SKVs ställningstaganden

2019-08-26 Vertikalt genomgående vägg vid uppdelning av en byggnadskropp i flera byggnader vid fastighetstaxeringen

Vertikalt genomgående vägg vid uppdelning av en byggnadskropp i flera byggnader vid fastighetstaxeringen

Områden: Fastighetstaxering

Datum: 2019-08-26

Dnr: 202 348484-19/111

1 Sammanfattning

Vid uppdelning av en byggnadskropp i flera byggnader avses med vertikalt genomgående vägg en lodrät vägg från golv till tak genom byggnadskroppens samtliga våningsplan utan förskjutning mellan våningsplanen.

Ställningstagandet ska tillämpas vid fastighetstaxering.

2 Frågeställning

Fråga har uppkommit vad som avses med ”vertikalt genomgående vägg” i 1 § andra stycket första meningen, Skatteverkets senaste föreskrifter om allmänna taxeringsregler vid allmän och särskild fastighetstaxering.

3 Gällande rätt m.m.

Av 2 kap. 2 § fastighetstaxeringslagen (1979:1152), FTL, framgår att byggnader ska indelas i de byggnadstyper som där framgår, t.ex. småhus, hyreshus eller specialbyggnad.

Av 2 kap. 3 § FTL framgår att byggnadstypen ska bestämmas med hänsyn till det ändamål som byggnaden till övervägande del är inrättad för och det sätt som byggnaden till övervägande del används på (övervägandeprincipen).

Av 1 § Skatteverkets senaste föreskrifter om allmänna taxeringsregler vid allmän och särskild fastighetstaxering framgår av första stycket att varje byggnadskropp ska anses som en byggnad, om inte annat anges i andra stycket.

Av andra stycket framgår att om en byggnadskropp är uppdelad genom vertikalt genomgående väggar i två eller flera självständigt fungerande enheter ska varje del av byggnadskroppen indelas som en särskild byggnad. Ligger byggnadskroppen på flera fastigheter ska byggnadskroppen indelas i särskilda byggnader i enlighet med fastighetsindelningen.

Av tredje stycket framgår att gemensamma vinds- eller källarutrymmen inte utgör hinder för en sådan indelning som sägs i andra stycket. Byggnadskropp som genom vertikalt genomgående väggar är uppdelad i delar med två bostadslägenheter i varje del ska dock indelas som en särskild byggnad (hyreshus), om byggnadskroppen ligger på en fastighet.

4 Bedömning

Egendom som hänförs till en byggnad ska aldrig delas upp vid indelningen i byggnadstyp. I stället ska varje sådan byggnadskropp indelas för sig i en byggnadstyp enligt den s.k. övervägandeprincipen som föreskrivs i 2 kap. 3 § FTL. Övervägandeprincipen innebär att byggnad ska indelas i den byggnadstyp som den till övervägande del är inrättad för och på det sätt som den till övervägande del används på. Varje byggnadskropp ska således i första hand ses som en byggnad.

I vissa fall kan en byggnadskropp vara uppdelad i två eller flera självständigt fungerande enheter genom en vertikalt genomgående vägg. Då ska varje del av byggnadskroppen indelas som en egen byggnad utifrån den byggnadstyp som överväger i respektive del.

Skrivningen i föreskriften förutsätter att det är fråga om en byggnadskropp som från början är uppförd med en vertikalt genomgående vägg mellan två självständiga enheter alternativt att det är en byggnad som blivit tillbyggd med en för ändamålet uppbyggd vägg som delar byggnadskroppen i två självständiga enheter. I dessa fall ska man vid indelningen i byggnadstyp inte ta hänsyn till gemensamma vinds- eller källarutrymmen.

Med vertikalt genomgående vägg i en byggnad avses därmed en lodrät vägg från golv till tak genom byggnadskroppens samtliga våningsplan utan förskjutning.

Ställningstagandet ska tillämpas vid fastighetstaxering.

Sifferkollen Läs mer

Belopp

Basbelopp
År 2019 2020 2021
Prisbasbelopp 46 500 47 300 47 600
Förhöjt pbb. 47 400 48 300 48 600
Inkomstbasbelopp 64 400 66 800  
Utdelning fåmansföretag
År 2018 2019 2020
Schablonbelopp 169 125 171 875 177 100

Räntesatser

Periodiseringsfond
År 2018 2019 2020
Räntesats 0,36 0,51 0,50

 

Referensränta
År 2016-07-01 2019-07-01 - 
Räntesats -0,5 0,0
Ränta på skattekontot
Period 2013-2016 2017 -
Intäkt 0,5625 0
Kostnad Låg 1,25 1,25
Kostnad Hög 16,25 16,25
Räntefördelning
Inkomstår 2018 2019 2020
Positiv 6,49 6,51 6,50
Negativ 1,50 1,51 1,50
Statslåneränta
År 2018 2019 2020
31 maj 0,49 0,05 -0,01
30 nov 0,51 -0,09  

Traktamenten

Bilresor
Inkomstår 2018 2019 2020
Egen bil 18,50 18,50 18,50
Förmånsbil, diesel 6,50 6,50 6,50
Förmånsbil, bensin 9,50 9,50 9,50
Kostförmån
År 2018 2019 2020
Frukost, lunch och middag 235 245 245
Lunch eller middag 94 98 98
Frukost 47 49 49
Skattefria gåvor
År 2018 2019 2020
Julgåva 450 450 450
Jubileumsgåva 1 350 1 350 1 350
Minnesgåva 15 000 15 000 15 000

Skattesatser

Bolagsskatt
År 2018 2019 2020
Skattesats 22% 21,4% 21,4%
Mervärdesskatt
År 2018 2019 2020
Normal

25 %

25 % 25 %
Livsmedel, krog m.m. 12 % 12 % 12 %
Persontransport, böcker m.m. 6 % 6 % 6 %
Arbetsgivaravgifter/egenaavgifter
Födda -1937 1938 - 1954 1955 -
Arb. avgifter 0 % 10,21% 31,42%
Egenavgifter 0 % 10,21% 28,97%