SKVs ställningstaganden

2019-06-10 Beräkning av sjukvårdsförsäkringsförmån

Områden: Inkomstskatt (Tjänst)

Datum: 2019-06-10

Dnr: 202 259391-19/111

1 Sammanfattning

Den skattepliktiga förmånen av en sjukvårdsförsäkring som omfattar både skattepliktiga och skattefria insatser kan schablonmässigt beräknas till 60 procent av försäkringspremien.

Procentsatsen har bedömts representera den genomsnittliga andel av försäkringsföretagens utbetalningar inom sjukvårdsförsäkringarna som avser insatser som är skattepliktiga.

Om en försäkringsgivare eller arbetsgivare anser att den skattepliktiga delen av premien är lägre än 60 procent, ska den beräknade fördelningen dokumenteras och vid förfrågan kunna visas upp för Skatteverket.

2 Frågeställning

Sjukvårdsförsäkringsförmån ska värderas till ett belopp som motsvarar arbetsgivarens kostnad för förmånen, dvs. normalt premien för försäkringen. Om försäkringen omfattar både skattepliktiga och skattefria insatser, ska premien proportioneras på en skattepliktig och en skattefri del.

Försäkringsföretagens branschorganisation Svensk Försäkring har framfört att gällande lagstiftning ger begränsad vägledning om hur denna proportionering ska göras. Detta kan enligt Svensk Försäkring leda till att arbetsgivare, försäkringsgivare och Skatteverket gör olika bedömningar av hur stor del av premien för en sjukvårdsförsäkring som utgör en skattepliktig förmån. Vidare framför Svensk Försäkring att olika försäkringsgivare kan tolka lagstiftningen på olika sätt, vilket medför en risk för skattekonkurrens på försäkringsmarknaden.

Med anledning av detta har Svensk Försäkring frågat Skatteverket om en schablonberäkning kan användas för att bestämma hur stor del av premien som är skattepliktig och har på uppdrag av sina medlemsföretag lämnat ett förslag till Skatteverket om en branschgemensam schablon.

3 Gällande rätt m.m.

Löner, arvoden, kostnadsersättningar, pensioner, förmåner och alla andra inkomster som erhålls på grund av tjänst ska tas upp som intäkt om inte något annat anges, 11 kap. 1 § inkomstskattelagen (1999:1229), IL.

Förmån av icke offentligt finansierad hälso- och sjukvård var till och med den 30 juni 2018 en skattefri förmån för den anställda, 11 kap. 18 § IL. Från och med den 1 juli 2018 slopades skattefriheten för icke offentligt finansierad vård.

Förmån av hälso- och sjukvård ska inte tas upp om förmånen avser vård utomlands vid insjuknande i samband med tjänstgöring utomlands. Inte heller förmån av företagshälsovård, förebyggande behandling eller rehabilitering ska tas upp, 11 kap. 18 § IL.

Av prop. 2017/18:131 s. 21 framgår bland annat följande:

”Med förebyggande behandling och rehabilitering avses enligt förarbetena detsamma som i 3 kap. 7 b § och 22 kap. AFL (prop. 1994/95:182 s. 46). Motsvarande bestämmelser finns numera i 27 kap. 6 och 7 §§ samt 30 och 31 kap. socialförsäkringsbalken. Förebyggande behandling är åtgärder som syftar till att den anställde ska kunna fortsätta att förvärvsarbeta. Vad som här avses är anställda som har en förhöjd sjukdomsrisk. Den sjukdom som kan befaras uppkomma ska vara av sådan art att den kan förväntas leda till nedsättning av arbetsförmågan. Som exempel kan nämnas sjuklig övervikt. Det kan också gälla funktionsträning, t.ex. hörselträning, talträning och rörelseträning i bassäng. I dessa fall har en sjukdom orsakat en bestående funktions-nedsättning. Behandlingen avser inte att bota sjukdomen utan att förbättra eller motverka en försämring av sjukdomen i syfte att förhindra att arbetsoförmåga uppstår eller ökar.”

Inkomster i annat än pengar ska värderas till marknadsvärdet om inte annat anges, 61 kap. 2 § IL. Med marknadsvärdet avses det pris som den skattskyldige själv skulle ha fått betala på orten om personen köpt motsvarande vara eller tjänst.

Sjukvårdsförsäkringsförmån ska värderas till ett belopp som motsvarar arbetsgivarens kostnad för förmånen, 61 kap. 17 a § IL.

Av prop. 2017/18:131 s. 30 framgår bland annat följande:

”När det gäller förmån av sjukvårdsförsäkring bör dock, av förenklingsskäl, förmånen värderas till ett belopp som motsvarar arbetsgivarens kostnad för förmånen, dvs. normalt premien för försäkringen. Bakgrunden till detta är att premien för en sjukvårdsförsäkring varierar kraftigt beroende på åldern på den försäkrade, omfattningen av försäkringen och nivån på självrisken och att det sannolikt skulle innebära en inte obetydlig administrativ börda för såväl arbetsgivarna som Skatteverket att fastställa det pris den skattskyldige skulle ha fått betala på orten om hon eller han själv hade skaffat sig motsvarande försäkring.”

4 Bedömning

4.1 Allmänt om proportionering av premie

Om en arbetsgivare tecknar en sjukvårdsförsäkring som endast täcker insatser som är undantagna från beskattning, såsom förebyggande behandling och rehabilitering enligt 11 kap. 18 § IL, är detta en skattefri förmån för den anställda. Om försäkringen också täcker skattepliktig hälso- och sjukvård, måste arbetsgivaren proportionera premien på en skattefri och en skattepliktig del.

Förmånsvärderingen av en sjukvårdsförsäkring ska göras utifrån en proportionering av försäkringens beståndsdelar, inte utifrån bedömningar av varje enskild insats som eventuellt kommit i fråga under beskattningsåret. Om en försäkring till exempel till hälften omfattar skattepliktig hälso- och sjukvård och till hälften omfattar insatser som är undantagna från beskattning, är halva värdet av den totala premien en skattepliktig förmån för den anställda, även om samtliga insatser när försäkringen väl behöver tas i anspråk avser sådant som ligger inom ramen för skattepliktig hälso- och sjukvård, se prop. 2017/18:131 s. 28.

4.2 Försäkringsbranschens beräkning

Svensk Försäkring har tillsammans med sina medlemsföretag kommit fram till att 60 procent av premien avseende en sjukvårdsförsäkring som omfattar både skattefria och skattepliktiga insatser bör förmånsbeskattas, medan 40 procent av premien bör vara skattefri.

För att komma fram till denna fördelning har Svensk Försäkring klassificerat de insatser som förekommer inom sjukvårdsförsäkringarna som i) skattepliktiga, ii) skattefria eller iii) delvis skattefria. Försäkringsbranschens klassificering av respektive insats framgår av bilagan till detta ställningstagande.

Till de insatser som har klassificerats som delvis skattefria (iii) hör exempelvis specialistvård, labb och röntgen. För att fördela även dessa insatser mellan det skattepliktiga och det skattefria området har Svensk Försäkring utgått ifrån vilken diagnos insatsen avser. Insatsen har bedömts vara skattefri om den avser en diagnos som riskerar att leda till en långvarig sjukskrivning. I annat fall har insatsen bedömts vara skattepliktig. Diagnosticerande läkarbesök samt diagnosticerande labb och röntgen har klassificerats som skattepliktiga insatser, oavsett typ av diagnos.

Den procentuella fördelningen av premien har beräknats utifrån hur stor andel av de utbetalningar som görs inom sjukvårdsförsäkringarna som genomsnittligt avser de skattepliktiga respektive de skattefria insatserna. De beräkningar som branschen har genomfört visar att i genomsnitt 60 procent av utbetalningarna avser insatser som är skattepliktiga och att resterande 40 procent avser insatser som är skattefria.

Beräkningarna har enligt uppgift från SF genomförts av fyra av de största medlemsföretagen och baserats på respektive företags utbetalningar under åren 2016 – 2018. Beräkningarna visar snarlika procentuella fördelningar i de fyra medlemsföretagen och har av Svensk Försäkring bedömts vara representativa även för de sjukvårdsförsäkringar som erbjuds av övriga medlemsföretag.

4.3 Skatteverkets bedömning

Skatteverket instämmer med Svensk Försäkring i att det kan vara förenat med svårigheter för försäkringsgivare och arbetsgivare att fastställa hur stor andel av försäkringspremien som är skattepliktig respektive skattefri.

I ställningstagandet Förmån av hälso- och sjukvård, dnr 202 340340-18/111, publicerat den 30 oktober 2018, har Skatteverket gett sin syn på hur gränsdragningen ska göras mellan skattefria och skattepliktiga insatser.

Skatteverket bedömer att den metod som försäkringsbranschen använt för att klassificera insatserna och fördela premiebeloppet mellan en skattepliktig och en skattefri del, överensstämmer med de principer som framgår av prop. 2017/18:131 och med Skatteverkets ställningstagande dnr 202 340340-18/111.

På dessa grunder anser Skatteverket att den schablon som försäkringsbranschen har tagit fram är tillförlitlig och kan ligga till grund för beräkningen av en skattepliktig sjukvårdsförsäkringsförmån. Den skattepliktiga förmånen kan således beräknas till 60 procent av försäkringspremien.

Om en försäkringsgivare eller arbetsgivare anser att den skattepliktiga delen är lägre än 60 procent, ska den beräknade fördelningen dokumenteras och vid förfrågan kunna visas upp för Skatteverket.

De beräkningar som branschen har gjort är baserade på den typ av sjukvårdsförsäkring som erbjuds av medlemsföretagen i dag. Uppkommer nya typer av sjukvårdsförsäkringar, som i betydligt större utsträckning avser skattepliktiga insatser, kan den skattepliktiga delen av premien vara högre än 60 procent.

Bilaga Svensk Försäkrings klassificering av insatser inom sjukvårdsförsäkringarna

Insatsi) Skattepliktigii) Skattefriiii) Delvis skattefriKommentar
SpecialistvårdXFöljer av diagnos. Diagnostiserande läkarbesök ska förmånsbeskattas.
Labb, röntgenXFöljer av diagnos. Diagnostiserande labb/röntgen ska förmånsbeskattas.
PatientavgiftXFörmånsbeskattas.
LogopedXFörebyggande behandling enligt Skatteverkets ställningstagande.
DietistXFörebyggande behandling enligt Skatteverkets ställningstagande.
Behandling av beroende/missbrukXFörebyggande behandling enligt Skatteverkets ställningstagande.
PsykologXFörebyggande behandling enligt Skatteverkets ställningstagande.
Arbetslivsinriktad rehabiliteringXIngen förmånsbeskattning enligt Skatteverkets ställningstagande.
LäkemedelXFörmånsbeskattas.
OperationXFörmånsbeskattas enligt Skatteverkets ställningstagande.
HjälpmedelXArbetslivsinriktad åtgärd.
Fysioterapi/Naprapat/ KiropraktorXFörebyggande behandling enligt Skatteverkets ställningstagande.
SjukhusvårdXAvser hälso- och sjukvård.
Ersättning för väntan på behandling/operationXAvser hälso- och sjukvård.
Ersättning för resor i samband med vårdinsatsXAvser hälso- och sjukvård.

Sifferkollen Läs mer

Belopp

Basbelopp
År 2017 2018 2019
Prisbasbelopp 44 800 45 500 46 500
Förhöjt pbb. 45 700 46 500 47 400
Inkomstbasbelopp 61 500 62 500 64 400
Utdelning fåmansföretag
År 2017 2018 2019
Schablonbelopp 163 075 169 125 171 875

Räntesatser

Periodiseringsfond
År 2017 2018 2019
Räntesats 0,36* 0,36 0,51

* 0,19 om räkenskapsåret börjar 2016 och avslutas 2017.

Referensränta
År 2016-07-01 2019-07-01
Räntesats -0,5 0,0
Ränta på skattekontot
Period 2013-2016 2017 -
Intäkt 0,5625 0
Kostnad Låg 1,25 1,25
Kostnad Hög 16,25 16,25
Räntefördelning
Inkomstår 2017 2018 2019
Positiv 6,27 6,49 6,51
Negativ 1,50 1,50 1,51
Statslåneränta
År 2016 2017 2018
31 maj 0,57 0,34 0,49
30 nov 0,27 0,49 0,51

Traktamenten

Bilresor
Inkomstår 2017 2018 2019
Egen bil 18,50 18,50 18,50
Förmånsbil, diesel 6,50 6,50 6,50
Förmånsbil, bensin 9,50 9,50 9,50
Kostförmån
År 2017 2018 2019
Frukost, lunch och middag 225 235 245
Lunch eller middag 90 94 98
Frukost 45 47 49
Skattefria gåvor
År 2017 2018 2019
Julgåva 450 450 450
Jubileumsgåva 1 350 1 350 1 350
Minnesgåva 15 000 15 000 15 000

Skattesatser

Bolagsskatt
År 2017 2018 2019
Skattesats 22% 22% 21,4%
Mervärdesskatt
År 2017 2018 2019
Normal

25 %

25 % 25 %
Livsmedel, krog m.m. 12 % 12 % 12 %
Persontransport, böcker m.m. 6 % 6 % 6 %
Arbetsgivaravgifter/egenaavgifter
Födda -1937 1939 - 1953 1954 -
Arb. avgifter 6,15% 16,36% 31,42%
Egenavgifter 6,15% 16,36% 28,97%