SKVs ställningstaganden

2019-11-11 Omfattas franska egenavgifter för social trygghet avseende inkomståret 2016 och senare av skatteavtalet med Frankrike?

Områden: Inkomstskatt

Datum: 2019-11-11

Dnr: 202 238833-19/111

1 Sammanfattning

Egenavgifter för social trygghet som betalas i Frankrike, s.k. prélèvements sociaux eller contribution sociales i form av:

  1. Contribution Sociale Généralisée (CSG)
  2. Contribution au Remboursement de la Dette Sociale (CRDS)
  3. Prélèvement Social (PS)
  4. Contribution Additionelle (CA & Casa)
  5. Prélèvement de Solidarité (PdS)
  6. anses inte som inkomstskatter och omfattas därför inte av skatteavtalet mellan Sverige och Frankrike. Det förhållandet att avgifterna fr.o.m. den 1 januari 2016 är destinerade till fonder som betalar ut socialförsäkringsförmåner även till personer som inte betalat avgifter till fonderna ändrar inte denna bedömning. Avgifterna kan därmed inte avräknas mot svensk skatt.

Avgifterna kan heller inte tas med vid kapitalvinstberäkningen av de avyttrade tillgångarna.

Fr.o.m. inkomståret 2019 är dock Prélèvement de Solidarité en skatt på kapitalinkomster som debiteras obegränsat och begränsat skattskyldiga EU-medborgare bosatta i ett EU-land och som tillhör ett annat medlemslands socialförsäkringssystem än det franska. Den omfattas därför sedan 1 januari 2019 av skatteavtalet mellan Sverige och Frankrike.

Skatteverket har i ett tidigare ställningstagande, dnr 131 367519-14/111, tagit ställning till att de franska avgifter som utgått t.o.m. inkomståret 2015 inte omfattas av skatteavtalet och heller inte kan tas med vid kapitalvinstberäkningen av de avyttrade tillgångarna.

2 Frågeställning

Fråga har ställts om de egenavgifter för social trygghet som tas ut i Frankrike kan anses som en sådan skatt som omfattas av skatteavtalet mellan Sverige och Frankrike. Om det inte är fråga om skatter och avräkning mot svensk skatt därför inte kan ske har fråga ställts om egenavgifterna, när de debiteras på inkomst av kapital, kan medräknas vid kapitalvinstberäkningen av de avyttrade tillgångarna.

3 Gällande rätt m.m.

I Frankrike påförs egenavgifter för social trygghet, s.k. prélèvements sociaux eller contribution sociales, i form av fem olika avgifter: Contribution Sociale Généralisée (CSG), Contribution au Remboursement de la Dette Sociale (CRDS), Prélèvement Social (PS), Contribution Additionelle (CA & Casa) och Prélèvement de Solidarité (PdS). För inkomståret 2018 tas de två förstnämnda ut på alla typer av inkomster, CSG med olika skattesatser beroende på inkomst (löneinkomst 9,2 %, pensionsinkomst 8,3 % / 3,8 % och kapitalinkomst 9,9 %) och CRDS med 0,5 %. De tre sistnämnda debiteras i huvudsak endast på kapitalinkomster med 4,5 %, 0,3 % respektive 2,0 %. Egenavgifterna tas ut i samband med inkomsttaxeringen och redovisas särskilt från inkomstskatt på det franska skattebeskedet.

EU-domstolen har i domar den 15 februari 2000 i mål C-34/98 och C-169/98 funnit att CRDS och CSG är sådana avgifter som omfattas av förordning 1408/71 om tillämpningen av systemen för social trygghet när arbetstagare, egenföretagare eller deras familjer flyttar inom gemenskapen. Samma bedömning har gjorts när avgifterna tas ut på kapitalinkomster (dom den 26 februari 2015 i mål nr C-623/13). Förordning 1408/71 ersattes 2004 av EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS FÖRORDNING (EG) nr 883/2004 av den 29 april 2004 om samordning av de sociala trygghetssystemen.

Fr.o.m. den 1 januari 2016 är avgifterna destinerade till fonder som betalar ut socialförsäkringsförmåner även till personer som inte betalat avgifter till fonderna. De aktuella fonderna är Fonds de Solidarité Vieillesse (FSV, solidarity pension fund), the Caisse d’ Amortissement de la Dette Sociale (CADES, social security debt repayment fund) och/eller Caisse Nationale de Solidarité pour l’ Autonomie (CNSA, national solidarity fund for autonomy).

Fr.o.m. den 1 januari 2019 är Prélèvement de Solidarité en skatt (7,5 %) som tillfaller statsbudgeten utan koppling till det franska allmänna systemet för social trygghet. Skatten utgår specifikt på kapitalinkomster från Frankrike och betalas av såväl obegränsat som begränsat skattskyldiga EU-medborgare. Dessa ska dessutom vara bosatta i ett medlemsland och tillhöra ett annat medlemslands allmänna system för social trygghet än det franska. Enligt övergångsbestämmelserna utgår skatten redan från den 1 januari 2018 för kapitalinkomster avseende bl.a. franska aktier och fast egendom i Frankrike. Inga franska socialavgifter debiteras längre dessa skattskyldiga. Observera att Prélèvement de Solidarité fortsatt utgår som en socialförsäkringsavgift (2 %) på kapitalinkomster för de som inte omfattas av skatten på 7,5 %.

Vilka skatter som omfattas av skatteavtalet mellan Sverige och Frankrike framgår av artikel 2 i avtalet som är intaget som en bilaga till lagen (1991:673) om dubbelbeskattningsavtal mellan Sverige och Frankrike.

I 44 kap. inkomstskattelagen (1999:1229), IL, anges hur kapitalvinster och kapitalförluster beräknas. Av 13 § framgår att kapitalvinsten ska beräknas som skillnaden mellan ersättningen för den avyttrade tillgången minskad med utgifterna för avyttringen och omkostnadsbeloppet. I omkostnadsbeloppet ingår bl.a. anskaffningsutgifter (14 §).

4 Bedömning

4.1 Skatteavtalet

Inkomståren 2016–2018

Vilka skatter som omfattas av skatteavtalet med Frankrike regleras i artikel 2. De fem nu aktuella avgifterna hade inte införts när avtalet undertecknades. Avgifterna omfattas därför av avtalet endast om de utgör sådana nya skatter som avses i punkt 4, dvs. att de är av samma eller i huvudsak likartat slag som de för närvarande utgående skatter som anges i punkt 3, vilket i så fall skulle vara den franska inkomstskatten.

EU-domstolen har i nämnda domar funnit att CRDS och CSG har ett sådant direkt och tillräckligt samband med det franska allmänna systemet för social trygghet att avgifterna inte är skatter utan sociala avgifter. Skatteverket anser inte att det finns skäl att klassificera CRDS och CSG på annat sätt vid tillämpningen av skatteavtalet med Frankrike. Att avgifterna fr.o.m. den 1 januari 2016 är destinerade till fonder som betalar ut socialförsäkringsförmåner även till personer som inte betalat avgifter till fonderna ändrar inte denna bedömning. Som framgår av punkt 31 i mål C-623/13 är den avgörande faktorn att det är fråga om avgifter till en försäkring, obligatorisk eller frivillig, mot en eller flera risker enligt ett allmänt eller särskilt system för social trygghet som nämns i artikel 1 a i förordning 1408/71. Motsvarande bestämmelse i förordning 883/2004 som ersatt den förstnämnda förordningen återfinns i artikel 3. I vilken utsträckning förmånstagarna bidragit till systemets finansiering saknar betydelse i sammanhanget.

Prélèvement Social, Contribution Additionelle och Prélèvement de Solidarité är i huvudsak utformade på samma sätt som CSG och CRDS samt redovisas i likhet med dem särskilt från inkomstskatt på franskt skattebesked. Även dessa avgifter är därför enligt Skatteverkets uppfattning att betrakta som socialavgifter och omfattas därför inte av skatteavtalet.

Inkomståret 2019

Fr.o.m. inkomståret 2019 är Prélèvement de Solidarité en skatt (7,5 %) på kapitalinkomster från Frankrike. Som sådan saknar den koppling till det franska allmänna systemet för social trygghet och får anses omfattas av skatteavtalet mellan Sverige och Frankrike. Detta då det är fråga om en sådan ny skatt som avses i punkt 4, dvs. att den är av samma eller i huvudsak likartat slag som de för närvarande utgående skatter som anges i punkt 3, vilket är den franska inkomstskatten. Avräkning kan därför ske mot svensk skatt.

För övriga egenavgifter för social trygghet som utgår för inkomståret 2019 görs samma bedömning som för tidigare år, dvs. de anses som socialavgifter och inte som skatter i skatteavtalets mening.

4.2 Kapitalvinstberäkningen

Egenavgifterna är kopplade till själva vinsten på avyttringen. Avdrag kan därför inte medges som för utgift för avyttringen (44 kap. 13 IL) eller som en del av anskaffningsutgiften (44 kap. 14 IL).

Sifferkollen Läs mer

Belopp

Basbelopp
År 2018 2019 2020
Prisbasbelopp 45 500 46 500 47 300
Förhöjt pbb. 46 500 47 400 48 300
Inkomstbasbelopp 62 500 64 400 66 800
Utdelning fåmansföretag
År 2018 2019 2020
Schablonbelopp 169 125 171 875 177 100

Räntesatser

Periodiseringsfond
År 2018 2019 2020
Räntesats 0,36 0,51 0,50

 

Referensränta
År 2016-07-01 2019-07-01 - 
Räntesats -0,5 0,0
Ränta på skattekontot
Period 2013-2016 2017 -
Intäkt 0,5625 0
Kostnad Låg 1,25 1,25
Kostnad Hög 16,25 16,25
Räntefördelning
Inkomstår 2018 2019 2020
Positiv 6,49 6,51 6,50
Negativ 1,50 1,51 1,50
Statslåneränta
År 2018 2019 2020
31 maj 0,49 0,05 -0,01
30 nov 0,51 -0,09  

Traktamenten

Bilresor
Inkomstår 2018 2019 2020
Egen bil 18,50 18,50 18,50
Förmånsbil, diesel 6,50 6,50 6,50
Förmånsbil, bensin 9,50 9,50 9,50
Kostförmån
År 2018 2019 2020
Frukost, lunch och middag 235 245 245
Lunch eller middag 94 98 98
Frukost 47 49 49
Skattefria gåvor
År 2018 2019 2020
Julgåva 450 450 450
Jubileumsgåva 1 350 1 350 1 350
Minnesgåva 15 000 15 000 15 000

Skattesatser

Bolagsskatt
År 2018 2019 2020
Skattesats 22% 21,4% 21,4%
Mervärdesskatt
År 2018 2019 2020
Normal

25 %

25 % 25 %
Livsmedel, krog m.m. 12 % 12 % 12 %
Persontransport, böcker m.m. 6 % 6 % 6 %
Arbetsgivaravgifter/egenaavgifter
Födda -1937 1938 - 1954 1955 -
Arb. avgifter 0 % 10,21% 31,42%
Egenavgifter 0 % 10,21% 28,97%