SKVs ställningstaganden

Beskattningskonsekvenser för den som har en solcellsanläggning på sin jordbruksfastighet

Datum: 2020-11-10

Områden: Inkomstskatt (Kapital, Näringsverksamhet), Mervärdesskatt, Punktskatter och trafikskatter (Skatt på energi)

Dnr: 8-112186

Denna information ersätter tidigare information med samma namn daterad den 20 december 2017 med dnr 202 492055-17/111.

Informationen avseende mervärdesskatt har ändrats med anledning av Högsta förvaltningsdomstolens dom den 3 december 2019 (HFD 2019 ref. 50). Den nya informationen har också utökats med ett avsnitt om skattereduktion. Avseende övriga skatter innebär den nya informationen inga förändringar.

Beskattningskonsekvenserna för den som sätter upp en solcellsanläggning på sin jordbruksfastighet beror på var den del av anläggningen som består av solcellerna är placerad och var elen förbrukas. Det har också betydelse om producenten förbrukar elen själv eller om elen överlåts. För energiskatten har även anläggningens installerade toppeffekt betydelse.

1 Inkomstskatt

Ett småhus med tillhörande tomtmark på en lantbruksenhet räknas som en privatbostadsfastighet om småhuset till övervägande del används för eget eller närståendes boende (privatbostad). Övrig del av fastigheten är en näringsfastighet. Inkomstbeskattningen styrs av på vilken del av jordbruksfastigheten som solcellerna är placerade.

Om solcellerna är placerade på den delen som är privatbostadsfastighet, ska inkomsterna från försäljning av el beskattas som inkomst av kapital. Beskattning sker endast för den delen av de sammanlagda inkomsterna från privatbostaden som överstiger 40.000 kr.

Om solcellerna är placerade på den delen som är näringsfastighet, t.ex. en ekonomibyggnad, ska inkomsterna från försäljning av el beskattas som inkomst av näringsverksamhet. Uttag av el som förbrukas i privatbostaden på en lantbruksenhet ska också tas upp som näringsinkomst. Avdrag för värdeminskning och reparation och underhåll får göras i näringsverksamheten. Avdrag görs antingen enligt byggnads- eller inventariereglerna, se Skatteverkets ställningstagande ”Solcellsanläggningar på näringsfastighet”, 2014-11-12, dnr 131 622261-14/111.

Produktion av el genom solceller kan också ge rätt till en skattereduktion. Rätt till skattereduktion har den som

  1. framställer förnybar el,
  2. i en och samma anslutningspunkt matar in förnybar el och tar ut el,
  3. har en säkring om högst 100 ampere i anslutningspunkten, och
  4. har anmält till nätverksföretaget att förnybar el framställs och matas in i anslutningspunkten.

För skattereduktionen saknar det betydelse på vilken del av fastigheten som solcellerna är placerade, eftersom skattereduktionen inte är knuten till ett visst inkomstslag.

Underlaget för skattereduktionen är den lägsta mängden el som matas in respektive matas ut i anslutningspunkten. Högsta möjliga underlag är 30.000 kilowattimmar (kWh) per person och anslutningspunkt. Skattereduktionen är 60 öre/kWh. Om flera personer har anmält att de framställer och matar in förnybar el i en och samma anslutningspunkt, ska underlaget fördelas lika.

Nätverksföretaget lämnar uppgift om underlaget till Skatteverket, som tillgodoför skattereduktionen vid beräkning av slutlig skatt.

Exempel

Per äger en lantbruksenhet och har installerat solceller på en ekonomibyggnad. Han har också installerat solceller på sin fritidsbostad i skärgården. Säkringarna i respektive anslutningspunkt är 63 ampere. För skattereduktionen saknar det betydelse att säkringarna tillsammans överstiger 100 ampere.

Per matar in 3.000 kWh i anslutningspunkten för lantbruksenheten och tar ut el med 10 000 kWh. Underlaget för skattereduktion är därmed 3.000 kWh. För anläggningen på fritidsbostaden matar Per in 5.000 kWh och tar ut 2.000 kWh. Underlaget är därmed 2.000 kWh. Sammanlagt underlag är 3.000 + 2.000 = 5.000 kWh, som ger en skattereduktion med 3.000 kronor (60 öre * 5.000 kWh).

2 Energiskatt

2.1 Solcellsanläggning med en sammanlagd installerad toppeffekt av mindre än 255 kilowatt

Den som producerar el i en solcellsanläggning med en sammanlagd installerad toppeffekt av mindre än 255 kilowatt och inte förfogar över några andra elproduktionsanläggningar är inte skattskyldig. Den som producerar elen ska alltså inte betala energiskatt, varken för egenförbrukad el eller för el som överförts till någon annan.

2.2 Producenten förfogar över en eller flera solcellsanläggningar med en sammanlagd installerad toppeffekt av 255 kilowatt eller mer

El som produceras i en solcellsanläggning med en sammanlagd installerad toppeffekt av 255 kilowatt eller mer är skattepliktig. Detsamma gäller el som produceras i en solcellsanläggning med en sammanlagd installerad toppeffekt av mindre än 255 kilowatt om producenten förfogar över flera anläggningar som tillsammans har en sammanlagd installerad toppeffekt om 255 kilowatt eller mer. Producenten är skattskyldig och ska anmäla sig för registrering hos Skatteverket. Producenten ska betala energiskatt för den el som denne förbrukar, både den el som producenten producerat och den el som producenten köpt. El som förbrukats för produktion av el är inte skattepliktig.

För el som framställts i en solcellsanläggning med en sammanlagd installerad toppeffekt av mindre än 255 kilowatt och som inte överförts till det koncessionspliktiga elnätet får producenten göra avdrag med skillnaden mellan gällande skattesats och 0,5 öre per förbrukad kilowattimme el. Även den som omfattas av avdragsrätten är skattskyldig och ska anmäla sig för registrering hos Skatteverket.

Om producenten förfogar över en eller flera andra anläggningar i vilka el produceras från annan eller andra energikällor ska alla anläggningarnas effekt läggas samman. Då gäller andra effektgränser som framgår av 11 kap. 2 och 10 §§ lagen (1994:1776) om skatt på energi.

3 Mervärdesskatt

3.1 Skattskyldighet

Den som installerar en anläggning för produktion av el och har avtal om att antingen all el eller endast överskottsel ska levereras ut på nätet mot ersättning bedriver en självständig ekonomisk verksamhet. Det innebär att en sådan elproducent är skyldig att registrera sig för och betala mervärdesskatt. Skattskyldigheten gäller oavsett om elen produceras i ett vindkraftverk, i en solcellsanläggning eller på annat sätt. Det har ingen betydelse om den fastighet som anläggningen är installerad på är en privatbostadsfastighet eller en näringsfastighet.

Den som har en begränsad försäljning kan omfattas av skattebefrielse och ska därmed inte registrera sig för och betala mervärdesskatt. För att omfattas av skattebefrielse ska den totala försäljningen, av el och annan försäljning, inom landet under innevarande beskattningsår och under vart och ett av de två närmast föregående beskattningsåren vara högst 30.000 kronor exklusive mervärdesskatt.

Mer information om skattskyldigheten finns i Skatteverkets ställningstagande ”Skattskyldighet för mikroproducenter av el, mervärdesskatt”, 2017-05-10, dnr 131 205136-17/111.

3.2 Avdragsrätt för ingående mervärdesskatt

3.2.1 När försäljningen omfattas av skattebefrielse

Om verksamheten omfattas av skattebefrielse finns inte någon avdragsrätt för ingående mervärdesskatt. Vid övergång från beskattad till skattebefriad verksamhet kan därför jämkningskonsekvenser uppkomma. Det kan innebära en skyldighet att återbetala viss tidigare avdragen mervärdesskatt.

3.2.2 När försäljningen ska beskattas

När en vara eller en tjänst köps in för att användas till en verksamhet som medför skattskyldighet så finns i normalfallet avdragsrätt för ingående mervärdesskatt på inköpet.

Avdragsrätten begränsas dock om inköpet avser stadigvarande bostad. Som regel menas med stadigvarande bostad en byggnad som är inrättad för boende (byggnadens karaktär). Även användningen av byggnaden har betydelse vid bedömningen av om byggnaden omfattas av avdragsförbudet för stadigvarande bostad eller inte.

För en solcellsanläggning som är monterad utanpå en byggnad, t.ex. på taket, är utgångspunkten att anläggningen som sådan inte är en del av en stadigvarande bostad. Om anläggningen däremot ska leverera el som avser stadigvarande bostad, t.ex. leverans till en mangårdsbyggnad, omfattas sådan användning av avdragsförbudet för stadigvarande bostad.

Motsvarande bedömning ska tillämpas avseende avdragsrätten för ingående mervärdesskatt på kostnader för reparationer, drift och underhåll av anläggningen.

Avdragsrätten bedöms enligt följande exempel.

Exempel 1

Anläggningen är monterad utanpå en mangårdsbyggnad, t.ex. på taket. Endast överskottsel ska säljas till ett elhandelsföretag. Anläggningen ska leverera el både till mangårdsbyggnaden och till ekonomibyggnaden där det bedrivs en verksamhet som medför skattskyldighet. I sådant fall är anläggningen som sådan inte en del av den stadigvarande bostaden. Avdragsrätt finns för den delen som avser skattepliktig försäljning av överskottsel och leverans av el till ekonomibyggnaden.

Exempel 2

Anläggningen är monterad utanpå en ekonomibyggnad, t.ex. på taket. Endast överskottsel ska säljas till ett elhandelsföretag. Anläggningen ska leverera el både till mangårdsbyggnaden och till ekonomibyggnaden där det bedrivs en verksamhet som medför skattskyldighet.

I sådant fall är anläggningen som sådan inte en del av den stadigvarande bostaden. Avdragsrätt finns för den delen av anläggningen som avser skattepliktig försäljning av överskottsel och leverans av el till ekonomibyggnaden. Den delen som avser leverans till mangårdsbyggnaden omfattas av avdragsförbudet för stadigvarande bostad. Därmed finns ingen avdragsrätt för den delen.

Exempel 3

All el som produceras i anläggningen levereras in på elnätet mot ersättning. Någon leverans av den egenproducerade elen sker inte till bostadsbyggnaden.

Det finns full avdragsrätt för ingående mervärdesskatt.

Mer information om avdragsrätten finns i Skatteverkets ställningstagande ”Avdragsrätten vid inköp och installation m.m. av en solcellsanläggning för mikroproduktion av el; mervärdesskatt”, 2020-11-09, dnr 8-112176.

Sifferkollen

Belopp

Basbelopp
År 2019 2020 2021
Prisbasbelopp 46 500 47 300 47 600
Förhöjt pbb. 47 400 48 300 48 600
Inkomstbasbelopp 64 400 66 800 68 200
Utdelning fåmansföretag
År 2018 2019 2020
Schablonbelopp 169 125 171 875 177 100

Räntesatser

Periodiseringsfond
År 2018 2019 2020
Räntesats 0,36 0,51 0,50

 

Referensränta
År 2016-07-01 2019-07-01 - 
Räntesats -0,5 0,0
Ränta på skattekontot
Period 2013-2016 2017 -
Intäkt 0,5625 0
Kostnad Låg 1,25 1,25
Kostnad Hög 16,25 16,25
Räntefördelning
Inkomstår 2018 2019 2020
Positiv 6,49 6,51 6,50
Negativ 1,50 1,51 1,50
Statslåneränta
År 2018 2019 2020
31 maj 0,49 0,05 -0,01
30 nov 0,51 -0,09  

Traktamenten

Bilresor
Inkomstår 2018 2019 2020
Egen bil 18,50 18,50 18,50
Förmånsbil, diesel 6,50 6,50 6,50
Förmånsbil, bensin 9,50 9,50 9,50
Kostförmån
År 2018 2019 2020
Frukost, lunch och middag 235 245 245
Lunch eller middag 94 98 98
Frukost 47 49 49
Skattefria gåvor
År 2018 2019 2020
Julgåva 450 450 450
Jubileumsgåva 1 350 1 350 1 350
Minnesgåva 15 000 15 000 15 000

Skattesatser

Bolagsskatt
År 2018 2019 2020
Skattesats 22% 21,4% 21,4%
Mervärdesskatt
År 2018 2019 2020
Normal

25 %

25 % 25 %
Livsmedel, krog m.m. 12 % 12 % 12 %
Persontransport, böcker m.m. 6 % 6 % 6 %
Arbetsgivaravgifter/egenaavgifter
Födda -1937 1938 - 1954 1955 -
Arb. avgifter 0 % 10,21% 31,42%
Egenavgifter 0 % 10,21% 28,97%

 

Visa mer...