknat marknadsvärde vid utlåningstillfället, alternativt vid noteringstillfället om det är fråga om andelar som är onoterade vid utlåningstillfället och som marknadsnoteras under utlåningstiden. En förutsättning för det är att det ettåriga innehavstidsvillkoret är uppfyllt vid utlåningstillfället. Detta gäller även för det fall marknadsnotering sker under utlåningstiden. Konsekvensen av detta blir att en latent värdeuppgång på en utlånad andel blir skattefri eftersom andelen då den lånas ut, alternativt noteras under utlåningstiden, får ett nytt anskaffningsvärde som utgörs av marknadsvärdet. Under motsvarande omständigheter skulle en latent värdenedgång innan utlåningen/noteringen inte bli avdragsgill. Ett sådant synsätt får också anses ligga i linje med de övergripande principer som anges i motiven till nu aktuell lagstiftning (prop. 2002/03:96 s. 96).

Sammanfattningsvis anser Skatteverket att alternativ 2 bäst avspeglar bestämmelsernas allmänna syfte. Följande ska därför gälla för anskaffningsutgiften på de andelar som återfås när näringsbetingade andelar lånats ut för blankning enligt 44 kap. 9 § IL och andelarna är marknadsnoterade näringsbetingade andelar när de återfås. Anskaffningsutgiften ska bestämmas till marknadsvärdet vid utlåningstillfället under förutsättning att innehavstidsvillkoret är uppfyllt vid denna tidpunkt. Om de utlånade näringsbetingade andelarna blir marknadsnoterade under utlåningstiden ska andelarna på motsvarande sätt ha innehafts ett år vid utlåningstillfället. Anskaffningsvärdet ska i det fallet bestämmas till marknadsvärdet vid noteringstillfället.

Exempel

En marknadsnoterad näringsbetingad andel som innehafts mer än ett år lånas ut för blankning alternativt lånas en onoterad andel som innehafts mer än ett år ut för blankning och marknadsnoteras under utlåningstiden.

  1. I båda alternativen är omkostnadsbeloppet 110 kr och marknadsvärdet vid utlåningen alternativt vid noteringen är 130 kr. Vid utlåningen alternativt noteringen sker ingen beskattning men den återlämnade andelen får 130 kr som anskaffningsutgift. Den latenta värdeuppgången på andelen som lånas ut, dvs. 20 kr, blir därmed inte beskattad. Om andelen som långivaren får tillbaka är en näringsbetingad andel som avyttras inom ett år, beräknas den skattepliktiga kapitalvinsten alt. avdragsgilla kapitalförlusten utifrån anskaffningsutgiften 130 kr. Om andelen fortsätter att vara näringsbetingad och behålls så att tidsvillkoret uppfylls och därefter avyttras sker däremot ingen beskattning.
  2. I båda alternativen är omkostnadsbeloppet 110 kr och marknadsvärdet vid utlåningen alternativt vid noteringen är 90 kr. Vid utlåningen sker ingen beskattning men den återlämnade andelen får 90 kr som anskaffningsutgift. Den latenta värdenedgången på andelen som lånas ut, dvs. 20 kr, får därmed inte dras av. Om andelen som långivaren får tillbaka är en näringsbetingad andel som avyttras inom ett år, beräknas den skattepliktiga kapitalvinsten alt. avdragsgilla kapitalförlusten utifrån anskaffningsutgiften 90 kr. Om andelen fortsätter att vara näringsbetingad och behålls så att tidsvillkoret uppfylls och därefter avyttras sker däremot ingen beskattning.

Sifferkollen Läs mer

Belopp

Basbelopp
År 2017 2018 2019
Prisbasbelopp 44 800 45 500 46 500
Förhöjt pbb. 45 700 46 500 47 400
Inkomstbasbelopp 61 500 62 500 64 400
Utdelning fåmansföretag
År 2017 2018 2019
Schablonbelopp 163 075 169 125 171 875

Räntesatser

Periodiseringsfond
År 2017 2018 2019
Räntesats 0,36* 0,36 0,51

* 0,19 om räkenskapsåret börjar 2016 och avslutas 2017.

Referensränta
År 2017 2018 2019
Räntesats -0,5 -0,5 -0,5
Ränta på skattekontot
Period 2013-2016 2017 -
Intäkt 0,5625 0
Kostnad Låg 1,25 1,25
Kostnad Hög 16,25 16,25
Räntefördelning
Inkomstår 2017 2018 2019
Positiv 6,27 6,49 6,51
Negativ 1,50 1,50 1,51
Statslåneränta
År 2016 2017 2018
31 maj 0,57 0,34 0,49
30 nov 0,27 0,49 0,51

Traktamenten

Bilresor
Inkomstår 2017 2018 2019
Egen bil 18,50 18,50 18,50
Förmånsbil, diesel 6,50 6,50 6,50
Förmånsbil, bensin 9,50 9,50 9,50
Kostförmån
År 2017 2018 2019
Frukost, lunch och middag 225 235 245
Lunch eller middag 90 94 98
Frukost 45 47 49
Skattefria gåvor
År 2017 2018 2019
Julgåva 450 450 450
Jubileumsgåva 1 350 1 350 1 350
Minnesgåva 15 000 15 000 15 000

Skattesatser

Bolagsskatt
År 2017 2018 2019
Skattesats 22% 22% 21,4%
Mervärdesskatt
År 2017 2018 2019
Normal

25 %

25 % 25 %
Livsmedel, krog m.m. 12 % 12 % 12 %
Persontransport, böcker m.m. 6 % 6 % 6 %
Arbetsgivaravgifter/egenaavgifter
Födda -1937 1939 - 1953 1954 -
Arb. avgifter 6,15% 16,36% 31,42%
Egenavgifter 6,15% 16,36% 28,97%