SKVs ställningstaganden

2020-09-01 Hästsport, ersättningar vid tävlingar och A-SINK

Datum: 2020-09-01

Områden: Inkomstskatt (Begränsat skattskyldigas inkomster)

Dnr: 8-246009

1 Sammanfattning

Prispengar och andra ersättningar som i samband med hästsportstävlingar i Sverige betalas av svenska utbetalare till utländska mottagare utgör sådan inkomst som är skattepliktig enligt A-SINK. Detta gäller oavsett vilken hästsport som det tävlas i och oavsett om ryttaren, kusken eller jockeyn är delägare av hästen eller inte. Det innebär också att utbetalaren är skyldig att göra skatteavdrag för särskild inkomstskatt i samband med utbetalning av ersättningarna.

2 Frågeställning

Hästsport i Sverige kan utövas i många olika former. Inom svensk ridsport finns många grenar. Några exempel är hoppning, dressyr och fälttävlan. Förutom ridsport finns även trav- och galoppsport. I samband med att tävlingar hålls i Sverige inom olika hästsporter betalar svenska utbetalare ersättningar till utländska mottagare.

Fråga har ställts om skatteavdrag ska göras vid utbetalning av ersättningar inom samtliga hästsporter eller endast inom vissa och om bedömningen ska göras olika beroende på om mottagaren är en utländsk ryttare, kusk, jockey eller en utländsk hästägare. Har det vidare någon betydelse för beskattningen om ryttaren, kusken eller jockeyn är delägare av hästen eller inte?

3 Gällande rätt m.m.

Artister och idrottsmän samt artistföretag och arrangörer som är bosatta eller hemmahörande i utlandet ska betala särskild inkomstskatt för de inkomster som är skattepliktiga enligt lagen (1991:591) om särskild inkomstskatt för utomlands bosatta artister m.fl. (A-SINK).

För en artist, idrottsman eller artistföretag är kontant ersättning eller annan ersättning skattepliktig inkomst om den kommer från Sverige och är en ersättning för artistisk eller idrottslig verksamhet som bedrivs i Sverige eller på svenskt fartyg (7 § 1 st. A-SINK).

Med idrottsman avses den som utövar idrottslig verksamhet, dvs. personligt framträdande inför publik direkt eller genom ljud-eller bildupptagning Med artistföretag avses fysisk eller juridisk person som utan att vara arrangör mot ersättning tillhandahåller artist eller idrottsman(3 § A-SINK).

Skattesatsen uppgår till 15 % av den skattepliktiga inkomsten (9 § A-SINK).

Vid införandet av bestämmelserna om särskild inkomstskatt för artister och idrottsutövare sades i prop. 1990/91:159 s. 26, angående artistföretag hemmahörande i utlandet, att den ursprungliga avsikten med bestämmelsen om skattskyldighet för dessa företag, var att motverka skatteundandragande genom att betalning till en artist sker via ett bolag som artisten har inflytande i. Även om den ursprungliga avsikten med bestämmelsen var detta så finns enligt lagstiftaren ingenting som hindrar att artistföretagets vinst beskattas i verksamhetslandet. Bestämmelsen hindrar således inte att hela ersättningen till artistföretag beskattas.

Om en kontant ersättning eller annan inkomst är skattepliktig enligt A-SINK ska den som betalar ut ersättningen göra skatteavdrag för särskild inkomstskatt. Det framgår av 13 kap. 4 § skatteförfarandelagen (2011:1244), SFL. Något beslut från Skatteverket krävs inte för att göra ett sådant skatteavdrag.

Om skatteavdrag inte har gjorts med rätt belopp kan utbetalaren av ersättningen bli betalningsansvarig. Skatteverket kan besluta att utbetalaren ska betala det belopp som skulle ha dragits av (59 kap. 2 § SFL).

Kammarrätten i Sundsvall har i en dom den 12 mars 2014 i mål 1907- -1908-12, funnit att ett svenskt bolag som bedrivit hästtävlingar varit skyldigt att göra skatteavdrag, redovisa och betala in särskild inkomstskatt vad gäller prispengar som bolaget hade betalat ut. Genom utbetalningen av prispengar till utländska ryttare ansåg kammarrätten att bolaget erlagt vederlag till idrottsmän för idrottslig verksamhet som enligt 7 § A-SINK är skattepliktig inkomst. Vad gäller prispengar som bolaget betalade till de utländska hästägarna, två utländska bolag, hade det svenska bolaget haft skyldighet att göra skatteavdrag, redovisa och betala in den särskilda inkomstskatten. Det gällde, enligt kommarrätten, oavsett om hästägarna agerat som ombud för de utländska ryttarna eller om hästägarna direkt tillhandahållit ryttarna. Domen överklagades men Högsta förvaltningsdomstolen meddelade inte prövningstillstånd vilket innebär att kammarrättens avgörande står fast.

4 Bedömning

Av 7 § 1 st. A-SINK framgår att en ersättning som en artist, idrottsman eller artistföretag får från Sverige för artistisk eller idrottslig verksamhet i Sverige är en skattepliktig inkomst.

KRSU har i ovan nämnda mål, som gällde prispengar utbetalda i samband med ryttartävlingar i Sverige, funnit att utbetalningen till utländska ryttare utgjorde skattepliktig inkomst enligt A-SINK.

Av kammarrättens bedömning framgår att prissummor betalades ut både till ryttare och hästägare. Ryttarna var, enligt uppgift i domen, inte ägare av den häst de red. Kammarrätten sa i sina skäl att oavsett om hästägarna agerat som ombud för ryttarna eller om hästägarna direkt tillhandahållit ryttarna har det utbetalande bolaget haft att göra skatteavdrag, redovisa och betala in särskild inkomstskatt.

Enligt kammarrättens dom ansågs prispengar i samband med ryttartävlingar utgöra skattepliktig inkomst enligt A-SINK. Det gällde såväl den ersättning som betalades ut till de utländska ryttarna som till de utländska hästägarna.

Skatteverket anser att samma beskattningsprinciper ska gälla vid utbetalning av ersättningar i samband med tävlingar inom samtliga hästsporter i Sverige. Skatteavdrag ska således göras oavsett om det är fråga om trav- och galoppsport eller ridsport.

Av 3 § A-SINK framgår att ett utländskt artistföretag kan vara såväl en fysisk som juridisk person. Enligt Skatteverket avses med artistföretag i det här sammanhanget en hästägare, fysisk eller juridisk person, som är bosatt eller hemmahörande i utlandet.

Den ersättning som ett utländskt artistföretag mottar från en svensk utbetalare ges ut med anledning av att ägaren, dvs. artistföretaget, tillhandahållit ett ekipage som tävlat i Sverige. Det innebär att ersättning som en svensk utbetalare ger ut till en ryttare, kusk eller jockey som är bosatt utomlands eller till ett artistföretag hemmahörande i utlandet utgör skattepliktig inkomst enligt A-SINK.

I samband med att tävlingar hålls i Sverige inom olika hästsporter betalas prispengar och andra ersättningar till begränsat skattskyldiga mottagare. Inom ridsporten betalar svenska utbetalare vanligtvis ut ersättningar såväl direkt till utländska ryttare som direkt till utländska hästägare. Inom trav och galopp betalas i första hand ersättningar ut till de utländska hästägarna. Skatteverket anser att även om de utländska mottagarna i sin tur har avtal med andra parter, som t.ex. en svensk eller utländsk ryttare, kusk eller jockey om viss fördelning av pengarna, är det ändå den utländska mottagaren som är skattskyldig enligt A-SINK för enligt lagen skattepliktig inkomst.

Av ovan nämnda mål, som gällde prispengar utbetalda i samband med ryttartävlingar i Sverige, framgår att prissummor betalades ut både till ryttare och hästägare. Ryttarna var, enligt uppgift i domen, inte ägare av den häst de red. Kammarrätten angav i sina skäl att oavsett om hästägarna agerat som ombud för ryttarna eller om hästägarna direkt tillhandahållit ryttarna har det utbetalande bolaget haft att göra skatteavdrag, redovisa och betala in särskild inkomstskatt. Det innebär, enligt Skatteverket, att det är ovidkommande om ryttaren varit delägare av hästen eller inte. Utbetalaren har varit skyldig att göra skatteavdrag i och med att mottagaren har fått en skattepliktig inkomst.

Skatteverket anser således att ersättningar som betalas av svenska utbetalare vid tävlingar i Sverige till utländska mottagare utgör skattepliktig inkomst enligt 7 § A-SINK oavsett vilken hästsport som avses och oavsett om ryttaren, kusken eller jockeyn är delägare av hästen eller inte. Det innebär att utbetalaren är skyldig att göra skatteavdrag för särskild inkomstskatt i samband med utbetalning av ersättningarna.

Sifferkollen Läs mer

Belopp

Basbelopp
År 2019 2020 2021
Prisbasbelopp 46 500 47 300 47 600
Förhöjt pbb. 47 400 48 300 48 600
Inkomstbasbelopp 64 400 66 800  
Utdelning fåmansföretag
År 2018 2019 2020
Schablonbelopp 169 125 171 875 177 100

Räntesatser

Periodiseringsfond
År 2018 2019 2020
Räntesats 0,36 0,51 0,50

 

Referensränta
År 2016-07-01 2019-07-01 - 
Räntesats -0,5 0,0
Ränta på skattekontot
Period 2013-2016 2017 -
Intäkt 0,5625 0
Kostnad Låg 1,25 1,25
Kostnad Hög 16,25 16,25
Räntefördelning
Inkomstår 2018 2019 2020
Positiv 6,49 6,51 6,50
Negativ 1,50 1,51 1,50
Statslåneränta
År 2018 2019 2020
31 maj 0,49 0,05 -0,01
30 nov 0,51 -0,09  

Traktamenten

Bilresor
Inkomstår 2018 2019 2020
Egen bil 18,50 18,50 18,50
Förmånsbil, diesel 6,50 6,50 6,50
Förmånsbil, bensin 9,50 9,50 9,50
Kostförmån
År 2018 2019 2020
Frukost, lunch och middag 235 245 245
Lunch eller middag 94 98 98
Frukost 47 49 49
Skattefria gåvor
År 2018 2019 2020
Julgåva 450 450 450
Jubileumsgåva 1 350 1 350 1 350
Minnesgåva 15 000 15 000 15 000

Skattesatser

Bolagsskatt
År 2018 2019 2020
Skattesats 22% 21,4% 21,4%
Mervärdesskatt
År 2018 2019 2020
Normal

25 %

25 % 25 %
Livsmedel, krog m.m. 12 % 12 % 12 %
Persontransport, böcker m.m. 6 % 6 % 6 %
Arbetsgivaravgifter/egenaavgifter
Födda -1937 1938 - 1954 1955 -
Arb. avgifter 0 % 10,21% 31,42%
Egenavgifter 0 % 10,21% 28,97%