1 Inledning
Detta dokument är framtaget i syfte att utgöra ett stöd vid upprättandet av årsredovisning för mindre församlingar och pastorat inom Svenska kyrkan. Från och med 2014 upprättas även en branschanpassning för de enheter som definieras såsom större enligt årsredovisningslagen.
Enligt nya redovisningsregler som trädde i kraft 2014 ska alla församlingar och pastorat som definieras som större upprätta årsredovisning enligt BFNAR 2012:1 Årsredovisning och koncernredovisning med tillhörande vägledning, allmänt kallad K3. För ytterligare information, se KRED 2015:2 Redovisningsregler inom Svenska kyrkan samt KRED 2015:3 Branschanpassning för församlingar och pastorat enligt K3.
Observera att för att definieras som större företag ska samma gränsvärde överskridas för vart och ett av de två senaste åren. Skyldighet att tillämpa reglerna för större företag infaller först det tredje året.
Måste alla upprätta en årsredovisning?
Kriterierna för vilka organisationer som enligt lag ska upprätta en årsredovisning finns i årsredovisningslagen och bokföringslagen. Enligt dessa lagar är inte alla församlingar och pastorat skyldiga att upprätta en årsredovisning. Mot bakgrund av detta finns det därför krav i kyrkoordningen som innebär att alla församlingar och pastorat, oavsett storlek, är skyldiga att upprätta en årsredovisning.
Dokumentet behandlar enbart årsredovisningen i juridisk person. Branschanpassningen utgår från de vanligast förekommande posterna i församlingens årsredovisning vilket innebär att i vissa fall måste församlingen ta in andra poster är de som presenteras i publikationen.
För den församling som innehar andelar i koncern- och/eller intresseföretag finns utökade krav på information i årsredovisningen och hänvisning sker här till gällande regler i årsredovisningslagen.
Enligt Bokföringsnämndens allmänna råd om årsbokslut och årsredovisning (BFNAR 2002:6) ska alla organisationer som frivilligt väljer att upprätta en årsredovisning fullt ut följa lagens krav. De lagrum och rekommendationer som ska följas måste dock anpassas till Svenska kyrkans särskilda verksamhet. Den anpassning av årsredovisningen till Svenska kyrkans verksamhet som presenteras i denna publikation ska följas av mindre församlingar och pastorat.
Ett ytterligare skäl för att tillämpa denna branschanpassning är att den ekonomiska statistik som Svenska kyrkans nationella nivå samlar in varje år är utformad i enlighet med de mallar som presenteras i detta dokument.
Nyheter i 2015 års branschanpassning
Branschanpassningen uppdateras årligen för att fånga upp ändringar i lagstiftning eller för att på annat sätt förbättra innehållet i församlingarnas och pastoratens årsredovisningar.
Under 2015 har inga ändringar i lagstiftning eller föreskrifter gjorts som påverkar årsredovisningen för mindre företag.
Branschanpassningen för 2015 har endast genomgått redaktionella förändringar vilket innebär att vissa belopp, år och begrepp har uppdaterats.
Dokumentets disposition
Detta dokument är indelat i kapitel. I kapitel 2 ges en allmän beskrivning av årsredovisningen och hanteringen av denna. I kapitel 3 redogörs för hur förvaltningsberättelse, resultaträkning, balansräkning och tilläggsupplysningar ska utformas.
2 Årsredovisningen
I detta avsnitt redogörs för regelverket och formalia i och kring årsredovisningen för Svenska kyrkans församlingar och pastorat.
2.1 Regelverket
Lagstiftning och kyrkoordningen
Svenska kyrkans församlingar och pastorat ska följa bokföringslagens (1999:1078), BFL, och årsredovisningslagens (1995:1554), ÅRL, bestämmelser. Det innebär att Svenska kyrkan tillämpar samma redovisningsregler som flertalet övriga organisationer och företag i Sverige.
Utöver lag tillkommer för församlingar och pastorat särskilda inomkyrkliga bestämmelser om ekonomisk redovisning. Stadgandet i kyrkoordningen utgör kompletteringar till lagstiftning och innebär bl.a. en skyldighet för alla församlingar och pastorat att upprätta årsredovisning oavsett storlek (KO 47:9).
Allmänna råd och god redovisningssed i övrigt
Årsredovisningen ska upprättas i enlighet med god redovisningssed (2:2 ÅRL). BFN har enligt bokföringslagen ansvaret för att utveckla denna sed. Detta sker genom att de utfärdar allmänna råd och rekommendationer. BFNs tolkning av god redovisningssed har stor inverkan på den kyrkliga redovisningen.1 Vid sidan av BFN finns även branschorganisationen FAR som utfärdar olika typer av redovisningsrelaterade rekommendationer.
Svenska kyrkans redovisningskommitté (KRED) beskriver den goda redovisningsseden ur ett kyrkligt perspektiv. KRED har till syfte att informera om tillämpningen av god redovisningssed inom Svenska kyrkan. Kommitténs verksamhetsområde är redovisningsfrågor som är av allmänt intresse för Svenska kyrkan och dess organisatoriska delar. Målsättningen är en enhetlig redovisning som beaktar ett brett intressentperspektiv. Kommittén svarar under kyrkostyrelsen som också utser ledamöterna. Minst en ledamot ska vara eller ha varit auktoriserad revisor.
Information från KRED samt annan information med koppling till redovisningsområdet finns tillgänglig på KREDs hemsida.
Svenska kyrkan kan hämta vägledning i Rådet för finansiell rapporterings rekommendationer i de fall BFN inte uttalat sig om det aktuella redovisningsområdet.
2.2 Årsredovisningens syfte och målgrupp
Syftet med en årsredovisning är att ge en rättvisande bild av organisationens resultat och ställning. Med detta förstås att intäkter och kostnader samt tillgångar och skulder ska beskrivas så att läsaren får en god uppfattning om det gångna årets ekonomiska utfall, men även om de ekonomiska förutsättningarna för framtiden.
Årsredovisningen vänder sig till olika målgrupper, t.ex. anställda, massmedia, andra församlingar, begravningsombud och kreditgivare. Eftersom olika intressenter har olika kunskap om Svenska kyrkan är det viktigt att informationen presenteras på ett sådant sätt att så många som möjligt kan tillgodogöra sig innehållet i årsredovisningen. Årsredovisningen har en viktig roll att bidra till att intressenter kan få information om hur kyrkoavgiften och andra medel används i verksamheten.
2.3 Årsredovisningens delar
Årsredovisningens form och innehåll regleras i ÅRL. Årsredovisningen består av:
Förvaltningsberättelse
Resultaträkning
Balansräkning
Tilläggsupplysningar/noter
I enlighet med praxis bör årsredovisningens delar komma i samma ordning som ovan.
Enligt ÅRL ska årsredovisningen vara överskådlig. Exempelvis bör posterna i resultaträkning och balansräkning avrundas till tusental kronor så att läsaren lätt ska kunna se trender i materialet. Ett annat exempel på överskådlighet är att årsredovisningen inte ska innehålla allt för mycket ”bra att ha”-information. Det väsentliga ska framgå. I normalfallet bör därför inte mer information lämnas än vad som framgår av denna branschanpassning.
Församlingens/pastoratets namn och organisationsnummer ska framgå i sidhuvudet på samtliga sidor i årsredovisningen och det är också lämpligt att årsredovisningen har en innehållsförteckning.
2.4 Upprättande och undertecknande
Årsredovisningen är kyrkorådets ekonomiska beskrivning över det gångna året där de informerar fullmäktige och övriga intressenter om hur ekonomi och verksamhet har utvecklats under året.
Samtliga ordinarie kyrkorådsledamöter ska underteckna årsredovisningen oavsett om de är närvarande vid sammanträdet när årsredovisningen behandlas eller inte.
En ledamot kan inte vägra att underteckna årsredovisningen. Ledamöter som ifrågasätter årsredovisningens riktighet har istället möjlighet att anmäla en avvikande mening. Utnyttjandet av denna rättighet ska ses som en extraordinär åtgärd. Den avvikande meningen utgör en del av årsredovisningsdokumentet (2:7 ÅRL).
Årsredovisningen ska överlämnas till revisorerna senast fyra månader efter räkenskapsårets utgång (8:2 ÅRL). Årsredovisningen ska därmed vara färdigbehandlad och undertecknad av kyrkorådet senast 30 april året efter räkenskapsåret. Uppgift ska lämnas om vilken dag årsredovisningen undertecknades (2:7 ÅRL).
2.4.1 Konsekvenser av indelnings- och strukturändringar
De enheter som genomgår indelningsändringar 2016 får en speciell situation vid upprättandet av 2015 års årsredovisning eftersom årsredovisningen avser den eller de ekonomiska enheter som fanns 2015. I de fall där flera församlingar och/eller pastorat slås samman till en ny församling eller ett nytt pastorat innebär det att det nya kyrkorådet får underteckna ett flertal årsredovisningar, en för varje ekonomisk enhet som upphört den 31 december 2015. Varje enhets resultat- och balansräkning ska därefter fastställas av kyrkofullmäktige. Detsamma gäller att frågan om ansvarsfrihet ska behandlas för varje upphörd enhet.
För principer om namnändring, se avsnitt 3.1 Förvaltningsberättelse.
2.5 Fastställande
Fullmäktige är det organ som fastställer årsredovisningen (KO 3:2). Detta ska ske senast den 30 juni året efter räkenskapsåret (8:3 ÅRL). Fullmäktige beslutar även om ansvarsfrihet för kyrkoråd. På fullmäktiges sammanträde är en god ordning att ärendena föredras i nedan angiven ordning:
Behandling av verksamhetsuppföljningen
Kyrkorådets genomgång av årsredovisningen
Uppläsning av revisionsberättelsen
Fastställelse av årsredovisningens resultat- och balansräkning
Beslut om ansvarsfrihet
2.6 Publicering av årsredovisningen
När årsredovisningen publiceras ska det göras i den form och med det innehåll som legat till grund för revisionsberättelsen. Revisionsberättelsen ska alltid bifogas årsredovisningen.
2.7 Revision
Bestämmelser om revision inom Svenska kyrkans finns i revisionslagen och i kyrkoordningens kapitel 48. Revisorernas uppgifter är att granska årsredovisning och bokföring samt ledningens förvaltning. Granskningen ska vara så ingående och omfattande som god revisionssed kräver.
Revisionen ska utföras i enlighet med god revisionssed vilket för den auktoriserade revisorn innebär att den ska utföras enligt International Standards on Auditing (ISA) och god revisionssed i Sverige.
Revisorerna ska lämna sin revisionsberättelse till kyrkofullmäktige. Revisionsberättelsen ska innehålla ett uttalande om huruvida årsredovisningen har upprättats i överensstämmelse med ÅRL samt ett uttalande om huruvida resultat- och balansräkning bör fastställas. Revisionsberättelsen ska även innehålla ett uttalande angående ansvarsfrihet. Om revisorerna vid granskningen har funnit att en ledamot i kyrkorådet företagit någon åtgärd eller gjort sig skyldig till någon försummelse som kan föranleda ersättningsskyldighet, ska detta anges i revisionsberättelsen. Revisorerna ska på årsredovisningen teckna en hänvisning till revisionsberättelsen.
Vid sidan av revisionsberättelsen är det vanligt att revisorerna lämnar en revisionsrapport till kyrkorådet där de presenterar iakttagelser som gjorts i samband med revisionen.
I de fall revisorerna lämnar en revisionsberättelse som innehåller anmärkning, ett modifierat uttalande eller upplysningar av särskild betydelse ska kopia av revisionsberättelsen överlämnas till stiftet.
2.8 Verksamhetsuppföljning
Årsredovisningens innehåll regleras i lag och syftar primärt till att ge information till organisationens olika externa intressenter. Inom Svenska kyrkan finns behov av mer verksamhetsnära och detaljerad information än vad som framgår av årsredovisningen. Genom kyrkoordningens krav på att församlingar och pastorat i budgeten ska upprätta en plan för verksamhet och ekonomi förutsätts även att planen följs upp, det vill säga att det sker en verksamhetsuppföljning. Den verksamhetsplanering som kommer till uttryck i budgeten och den uppföljning som sker under och efter budgetårets utgång, utgör kärnan i Svenska kyrkans verksamhetsstyrning. Verksamhetsuppföljningen är således ett självständigt dokument, vid sidan av årsredovisningen, med syfte att utvärdera det gångna året utifrån de intentioner som funnits i budgeten. KRED har i januari 2001 utgivit skriften KRED informerar: Årsredovisning och verksamhetsuppföljning där innehållen i de två dokumenten beskrivs.
2.9 Ekonomisk redogörelse och inkomstdeklaration
De sista stegen i den ekonomiska uppföljningen av föregående räkenskapsår är den årliga inrapporteringen av ekonomisk redogörelse till kyrkostyrelsen, via Statistiska Centralbyrån (SCB) samt inkomstdeklaration och eventuell mervärdesskattedeklaration till Skatteverket.
Den ekonomiska redogörelsen innebär att kyrkostyrelsen årligen, med hjälp av SCB, elektroniskt samlar in ekonomisk information från samtliga ekonomiska enheter. Det övergripande syftet är att kartlägga och få en helhetsbild av Svenska kyrkans totala ekonomi. Materialet ligger också till grund för utjämningssystemet och används i bl.a. utredningar. Resultatet redovisas dels i skriften Nyckeln till Svenska kyrkan och dels i tabellform, som presenteras på Svenska kyrkans intranät.
Formuläret för ekonomisk redogörelse är anpassat till branschanpassningen, Kyrk-BAS 2016, KRED 2015:1 Modell för särredovisning av begravningsverksamhetens intäkter och kostnader samt Modell för verksamhetsindelning 2011.
En god ordning är att en reviderad årsredovisning finns klar innan deklaration/ekonomisk redogörelse lämnas. Detta för att säkerställa att samtliga räkenskapsuppgifter är korrekta och i överensstämmelse med årsredovisningen. Detta är dock inget krav. Den ekonomiska statistiken ska lämnas senast den 30 april.
Ny tidpunkt för inkomstdeklarationen
Sedan 2014 har Skatteverket infört nya deklarationstidpunkter för företag, föreningar och stiftelser. För Svenska kyrkan innebär detta att inkomstdeklarationen ska vara inlämnad senast den 1 juli. Detta gäller både församlingar, pastorat och stiftelser.
3 Branschanpassning av årsredovisningen
I detta avsnitt redogörs för innehållet i förvaltningsberättelse, resultaträkning, balansräkning och tilläggsupplysningar/noter.
3.1 Förvaltningsberättelsen
Förvaltningsberättelsen avges av kyrkorådet och ska utformas så att den kompletterar informationen i resultaträkning, balansräkning och i noter. Målet är att den ska spegla församlingens/pastoratets verkliga förhållanden och tillsammans med övrig information i årsredovisningen ge en så rättvisande och allsidig bild som möjligt. Nedan beskrivs de områden som ska behandlas i förvaltningsberättelsen.
Samtliga rubriker i förvaltningsberättelsen nedan ska kommenteras. Om exempelvis inga väsentliga händelser har skett efter räkenskapsårets utgång ska det anges under rubriken.
Särskilt om namnbyte
Vid namnbyte bör följande princip följas. Vid upprättandet av årsredovisningen benämns enheten med sitt nya namn med det gamla namnet inom parentes, t.ex. X pastorat (f.d. X församling och Y församling). Samma sak gäller om ett pastorat ombildats till församling.
Information om verksamheten
I förvaltningsberättelsen ska församlingen upplysa om sådana förhållanden som inte redovisas i resultaträkning, balansräkning eller noter, men som är viktiga för att bedöma utvecklingen av församlingens verksamhet, ställning och resultat. Upplysningar ska t.ex. lämnas om verksamhetens art och inriktning. Det är även lämpligt att i inledning upplysa om att uppgifterna lämnas i tusentals kronor (tkr) där ej särskilt anges.
Här ska upplysningar lämnas om verksamheten och dess inriktning och förutsättningar samt om väsentliga förändringar i dessa avseenden. Församlingens organisationsnummer ska anges i förvaltningsberättelsen.
I punkterna nedan ges exempel på uppgifter som ska finnas med.
Organisationsnummer: Organisationsnummer ska alltid framgå – även för de församlingar som ingår i ett pastorat.
Uppgift och verksamhet: Beskrivning av församlingens/pastoratets huvuduppgifter samt verksamhetens inriktning och förutsättningar.
Exempel
Uppgift och verksamhet
Exempel för församling: X församlings (xxxxx-xxxx) grundläggande uppgift är, enligt lag om Svenska kyrkan och kyrkoordningen för Svenska kyrkan, att ”fira gudstjänst, bedriva undervisning samt utöva diakoni och mission”. Syftet är att människor ska komma till tro på Kristus och leva i tro, en kristen gemenskap skapas och fördjupas, Guds rike utbredas och skapelsen återupprättas. Församlingen har ansvar för den kyrkliga verksamheten för alla som vistas i församlingen. Förutom denna grundläggande uppgift ansvarar församlingen för begravningsverksamheten enligt begravningslagen.
Exempel för pastorat: I X pastorat (xxxxxx-xxxx) samverkar Y församling (yyyyyy-yyyy) och Z församling (zzzzzz-zzzz) och utgör en kyrklig samfällighet enligt lag om Svenska kyrkan och kyrkoordningen för Svenska kyrkan. Församlingarnas grundläggande uppgift är att ”fira gudstjänst, bedriva undervisning samt utöva diakoni och mission”. Syftet är att människor ska komma till tro på Kristus och leva i tro, en kristen gemenskap skapas och fördjupas, Guds rike utbredas och skapelsen återupprättas. Varje församling har ansvar för den kyrkliga verksamheten för alla som vistas i församlingen.
Den kyrkliga indelningen: Beskrivning av t.ex. rollfördelning i pastoratet och församlingen kontra församlingsrådet samt en beskrivning av pastoratets respektive församlingens uppgifter enligt kyrkoordningen.
Exempel – särskilt för pastorat
Den kyrkliga indelningen
Pastoratet har som pastoralt område det övergripande lokala ansvaret för att församlingarna fullgör sin grundläggande uppgift, och
har det ekonomiska ansvaret för alla församlingens uppgifter,
ska anställa och avlöna den personal som behövs,
anskaffar och underhåller den egendom som behövs,
får lämna bidrag till internationell diakoni och mission,
får bedriva näringsverksamhet om den har naturlig anknytning till den grundläggande uppgiften, och
har ansvar för begravningsverksamheten i enlighet med begravningslagen.
Organisation: I församlingar och pastorat beskrivs kyrkorådets arbetssätt och arbetsfördelning med eventuella utskott. I pastoratet beskrivs både kyrkorådets och församlingsrådets arbetssätt samt arbetsfördelning. Här redovisas även kyrkospecifika styrdokument och andra verktyg väsentliga för styrningen.
Exempel
Organisation
Exempel för församling: Kyrkofullmäktige är församlingens högsta beslutande organ och sammanträder minst två gånger per år. Kyrkorådet är församlingens verkställande organ (styrelse) som ansvarar för den löpande verksamheten och förvaltningen. Kyrkorådet har utsett ett arbetsutskott som förebereder kyrkorådets sammanträde och ärenden till kyrkorådet. Kyrkorådet sammanträder xx gånger per år. Utöver gällande lagstiftning och förordningar etc., tillämpar församlingen inomkyrkliga regelverk och dokument såsom kyrkoordningen (KO), Svenska kyrkans bestämmelser (SvKB), församlingsinstruktion och medelsförvaltningspolicy. Inom personalområdet tillämpar församlingen Svenska kyrkans kollektivavtal. Församlingen har även upprättat olika typer av policys för t.ex. jämställdhet.
Exempel för pastorat: Kyrkofullmäktige är pastoratets högsta beslutande organ och sammanträder minst två gånger per år. Kyrkorådet är pastoratets verkställande organ (styrelse) som ansvarar för den löpande verksamheten och förvaltningen. Kyrkorådet har utsett ett arbetsutskott som förbereder kyrkorådets sammanträde och ärenden till kyrkorådet. Kyrkorådet sammanträder xx gånger per år. I respektive församling inom pastoratet finns ett församlingsråd vars huvudsakliga uppgifter avser gudstjänstlivet och församlingens kristna gemenskap. Utöver gällande lagstiftning och förordningar etc., tillämpar pastoratet inomkyrkliga regelverk och dokument såsom kyrkoordningen (KO), Svenska kyrkans bestämmelser (SvKB), församlingsinstruktion och medelsförvaltningspolicy. Inom personalområdet tillämpar pastoratet Svenska kyrkans kollektivavtal. Församlingen har även upprättat olika typer av policys för t.ex. jämställdhet.
Främjande av ändamål: Denna uppgift är inte tvingande för mindre enheter men den ger information om församlingens verksamheter och prioriterade satsningar/utvecklingsområden som generellt inte återspeglas i årsredovisningen.
Tänk på att uppgifterna i förvaltningsberättelsen ska vara kortfattade och möjliga för revisorn att kontrollera och revidera.
Två frågor som kan vara en hjälp i samband med redovisningen av hur församlingens syfte uppfyllts:
Vad vill församlingen uppnå?
Vad har församlingen uppnått?
Jämförelsetalen ska i normalfallet omfatta en femårsperiod. Om jämförelsetalen är tidskrävande att sammanställa är det, vid övergången, möjligt att starta med de senaste tre åren för att under kommande år utöka till fem år.
Exempel att fylla på med eget innehåll, relevanta nyckeltal och/eller exempel på verksamhet
Verksamhetsinformation
Ändamålet främjas genom att det i församlingen firas gudstjänst minst en gång i veckan. Därutöver bedrivs ett stort antal aktiviteter exempelvis konfirmandundervisning, barn- och ungdomsgrupper, leva vidare-grupper, besöksverksamhet och själavårdssamtal, för att uppfylla den grundläggande uppgiften. Begravningsverksamheten bedrivs enligt begravningslagen.
2015 | 2014 | 2013 | 2012 | 2011 | |
|---|---|---|---|---|---|
Antal gudstjänstbesökare | |||||
Antal besökare i kyrkliga handlingar | |||||
Antal döpta | |||||
Antal konfirmationer | |||||
Antal begravningsgudstjänster | |||||
Antal vigselgudstjänster | |||||
Fasta grupper | |||||
Antal deltagare i barn- och ungdomsverksamhet | |||||
Antal deltagare i vuxenverksamhet | |||||
Öppen verksamhet | |||||
Antal deltagare i barn- och ungdomsverksamhet | |||||
Antal deltagare i vuxenverksamhet | |||||
Antal aktiva inträden | |||||
Antal aktiva utträden |
Resultat och ställning
För att ge en god inblick i församlingen/pastoratet och dess ekonomiska utveckling ska ledningen kommentera resultat och ställning. I kommentarerna om resultatet bör uppgift lämnas om hur årets resultat överensstämmer med det budgeterade och väsentliga avvikelser ska kommenteras. Exempelvis ska större avvikelser mellan budgeterade och faktiska kostnader för fastighetsunderhåll, personalkostnader etc. kommenteras. Även avvikelser mot ett eventuellt åtgärdsprogram, med syfte att uppnå målsatt kapital, bör kortfattat kommenteras.
Målkapital
Kyrkoordningen innehåller regler om målkapital (KO 47:5). Uppgift ska lämnas om fastställt mål för det egna kapitalets storlek och hur målet förhåller sig till eget kapital. Se exempel nedan.
Exempel
Målsatt kapital
Församlingens mål för det egna kapitalets storlek har fastställts till xx tkr (yy tkr). Eget kapital överstiger fastställt målkapital med xx tkr (yy tkr).
I de fall församlingens/pastoratets egna kapital understiger målsatt kapital ska uppgift lämnas om att fullmäktige har fastställt ett åtgärdsprogram (KO 47:5). Åtgärdsprogrammet ska även innehålla en tidsplan. Se exempel nedan.
Exempel
Målsatt kapital
Församlingens mål för det egna kapitalet har fastställts till xx tkr (yy tkr). Eget kapital understiger fastställt målkapital med xx tkr (yy tkr). Fullmäktige har därför fastställt ett åtgärdsprogram som syftar till att målet ska vara uppnått 20XX.
Flerårsöversikt
Beskrivningen över resultat och ställning ska även innehålla en ekonomisk flerårsöversikt. Följande exempel beskriver den information som ska ingå i den ekonomiska flerårsöversikten.
Uppgiften om kyrkoavgift och slutavräkning i kronor kan hämtas från respektive års redovisningsräkning. Redovisningsräkningarna finns i Svenska kyrkans kollekt- och betalsystem (KOB) .
Exempel
2015 | 2014 | 2013 | 2012 | 2011 | |
Allmänna förutsättningar | |||||
Tillhöriga per den 31 december (antal) | 9.286 | 9.364 | 9.335 | 9.302 | 9.320 |
Tillhöriga per den 31 december (andel av invånarna, %) | 89,7 | 90,1 | 90,0 | 89,8 | 89,9 |
Kyrkoavgift exkl. begravnings- och stiftsavgift (%) | 1,20 | 1,20 | 1,20 | 1,20 | 1,50 |
Begravningsavgift (%) | 0,20 | 0,23 | 0,23 | 0,23 | 0,23 |
Medelantalet anställda | 18 | 18 | 17 | 18 | 18 |
Resultat (tkr) | |||||
Verksamhetens intäkter | 13.796 | 13.329 | 13.601 | 13.078 | 12.575 |
Verksamhetens resultat | 1.680 | 939 | 8.768 | 7.857 | 3.276 |
Resultat från finansiella investeringar | 76 | 210 | 110 | 30 | 21 |
Årets resultat | 2.441 | 3.032 | 9.863 | 8.154 | 3.485 |
Kyrkoavgift exkl. begravnings- och stiftsavgift (tkr) | 9.105 | 8.753 | 9.017 | 8.667 | 8.219 |
– varav slutavräkning (tkr) | 586 | − 314 | 123 | − 258 | 179 |
Personalkostnader/verksamhetens intäkter (%) | 61,0 | 59,0 | 55,0 | 61,0 | 62,0 |
Av- och nedskrivningar/verksamhetens intäkter (%) | 11,3 | 10,0 | 11,7 | 11,3 | 11,0 |
Ekonomisk ställning | |||||
Fastställt mål för det egna kapitalets storlek (tkr) | 18.000 | 20.000 | 20.000 | 20.000 | 20.000 |
Eget kapital (tkr) | 15.374 | 15.180 | 14.877 | 13.915 | 13.136 |
Soliditet (%) | 94,8 | 95,3 | 94,4 | 89,1 | 85,2 |
Värdesäkring av eget kapital (%) | 1,3 | 2,0 | 6,6 | 6,2 | 3,0 |
Likviditet (%) | 349,6 | 403,3 | 401,0 | 395,4 | 380,1 |
Definitioner
Kyrko- och begravningsavgift (%) – Anges i procent av den kommunalt beskattningsbara inkomsten.
Varav slutavräkning – För förklaring se redovisningsprinciper.
Personalkostnader/verksamhetsintäkter (%) – Uppgiften beräknas som resultaträkningens personalkostnader dividerat med resultaträkningens summa verksamhetens intäkter.
Av- och nedskrivningar/verksamhetens intäkter (%) – Uppgiften beräknas som resultaträkningens av- och nedskrivningar av anläggningstillgångar dividerat med resultaträkningens summa verksamhetens intäkter.
Soliditet (%) – Uppgiften beräknas som utgående eget kapital dividerat med balansomslutningen (totala tillgångar i balansräkningen).
Värdesäkring av eget kapital (%) – Uppgiften beräknas som årets resultat dividerat med ingående eget kapital.
Likviditet (%) – Uppgiften beräknas som utgående omsättningstillgångar dividerat med kortfristiga skulder.
Väsentliga händelser under räkenskapsåret
Bedömning av vad som är ”väsentlig händelse” görs i huvudsak utifrån händelsernas betydelse för församlingens/pastoratets ekonomiska resultat och ställning. Det behöver dock inte vara fråga om direkta ekonomiska konsekvenser för att upplysning ska vara motiverad. Beskrivning av väsentliga händelser är t.ex.:
Indelningsändringar.
Större verksamhetsförändringar (nya verksamheter, nedläggning av verksamheter).
Större genomförda eller beslutade organisationsförändringar.
Större genomförda eller beslutade investeringar eller försäljningar.
Större gåvor och bidrag.
Större samverkansprojekt med stift, andra församlingar eller pastorat, t.ex. gemensam IT-plattform (GIP) eller gemensamt administrativt stöd (GAS).
Andra viktiga händelser som intressenterna bör få kännedom om.
Väsentliga händelser efter räkenskapsårets utgång
Det är viktigt att årsredovisningen är så aktuell som möjligt när den fastställs. Därför finns krav på att även väsentliga händelser som inträffar efter räkenskapsårets utgång ska beskrivas. Vad som är väsentliga händelser beskrivs i stycket ovan.
Finansiella instrument
Enligt kyrkoordningen (KO 47:2) ska fullmäktige utfärda bestämmelser om hur församlingens medel ska förvaltas i ett så kallat medelsförvaltningsreglemente. Om det är väsentligt för bedömningen av ställning och resultat ska förvaltningsberättelsen innehålla information om medelsförvaltningsreglementet och om mål och tillämpade principer för finansiell riskstyrning samt exponering.
Exempel
Finansiella instrument
Församlingens riktlinjer för kapitalförvaltningen regleras i ett av kyrkofullmäktige fastställt medelsförvaltningsreglemente. Gällande reglemente antogs under år XX och innehåller bland annat etiska kriterier för placeringsval, avkastningsmål samt regler för portföljsammansättning. Vid utgången av 2015 hade församlingens långfristiga värdepappersinnehav ett marknadsvärde om xx tkr (yy) och marknadsvärdet på de kortfristiga placeringarna uppgick till xx tkr (yy), totalt xx tkr (yy). Församlingen gör regelbundet en översyn av sina riktlinjer för finansiella instrument.
Framtida utveckling
Information ska lämnas om vad som är känt om framtiden samt om förväntningar baserade på kända förhållanden. Informationen ska inkludera en beskrivning av väsentliga risker och osäkerhetsfaktorer som församlingen/pastoratet står inför (6:1 ÅRL).
Ett exempel på information som vid tiden för upprättandet av årsredovisningen är känd är den huvudsakliga intäkten kyrkoavgiften samt den ekonomiska utjämningen för kommande år. Dessa uppgifter ska därför lämnas under denna rubrik. Exempel på väsentliga risker och osäkerhetsfaktorer kan vara stora framtida kostnader enligt upprättade vård- och underhållsplaner eller minskande framtida intäkter på grund av en negativ utveckling av skatteunderlaget.
Nedan följer ett exempel. Fyll i de prognostiserade intäkterna tre år framåt. Uppgifterna bör vid behov kommenteras av kyrkorådet och kompletteras med övrig information enligt ovan.
Exempel
(tkr) | Plan 2018 | Plan 2017 | Beslutad för 2016 | Utfall 2015 | Förändring mellan 2015 och 2016 (%) |
|---|---|---|---|---|---|
Kyrkoavgift | xx | xx | xx | xx | xx |
Ekonomisk utjämning | xx | xx | xx | xx | xx |
xx | xx | xx | xx | xx |
Exempel på väsentliga risker och osäkerhetsfaktorer
Under de närmaste tre åren kommer två av församlingens kyrkor att genomgå totalrenoveringar beräknade till xx tkr. På grund av kyrkornas ålder finns risk för att oförutsedda kostnader kan tillkomma.
Antalet personer som lämnat församlingen har under de senaste åren ökat och förväntas fortsätta så. Utträdena innebär att kyrkoavgiften årligen bedöms minska med xx tkr.
Församlingen har en stor andel äldre medlemmar och därtill låga födelsetal. Generationsväxlingen i församlingen gör att antalet medlemmar och kyrkoavgiften minskar över tiden.
Församlingen verkar i en utflyttningsbygd och befolkningen minskar årligen och därmed minskar kyrkoavgiftsintäkterna över tiden.
Miljöinformation (BFN U 98:2 och RedR 1)
Information ska lämnas om verksamhet som påverkar den yttre miljön om:
verksamheten är tillstånds- eller anmälningspliktig enligt miljöbalken, eller
verksamheten utgör en väsentlig del av församlingens/pastoratets totala verksamhet.
Krematorieverksamheten är ett av de ytterst få exempel på sådana verksamheter inom Svenska kyrkan. De församlingar/pastorat som inte har krematorieverksamhet eller annan starkt miljöpåverkande verksamhet ska ange detta (se exempel nedan).
Exempel: Församling med krematorium
Miljöinformation
Församlingen bedriver tillståndspliktig verksamhet enligt miljöbalken. Tillståndet avser krematorieverksamhet. Den tillståndspliktiga verksamheten motsvarar xx % (yy) av församlingens intäkter.
Verksamheten påverkar miljön genom utsläpp av rökgaser och stoft i luften. Under år 20XX kommer tillståndet att behöva förnyas eftersom rökgasrening installeras.
Exempel: Församling utan anmälningspliktig eller tillståndspliktig verksamhet
Miljöinformation
Församlingen bedriver ingen enligt miljöbalken tillstånds- eller anmälningspliktig verksamhet.
I Bokföringsnämndens uttalande (BFN U 98:2) Miljöinformation i förvaltningsberättelsen finns ytterligare information om hur miljöinformationen kan redovisas.
Kollekter
Kollekter är viktiga för Svenska kyrkans verksamhet. Därför ska uppgift lämnas om upptagna kollekter fördelat enligt nedan.
Exempel
Kollekter (tkr) | 2015 | 2014 | 2013 | 2012 | 2011 |
Förmedlade rikskollekter | xx | xx | xx | xx | xx |
Förmedlade stiftskollekter | xx | xx | xx | xx | xx |
Förmedlade församlingskollekter | xx | xx | xx | xx | xx |
Församlingskollekter till egen verksamhet | xx | xx | xx | xx | xx |
Summa kollekter | xx | xx | xx | xx | xx |
En riks- eller stiftskollekt tas upp till samma ändamål och på samma dag i hela landet/hela stiftet. Kollektändamål och dagar fastställs av kyrkostyrelsen respektive domkapitlet. Församlingskollekter beslutas i församlingen. En förmedlad församlingskollekt tas upp till förmån för en annan juridisk person. Förmedlade kollekter tas inte upp i församlingens/pastoratets resultaträkning.
Förvaltade stiftelser
Församlingen/pastoratet ska lämna uppgifter om förvaltade stiftelser. Uppgifterna ska avse antalet stiftelser och stiftelsernas totala egna kapital vid räkenskapsårets utgång för innevarande och föregående år. Under rubriken ska även kommenteras om stiftelser saknas.
Exempel
Förvaltade stiftelser
Församlingen förvaltar x (y) stiftelser med ett totalt utgående eget kapital om xx tkr (yy tkr).
3.2 Resultaträkning
(Belopp i tkr) | Not | 2015 | 2014 | BAS-konto2 |
Verksamhetens intäkter | ||||
Kyrkoavgift | xx | xx | 3110 | |
Begravningsavgift | 1 | xx | xx | 3120 |
Ekonomisk utjämning | 2 | xx | xx | 3130 |
Utdelning från prästlönetillgångar | 3 | xx | xx | 3140 |
Erhållna gåvor och bidrag | 4 | xx | xx | 32xx |
Nettoomsättning | 5 | xx | xx | 3400–3899 |
Övriga verksamhetsintäkter | xx | xx | 3900–3999 | |
Förändring av lager av produkter i arbete, färdiga varor och pågående arbete | xx | xx | 49xx | |
Summa verksamhetens intäkter | xx | xx | ||
Verksamhetens kostnader | ||||
Kostnader för varor, material och vissa köpta tjänster | xx | xx | 4000–4699 | |
Övriga externa kostnader | 6 | xx | xx | 5000–6999 |
Personalkostnader | 7 | xx | xx | 7000–7699 |
Av- och nedskrivning av materiella anläggningstillgångar | xx | xx | 7700–7899 | |
Övriga verksamhetskostnader | xx | xx | 7970–7979 | |
Summa verksamhetens kostnader | xx | xx | ||
Förändring av ändamålsbestämda medel | 4 | xx | xx | 7980–7989 |
Verksamhetens resultat | xx | xx | ||
Resultat från finansiella investeringar | 8 | |||
Resultat från finansiella anläggningstillgångar | xx | xx | 82xx | |
Övriga ränteintäkter och liknande resultatposter | xx | xx | 83xx | |
Räntekostnader och liknande resultatposter | xx | xx | 84xx | |
Resultat efter finansiella poster | xx | xx | ||
Skattemässiga bokslutsdispositioner | 9 | xx | xx | 881x |
Skatt på näringsverksamhet | xx | xx | 8910 | |
ÅRETS RESULTAT | xx | xx | 8999 |
Kontonummer avser Kyrk-BAS 2016.
3.3 Balansräkning
TILLGÅNGAR (tkr) | Not | 2015-12-31 | 2014-12-31 | BAS-konto3 |
Anläggningstillgångar | ||||
Materiella anläggningstillgångar | ||||
Byggnader och mark | 10 | xx | xx | 1100–1179, 1190–1199 |
Inventarier, verktyg och installationer | 11 | xx | xx | 1200–1279, 1290–1299 |
Pågående nyanläggning och förskott avseende materiella anläggningstillgångar | 12 | xx | xx | 1180–1189, 1280–1289 |
xx | xx | |||
Finansiella anläggningstillgångar | ||||
Andelar i koncernföretag | 13 | xx | xx | 1310–1319 |
Fordringar hos koncernföretag | 13 | xx | xx | 1320–1329 |
Andelar i intresseföretag | 13 | xx | xx | 1330–1339 |
Fordringar hos intresseföretag | 13 | xx | xx | 1340–1379 |
Långfristiga värdepappersinnehav | 14 | xx | xx | 1350–1379 |
Långfristiga fordringar | 15 | xx | xx | 1380–1389 |
xx | xx | |||
Summa anläggningstillgångar | xx | xx | ||
Omsättningstillgångar | ||||
Varulager | xx | xx | 14xx | |
Kortfristiga fordringar | ||||
Kundfordringar | xx | xx | 15xx | |
Fordran på begravningsverksamheten | 1 | xx | xx | 1670 |
Övriga fordringar | xx | xx | 1600–1669, 1680–1699 | |
Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter | xx | xx | 17xx | |
xx | xx | |||
Kortfristiga placeringar | 14 | xx | xx | 18xx |
Kassa och bank | 16 | xx | xx | 19xx |
Summa omsättningstillgångar | xx | xx | ||
Summa tillgångar | xx | xx |
EGET KAPITAL OCH SKULDER (tkr) | Not | 2015-12-31 | 2014-12-31 | BAS-konto3 |
Eget kapital | ||||
Balanserat resultat | xx | xx | 2067 | |
Församlingskyrkans fastighetsfond | 17 | xx | xx | 2064 |
Årets resultat | xx | xx | 2069 | |
Summa eget kapital | xx | xx | ||
Obeskattade reserver | 18 | xx | xx | 2100–2189 |
Ändamålsbestämda medel | 4 | xx | xx | 2190–2199 |
Avsättningar | xx | xx | 22xx | |
Långfristiga skulder | 19 | |||
Skulder till kreditinstitut | xx | xx | 2300–2329, 2350–2359 | |
Checkräkningskredit | 20 | xx | xx | 2330–2349 |
Gravskötselskuld | 21 | xx | xx | 238x |
Övriga skulder | xx | xx | 239x | |
Summa långfristiga skulder | xx | xx | ||
Kortfristiga skulder | ||||
Skulder till kreditinstitut | xx | xx | 2400–2419 | |
Skuld till begravningsverksamheten | 1 | xx | xx | 2880 |
Leverantörsskulder | xx | xx | 244x | |
Gravskötselskuld | 21 | xx | xx | 248x |
Skulder till koncernföretag | 13 | |||
Skulder till intresseföretag | 13 | |||
Skatteskulder | xx | xx | 25xx | |
Övriga skulder | xx | xx | 242x, 249x, 26xx– | |
2869, 289x | ||||
Upplupna kostnader och | xx | xx | 29xx | |
Summa kortfristiga skulder | xx | xx | ||
Summa eget kapital och skulder | xx | xx | ||
Ställda säkerheter | 22 | xx | xx | |
Ansvarsförbindelser | 23 | xx | xx |
Kontonummer avser Kyrk-BAS 2016.
Kontonummer avser Kyrk-BAS 2016.
3.4 Tilläggsupplysningar
Tilläggsupplysningar i årsredovisningen syftar till att skapa en tydlig och korrekt bild av det ekonomiska resultatet och ställningen. I vissa fall utgör tilläggsupplysningen en specifikation av en resultat- eller balanspost, och i andra fall ger den kompletterande information. Tilläggsupplysningarna ska presenteras som noter till resultat- och balansräkning. Noterna ska innehålla jämförelsetal med föregående räkenskapsår. De noter som anges i denna branschanpassning är obligatoriska enligt god redovisningssed. Om det som behandlas i en not saknas i församlingen ska noten utelämnas.
Nedan följer kommentarer till tilläggsupplysningarna. De färgade fälten innehåller exempel på tilläggsupplysningar.
Rättvisande bild – poster som stör jämförelsen mellan åren
En jämförelsestörande post är en intäkt eller kostnad som är av väsentligt belopp och av engångskaraktär. Sådana poster är viktiga att uppmärksamma när periodens resultat jämförs med andra perioder. Exempel på händelser och transaktioner vilkas resultateffekter kan vara viktiga att uppmärksamma är nedskrivningar, försäljning av betydande anläggningstillgångar, förändringar i uppskattningar/bedömningar och rättelse av fel i tidigare års räkenskaper. Jämförelsestörande poster kan förekomma bland alla poster i resultaträkningen. Återkommande stora avvikelser är inte en jämförelsestörande post utan avvikelsen bör kommenteras under Resultat och ställning.
Upplysningar om jämförelsestörande poster ska lämnas i not till berörd rad i resultaträkningen. Om raden redan har en obligatorisk not ska informationen infogas och lämnas i denna not. Detta innebär t.ex. att avgångsvederlag ska beskrivas i personalnoten.
Exempel
Not 7 Personal
2015 | 2014 | |
Avgångsvederlag | xx | xx |
xx | xx |
Nedan ges exempel på not om rad saknar obligatorisk not.
Exempel
Not x Övriga verksamhetskostnader
Jämförelsestörande poster | 2015 | 2014 |
Realisationsförlust vid försäljning av prästgård | xx | xx |
xx | xx |
Redovisningsprinciper (5:2 ÅRL)
Som inledning till tilläggsupplysningarna ska församlingens redovisningsprinciper anges. Uppgifterna ska beskriva de tillämpade principerna vid värdering av tillgångar, ändamålsbestämda medel, avsättningar och skulder. Nedan ges först ett exempel med de vanligast förekommande principerna och därefter följer exempel på principer som kan vara tillämpliga i vissa församlingar. Om församlingen har andra poster än de som ingår i exemplen ska även redovisningsprinciperna för dessa poster anges.
Grunder för upprättande
Redovisningsprinciperna är oförändrade i jämförelse med föregående år, om inget annat anges.
Årsredovisning
Årsredovisningen har upprättats enligt årsredovisningslagen (1995:1554), begravningslagen (1990:1144) och Bokföringsnämndens (BFN) allmänna råd. Vidare tillämpas rekommendationer utgivna av Svenska Kyrkans Redovisningskommitté (KRED).
Värderingsgrund
Tillgångar och skulder värderas till anskaffningsvärde om inget annat anges.
Belopp
Samtliga belopp är angivna i tusentals kr (tkr) om inget annat anges. Beloppen inom parentes anger föregående års värden.
Intäktsredovisning
Intäkter redovisas till det verkliga värde av vad som erhållits eller kommer att erhållas.
Kyrkoavgift och begravningsavgift
Svenska kyrkans huvudintäkt utgörs av kyrkoavgiften. I enlighet med lag om avgift till registrerat trossamfund får Svenska kyrkan statlig hjälp med uppbörd, taxering och indrivning av kyrkoavgiftsmedlen. Det slutliga utfallet av kyrkans avgiftsunderlag erhålls först två år efter avgiftsgrundande år och därför är Svenska kyrkan berättigad att uppbära ett förskott från staten, fördelat med en tolftedel per månad. Samtidigt med utbetalningen av förskottet erhålls en avräkning av det slutliga avgiftsunderlaget två år tillbaka. Kyrkoavgiften intäktsredovisas i takt med utbetalningarna från staten. Begravningsavgiften intäktsredovisas på motsvarande sätt.
Erhållna gåvor
Erhållna gåvor redovisas enligt BFNAR 2002:10 Redovisning av gåvor i ideella föreningar och registrerade trossamfund, vilket innebär att de intäktsredovisas i den period de har mottagits. Intäkten motsvarar tillgångens anskaffningsvärde.
För ändamålsbestämda gåvor tillämpas KREDs rekommendation Redovisning av ändamålsbestämda gåvor, vilket innebär att under året erhållna men ej förbrukade gåvor, tillsammans med under året förbrukade gåvor erhållna under tidigare år, redovisas i resultaträkningen på raden Förändring av ändamålsbestämda medel. Se vidare under rubriken Ändamålsbestämda medel.
En ändamålsbestämd gåva innehåller ett av givaren, i samband med överlämnandet av gåvan, angivet villkor för användningen, vilket innebär att den har ett rättsligt skydd och inte får användas till annat ändamål.
Erhållna bidrag
Erhållna bidrag redovisas enligt BFNAR 2002:11 Redovisning av bidrag av likvida medel till ideella föreningar och registrerade trossamfund från offentligrättsliga organ, vilket innebär att intäkten ställs mot den kostnad bidraget är avsett att täcka.
Materiella anläggningstillgångar
Materiella anläggningstillgångar redovisas till anskaffningsvärdet efter avdrag för avskrivningar och eventuella nedskrivningar. Till anskaffningsvärdet räknas även in kostnader som är direkt hänförliga till förvärvet. Materiella anläggningstillgångar skrivs av systematiskt genom linjär avskrivning över den bedömda nyttjandeperioden.
Mark, utöver kyrkogårdsmark, skrivs inte av, då nyttjande perioden är obegränsad. Följande avskrivningstider tillämpas:
Kyrkogårdsmark | 50 år | |
Markanläggning | X–Y år | |
Byggnader | X–Y år | |
Bilar | X–Y år | |
Datautrustning | X–Y år | |
Övriga inventarier, installationer och verktyg | X–Y år |
Vid varje balansdag sker en prövning av anläggningstillgångens värde och den skrivs ned ifall den bedöms ha ett lägre värde än bokfört värde och det kan antas att värdenedgången är bestående. Om det inte längre finns skäl för nedskrivningen återförs den. Nedskrivningen och återföringen redovisas i resultaträkningen.
Statliga stöd
Statligt stöd som avser förvärv av anläggningstillgång och omsättningstillgång redovisas enligt BFN R 5 Redovisning av statliga stöd, vilket innebär att de reducerar tillgångens anskaffningsvärde. Tillgången redovisas följaktligen till nettoanskaffningsvärde, vilket även utgör grund för beräkning av avskrivningarnas storlek.
Finansiella instrument
Finansiella anläggningstillgångar
Finansiella anläggningstillgångar i form av aktier, obligationer och andra långfristiga värdepappersinnehav redovisas till anskaffningsvärdet minskat med eventuell nedskrivning.
Vid varje balansdag sker en prövning av anläggningstillgångens värde och den skrivs ned ifall den bedöms ha ett lägre värde än bokfört värde. Om det inte längre finns skäl för nedskrivningen återförs den. Nedskrivningen och återföringen redovisas i resultaträkningen.
Fordringar
Fordringar har efter individuell värdering upptagits till de belopp varmed de beräknas inflyta.
Kortfristiga placeringar
Kortfristiga placeringar värderas till det lägsta av anskaffningsvärdet och verkligt värde, det vill säga marknadsvärdet. Denna typ av värdering får dock inte ske i de fall en sådan värdering skulle ge ett icke tillförlitligt värde på den kortfristiga placeringen.
Ändamålsbestämda medel
Ändamålsbestämda medel redovisas enligt KREDs rekommendation Redovisning av ändamålsbestämda gåvor.
Enligt BFNAR 2002:10 Redovisning av gåvor i ideella föreningar och registrerade trossamfund ska ej förbrukade ändamålsbestämda medel ingå i årets resultat och eget kapital. Svenska kyrkan finner det dock angeläget att gentemot givare och andra intressenter tydligt visa att erhållna medel hålls åtskilda från övriga medel och inte är möjliga att använda för andra ändamål. För att uppnå detta görs en avvikelse från BFNAR 2002:10 som består i att ej förbrukade ändamålsbestämda medel redovisas i särskild post i balansräkningen mellan eget kapital och avsättningar och att förändringen av denna post redovisas i resultaträkningen. Anpassningen av uppställningsformen för balans- och resultaträkningen har skett med stöd i årsredovisningslagens 2 kap. 3 § och 3 kap. 4 § 3 st.
Genom den tillämpade redovisningsprincipen anser Svenska kyrkan att arten av ej förbrukade ändamålsbestämda medel tydligare markeras och att redovisningen av förändringen av ej förbrukade ändamålsbestämda medel i resultaträkningen ger bättre information till en läsare än om BFNAR 2002:10 tillämpas.
Redovisningsprinciper tillämpliga i vissa fall
Nedanstående redovisningsprinciper ska tas med endast ifall de är tillämpliga för verksamheten.
Omräkning av utländsk valuta
Fordringar och skulder i utländsk valuta värderas till balansdagskurs, vilket är växelkursen på balansdagen.
Leasing
Leasingavgifter redovisas som en kostnad i resultaträkningen och fördelas linjärt över leasingperioden. Med leasingperiod avses den period som leasetagaren har avtalat att leasa en tillgång.
Skatt
Inkomstskatt är skatt som grundas på näringsverksamhetens skattepliktiga resultat. Aktuell skatt redovisas som intäkt eller kostnad och inkluderas i årets resultat.
Varulager
Varulagret redovisas till det lägsta av anskaffningsvärdet och nettoförsäljningsvärdet på balansdagen. Anskaffningsvärdet fastställs med användning av först-in-först-ut-principen. Nettoförsäljningsvärdet är försäljningsvärdet efter avdrag för beräknad försäljningskostnad.
Avsättningar
Med avsättningar avses förpliktelser på balansdagen som är säkra eller sannolika till sin förekomst men ovissa till belopp eller till den tidpunkt då de ska infrias. Avsättning redovisas med det belopp som motsvarar den bästa uppskattningen av den utbetalning som krävs för att reglera åtagandet.
Ansvarsförbindelser
En ansvarsförbindelse redovisas när det finns:
en befintlig förpliktelse som härrör från inträffade händelser, men som inte redovisas som skuld eller avsättning på grund av att det inte är troligt att ett utflöde av resurser kommer att krävas eller att åtagandets storlek inte kan beräknas med tillräcklig tillförlitlighet, eller
när det finns en möjlig förpliktelse som härrör från inträffade händelser och vars förekomst bekräftas endast av en eller flera osäkra framtida händelser.
Kassaflödesanalys
Kassaflödesanalysen visar församlingens in- och utbetalningar hänförliga till den löpande verksamheten, investeringsverksamheten eller finansieringsverksamheten under en period. Kassaflödesanalysen upprättas enligt indirekt metod, vilket innebär att nettoresultatet justeras för transaktioner som inte medfört in- eller utbetalningar under perioden samt för eventuella intäkter och kostnader, där kassaflödeseffekt hänförs till investerings- eller finansieringsverksamheten.
Pro forma
Pro forma används vid indelningsförändringar. För att få en jämförbar redovisning mellan åren sammanräknas de indelningsändrade enheterna, exklusive eventuella externa mellanhavanden dem emellan, åren före indelningsförändringen. Pro forma beräknas för poster i resultaträkning, balansräkning och flerårsöversikt i förvaltningsberättelsen samt noter.
Materiella anläggningstillgångar
Materiella anläggningstillgångar redovisas till anskaffningsvärdet efter avdrag för avskrivningar och eventuella nedskrivningar. Till anskaffningsvärdet räknas även in kostnader som är direkt hänförliga till förvärvet. Materiella anläggningstillgångar skrivs av systematiskt genom linjär avskrivning över den bedömda nyttjandeperioden.
En tillgång som har betydande komponenter där skillnaden i förbrukning förväntas vara väsentlig redovisas och avskrivs som separata enheter eftersom de har olika nyttjandeperioder.
Mark, utöver kyrkogårdsmark, skrivs inte av, då nyttjandeperioden är obegränsad. Följande avskrivningstider tillämpas:
Kyrkogårdsmark | 50 år | |
Markanläggning | X–Y år | |
Byggnader | X–Y år | |
Bilar | X–Y år | |
Datautrustning | X–Y år | |
Övriga inventarier, installationer och verktyg | X–Y år |
Vid varje balansdag sker en prövning av anläggningstillgångens värde och den skrivs ned ifall den bedöms ha ett lägre värde än bokfört värde och det kan antas att värdenedgången är bestående. Om det inte längre finns skäl för nedskrivningen återförs den. Nedskrivningen och återföringen redovisas i resultaträkningen.
Not 1 Begravningsverksamhet (begravningslagen)
Av begravningslagen (1990:1144) framgår att begravningsavgiften endast får användas till den i lagen definierade begravningsverksamheten. Begravningsavgiftens användning redovisas därför i en särskild resultatsammanställning för begravningsverksamheten. Särredovisningen beskrivs i KRED 2015:1 Modell för särredovisning av begravningsverksamhetens intäkter och kostnader.
Begravningsverksamhetens över- eller underskott för året ska elimineras från församlingens resultaträkning. Elimineringsposten redovisas som en intäktsjustering av erhållen begravningsavgift. Effekten av detta blir att den i resultaträkningen redovisade begravningsavgiften är den summa som erfordras för att bedriva årets begravningsverksamhet. I begravningsverksamhetens resultatsammanställning redovisas som tidigare den under året erhållna begravningsavgiften.
Huvudprincipen är att begravningsverksamhetens intäkter ska täcka kostnaderna. Större avvikelser både mot denna princip och mot budget ska kommenteras under Resultat och ställning. Noten är kopplad både till resultat- och balansräkningen.
I noten ska kyrkorådet kommentera begravningsverksamhetens över- eller underskott. I förvaltningsberättelsen kommenteras begravningsverksamhetens över- eller underskott och ställning på en mer övergripande nivå än i noten.
Begravningsverksamhetens särredovisning
2015 | 2014 | BAS-konto5 | |
Verksamhetens intäkter | |||
Begravningsavgift | xx | xx | 3120 |
Övriga intäkter | xx | xx | 32xx–3999, 9210, 9310, 9710 |
Summa verksamhetens intäkter | xx | xx | |
Verksamhetens kostnader | |||
Personalkostnader | xx | xx | 7000–7699, 9220 |
Övriga kostnader | xx | xx | 5000–6990, 7970, 9120, 9320, 9720 |
Av- och nedskrivningar av materiella | xx | xx | 7700–7899 |
Summa verksamhetens kostnader | xx | xx | |
Finansiella poster | |||
Ränteintäkter | xx | xx | 9812, 9813 |
Räntekostnader | xx | xx | 9821, 9823 |
Begravningsverksamhetens överskott/underskott | xx | xx | 3129 |
Kontonummer avser Kyrk-BAS 2016.
Begravningsavgift redovisad i resultaträkningen
2015 | 2014 | ||
Begravningsavgift – erhållet under året | xx | xx | |
Avgående överskott/tillkommande underskott enligt resultatsammanställningen | xx | xx | |
Summa begravningsavgift redovisad i resultaträkningen | xx | xx |
Kommentarer till årets verksamhet
Väsentliga avvikelser i jämförelse mellan åren respektive mot budgeten kommenteras här.
Församlingens fordran på/skuld till begravningsverksamheten
2015 | 2014 | ||
Ingående fordran/skuld | +/– yy | +/– zz | |
Begravningsverksamhetens över-/underskott | +/– xx | +/– xx | |
Utgående fordran/skuld | +/– ww | +/– yy |
Kommentar till väsentlig fordran på/skuld till begravningsverksamheten
Exempel:
Församlingens fordran kommer att regleras kommande år genom beslutad höjning av begravningsavgiften.
Församlingens skuld kommer att regleras kommande år genom ökade underhållskostnader för kyrkogårdsmur och parkeringsplatser.
Not 2 Ekonomisk utjämning (KO 44 kap.)
I noten ges en kort beskrivning av utjämningssystemet.
Exempel
Alla församlingar och pastorat omfattas av ett inomkyrkligt utjämningssystem. Syftet med utjämningen är att omfördela en del av kyrkoavgiften och därigenom bibehålla möjligheten till en rikstäckande kyrklig verksamhet. Kyrkomötet beslutar om kriterierna för utjämningen.
Not 3 Utdelning från prästlönetillgångar (10 § lagen (1998:1592) om införande av lagen (1998:1591) om Svenska kyrkan)
I noten anges det antal andelar som församlingen har i prästlönetillgångarnas avkastning. Det är även lämpligt att ge en kort beskrivning av prästlönetillgångarna.
Exempel
Församlingen har x (y) andelar i avkastningen från de stiftsvis förvaltade prästlönetillgångarna. Prästlönetillgångarna är stiftelseliknande förmögenheter. Minst 50 % av avkastningen går till andelsägande församlingar och resterande går till det inomkyrkliga utjämningssystemet. Andelarna innebär inget inflytande i förvaltningen och går ej heller att överlåta.
Not 4 Erhållna gåvor och bidrag (BFNAR 2002:10, BFNAR 2002:11, KRED rekommendation)
Tabellen nedan är en specifikation av resultaträkningens rad Erhållna gåvor och bidrag.
Exempel
2015 | 2014 | |
Gåvor | ||
Församlingskollekter till egen verksamhet | xx | xx |
Ändamålsbestämda gåvor | xx | xx |
Övriga gåvor | xx | xx |
xx | xx | |
Bidrag | ||
Kyrkoantikvarisk ersättning | xx | xx |
Kyrkobyggnadsbidrag | xx | xx |
Övriga bidrag från stiftet | xx | xx |
Driftbidrag till kyrkans förskola | xx | xx |
Övriga bidrag | xx | xx |
xx | xx |
I balansposten Ändamålsbestämda medel redovisas värdet av ännu ej använda gåvor och andra medel som erhållits till ett visst ändamål. Förändringen av balansposten, dvs. under året tillkomna och/eller använda medel, redovisas på egen rad i resultaträkningen, Förändring av ändamålsbestämda medel. I not till dessa poster lämnas upplysningar enligt tabellen nedan. Enskilda ändamål ska specificeras om de uppgår till väsentliga belopp.
Exempel
Ändamålsbestämda medel | 2015 | 2014 |
Ingående värde | xx | xx |
Erhållna gåvor under året | xx | xx |
Ianspråktagna gåvor | − xx | − xx |
Utgående värde | xx | xx |
Specifikation av utgående värde | ||
Insamling till ny orgel | xx | xx |
Kyrkokörens jubileumskonsert | xx | xx |
Övrigt | xx | xx |
Belopp vid årets utgång | xx | xx |
I tabellen ovan ska summan av raderna Erhållna gåvor under året samt Ianspråktagna gåvor motsvara raden Förändring av ändamålsbestämda medel i resultaträkningen och raden Utgående värde i noten ska motsvaras av balansräkningens rad Ändamålsbestämda medel.
Not 5 Nettoomsättning (5:6 ÅRL)
Tidigare har nettoomsättning och övriga verksamhetsintäkter redovisats på samma rad i resultaträkningen men enligt ÅRL ska de intäkter som församlingen redovisar på baskonto 3400–3899 benämnas Nettoomsättning.
Exempel på intäkter är hyresintäkter, gravskötselintäkter, deltagaravgifter och intäkter från näringsverksamhet. De mest väsentliga posterna ska specificeras i not.
Exempel
2015 | 2014 | |
Gravskötselintäkter | xx | xx |
Hyresintäkter | xx | xx |
Deltagaravgifter | xx | xx |
Intäkter näringsverksamhet | xx | xx |
Övriga intäkter | xx | xx |
Summa | xx | xx |
Not 6 Leasing (BFNAR 2000:4)
Församlingar som leasar tillgångar i mer än ringa omfattning ska ange årets totala leasingkostnader. Syftet med upplysningen är att tillsammans med upplysningarna om avskrivningar visa församlingens totala kostnader för materiella anläggningstillgångar.
Exempel
Församlingen har under året haft leasingkostnader om x tkr (y tkr).
Not 7 Personal (5:18–20, 22–25 ÅRL, BFN R 4, BFNAR 2002:9)
I noten ska anges
medelantalet anställda,
könsfördelning i kyrkorådet eller kyrkonämnden,
löner, arvoden och andra ersättningar samt pensionskostnader och andra sociala avgifter fördelat mellan ledamöter i verkställande organ och anställda,
lön, arvode och andra ersättningar till ordföranden i den ekonomiska enhetens verkställande organ, samt
avgångsvederlag eller liknande förmån till personer i ledande ställning.
Medelantalet anställda beräknas utifrån regelverket i BFNAR 2002:9. Av dessa regler framgår bl.a. att sådana anställda som under året uppburit högst ett halvt prisbasbelopp enligt lagen om allmän försäkring inte ska räknas med.
Gränsdragning mot uppdragstagare: Uppdraget är begränsat till en viss eller vissa bestämda arbetsuppgifter och är av tillfällig natur. En anställd omfattas av lagen (1982:80) om anställningsskydd vilket en uppdragstagare inte gör.
Observera att löneskatt ska ingå i specifikationen för pensionskostnader på raden Andra sociala avgifter enligt lag och avtal.
Enligt Kyrk-BAS 2016 ska arvoden till förtroendevalda bokföras i kontogrupp 7, Personalkostnader. Upplysning ska lämnas om att arvoden redovisas som personalkostnad.
Uppgift ska lämnas om lön, arvode och andra ersättningar till ordföranden i den ekonomiska enhetens verkställande organ, kyrkorådets ordförande i församlingar och pastorat. Beloppen kan hämtas från kontrolluppgiften. Vid behov kan uppgiften kompletteras med beskrivning av uppdragets omfattning eller liknande. Under 2015 har faktura erhållits på förmånsbestämd ålderspension intjänad t.o.m. den 31 december 2014. Om skillnaden mellan fakturerat och avsatt belopp är väsentlig och årets pensionskostnad därmed är betydligt högre eller lägre än ett normalår, bör detta kommenteras i noten.
I församlingen kan det finnas en eller flera medarbetare som församlingen erhåller olika typer av arbetsmarknadsbidrag för. Arbetsmarknadsbidrag redovisas som intäkt under Erhållna gåvor och bidrag. I de fall det rör sig om väsentliga belopp är det lämpligt att ta in en uppgift om storleken på erhållna arbetsmarknadsbidrag i noten.
Nedan ges ett exempel på uppställning av noten.
Exempel
Medelantalet anställda | 2015 | 2014 |
Kvinnor | xx | xx |
Män | xx | xx |
xx | xx |
I medelantalet anställda ingår inte anställda som uppburit ersättning som understiger ett halvt prisbasbelopp 22.250 kr (22.200 kr). Detta har gjorts med stöd av BFNAR 2002:9.
Könsfördelning i kyrkoråd | 2015-12-31 | 2014-12-31 |
Kvinnor | xx % | xx % |
Män | xx % | xx % |
Löner, arvoden och andra ersättningar | 2015 | 2014 |
Ledamöter i kyrkoråd* | xx | xx |
Anställda | xx | xx |
xx | xx |
I uppgiften om löner och arvoden ingår inte anställda som uppburit ersättning som understiger ett halvt prisbasbelopp 22.250 kr (22.200 kr). Församlingen har betalt ut sådan ersättning med totalt x tkr (y tkr) vilket inte har tagits med i uppgiften om löner och andra ersättningar. Detta har gjorts med stöd av BFNAR 2002:9.
Arvoden till förtroendevalda i kyrkofullmäktige, kyrkorådet, församlingsrådet m.fl. organ redovisas i resultaträkningen på raden Personalkostnader.
Arbetsmarknadsbidrag (uppgift lämnas endast om det är väsentliga belopp) | 2015 | 2014 |
Under året erhållet arbetsmarknadsbidrag | xx | xx |
Ersättning till ordföranden kyrkoråd
*Till ordföranden i kyrkorådet har ersättning utgått med x tkr (y tkr).
Pensionskostnader och andra sociala avgifter | 2015 | 2014 |
Pensionskostnader | xx | xx |
Andra sociala avgifter enligt lag och avtal | xx | xx |
xx | xx |
Församlingen har inga övriga utfästelser om pensioner eller avgångsvederlag till personer i ledande ställning.
Not 8 Resultat från finansiella investeringar
I not ska väsentliga delposter specificeras. Summan av nedskrivningar och återföring av nedskrivningar på finansiella anläggningstillgångar och kortfristiga placeringar ska alltid anges.
Exempel
Resultat från finansiella anläggningstillgångar | 2015 | 2014 |
Räntor | xx | xx |
Utdelning | xx | xx |
Realisationsvinster | xx | xx |
Nedskrivning | xx | xx |
Återföring av nedskrivning | xx | xx |
xx | xx |
Övriga ränteintäkter och liknande resultatposter | 2015 | 2014 |
Räntor | xx | xx |
Utdelning | xx | xx |
Realisationsvinster | xx | xx |
Nedskrivning | xx | xx |
Återföring av nedskrivning | xx | xx |
xx | xx |
Not 9 Skattemässiga bokslutsdispositioner (ÅRL bilaga 1–3, RedR 1)
Församlingar som bedriver skattepliktig näringsverksamhet och utnyttjat möjligheten till skattemässiga bokslutsdispositioner ska specificera dessa i not.
Exempel
2015 | 2014 | |
Skillnad mellan bokförda avskrivningar och | xx | xx |
Förändring av periodiseringsfond | xx | xx |
xx | xx |
Not 10 Byggnader och mark (4:3–5, 5:3–4 ÅRL)
I not ska anges nedanstående uppgifter om byggnader och mark.
Exempel
2015 | 2014 | ||
Ingående anskaffningsvärde | + | xx | xx |
Inköp | + | xx | xx |
Omklassificeringar | +/− | xx | xx |
Försäljningar och utrangeringar | − | xx | xx |
Utgående ackumulerade anskaffningsvärden | = | xx | xx |
Ingående offentliga bidrag | − | xx | xx |
Årets offentliga bidrag | − | xx | xx |
Omklassificeringar | +/− | xx | xx |
Försäljningar och utrangeringar | + | xx | xx |
Utgående ackumulerade offentliga bidrag | = | xx | xx |
Netto anskaffningsvärde | = | xx | xx |
Ingående avskrivningar | − | xx | xx |
Försäljningar och utrangeringar | + | xx | xx |
Årets avskrivningar | − | xx | xx |
Omklassificeringar | +/− | xx | xx |
Utgående ackumulerade avskrivningar | = | xx | xx |
Ingående nedskrivningar | − | xx | xx |
Försäljningar och utrangeringar | + | xx | xx |
Årets nedskrivningar | − | xx | xx |
Återföringar av nedskrivningar | + | xx | xx |
Omklassificeringar | +/− | xx | xx |
Utgående ackumulerade nedskrivningar | = | xx | xx |
Utgående redovisat värde | = | xx | xx |
I de fall församlingen erhållit statligt stöd för investering i materiella anläggningstillgångar och minskat anskaffningsvärdet med erhållet stöd ska upplysningar om erhållet stöd lämnas så länge tillgången redovisas i balansräkningen.
Exempel på statliga stöd är kyrkoantikvarisk ersättning, stöd för energieffektiviseringar, handikappanpassningar etc.
Enligt KRED bör inte församlingen utnyttja möjligheten att låta ränteutgifter för lånat kapital, som är hänförligt till tillverkningsperioden, inräknas i anskaffningsvärdet för egenproducerade anläggningstillgångar.
Not 11 Inventarier, verktyg och installationer (4:3–5, 5:3 ÅRL)
I not ska anges nedanstående uppgifter om inventarier, verktyg och installationer.
Exempel
2015 | 2014 | ||
Ingående anskaffningsvärde | + | xx | xx |
Inköp | + | xx | xx |
Omklassificeringar | +/− | xx | xx |
Försäljningar och utrangeringar | − | xx | xx |
Utgående ackumulerade anskaffningsvärden | = | xx | xx |
Ingående offentliga bidrag | − | xx | xx |
Årets offentliga bidrag | − | xx | xx |
Omklassificeringar | +/− | xx | xx |
Försäljningar och utrangeringar | + | xx | xx |
Utgående ackumulerade offentliga bidrag | = | xx | xx |
Netto anskaffningsvärde | = | xx | xx |
Ingående avskrivningar | − | xx | xx |
Försäljningar och utrangeringar | + | xx | xx |
Årets avskrivningar | − | xx | xx |
Omklassificeringar | +/− | xx | xx |
Utgående ackumulerade avskrivningar | = | xx | xx |
Ingående nedskrivningar | − | xx | xx |
Försäljningar och utrangeringar | + | xx | xx |
Årets nedskrivningar | − | xx | xx |
Återföringar av nedskrivningar | + | xx | xx |
Omklassificeringar | +/− | xx | xx |
Utgående ackumulerade nedskrivningar | = | xx | xx |
Utgående redovisat värde | = | xx | xx |
I de fall församlingen erhållit statligt stöd för investering i materiella anläggningstillgångar och minskat anskaffningsvärdet med erhållet stöd ska upplysningar om erhållet stöd lämnas så länge tillgången redovisas i balansräkningen.
Exempel på statliga stöd är kyrkoantikvarisk ersättning, stöd för energieffektiviseringar, handikappanpassningar etc.
Not 12 Pågående nyanläggning och förskott avseende materiella anläggningstillgångar (5:3 ÅRL)
I not ska anges nedanstående uppgifter om pågående nyanläggning och förskott avseende materiella anläggningstillgångar.
Exempel
2015 | 2014 | |
Ingående balans | xx | xx |
Utgifter under året | xx | xx |
Under året erhållna statliga stöd | xx | xx |
Under året färdigställda tillgångar | xx | xx |
Utgående balans | xx | xx |
Pågående nyanläggning avser xx (t.ex. tillbyggnad av begravningskapell) och beräknas vara färdigställd under 20XX. Under året har xx färdigställts.
Not 13 Andelar i koncernföretag/intresseföretag samt fordringar på/skulder till koncernföretag/intresseföretag (5:3, 5:8–9 ÅRL)
En församling/pastorat som innehar andelar i koncernföretag och/eller intresseföretag samt fordringar på och/eller skulder till sådana företag ska redovisa detta på egna rader i balansräkningen.
Innehav av andelar i koncernföretag och/eller intresseföretag medför utökade krav på information i årsredovisningen. Där församling är moderföretag i en koncern ska också, under vissa omständigheter, en koncernredovisning upprättas.
Innehav av andelar i koncernföretag och/eller intresseföretag är sällan förekommande för församlingar inom Svenska kyrkan. Av den anledningen behandlar denna branschanpassning inte upplysningskrav och redovisningsregler kring sådana innehav. Hänvisning sker i stället till gällande regler i ÅRL.
Not 14 Värdepappersinnehav (5:3 ÅRL, KO 47:10, RedR 5)
Noten utgör en specifikation av långfristiga värdepappersinnehav och kortfristiga placeringar. Börsnoterade värdepapper ska redovisas som antingen aktier och aktiefonder eller räntebärande värdepapper. I de fall församlingen har värdepapper som utgör en blandning av både aktier och räntebärande värdepapper ska en huvudsaklighetsbedömning göras och därefter ska hela värdepappersinnehavet hänföras till antingen aktier och aktiefonder eller räntebärande värdepapper.
Värdepapper som är onoterade anges på egen rad (t.ex. aktier i Kyrkans Försäkring AB, bostadsrättsinnehav och andelar i vindkraftspark).
I not ska anges nedanstående uppgifter.
Exempel
Värdepappersinnehav (tkr) | Anskaffningsvärde | Bokfört värde | Marknadsvärde bokslutsdag |
Långfristiga värdepappersinnehav | |||
Noterade aktier och aktiefonder | xx (yy) | xx (yy) | xx (yy) |
Noterade räntebärande värdepapper | xx (yy) | xx (yy) | xx (yy) |
Onoterade långfristiga placeringar | xx (yy) | xx (yy) | |
Övriga långfristiga värdepappersinnehav | xx (yy) | xx (yy) | |
xx (yy) | xx (yy) | ||
Kortfristiga placeringar | |||
Noterade aktier och aktiefonder | xx (yy) | xx (yy) | xx (yy) |
Noterade räntebärande värdepapper | xx (yy) | xx (yy) | xx (yy) |
Onoterade kortfristiga placeringar | xx (yy) | xx (yy) | |
Övriga kortfristiga placeringar | xx (yy) | xx (yy) | |
xx (yy) | xx (yy) | ||
Summa värdepappersinnehav | xx (yy) | xx (yy) |
Ideella placeringar
Församlingen har en ideell placering med ett bokfört värde på x tkr (y tkr) i xx (exempelvis Oikocredit). Med detta förstås att församlingen avstår avkastning till förmån för internationell diakoni och mission. Placeringen klassificeras som xx (ett långfristigt värdepappersinnehav/en kortfristig placering). Avkastningen på den ideella placeringen var x tkr för räkenskapsåret (y tkr).
Förändring av långfristiga värdepappersinnehav | 2015 | 2014 |
Ingående ackumulerade anskaffningsvärden | xx | xx |
Investeringar under året | xx | xx |
Omklassificering | xx | xx |
Försäljningar/Avyttringar | xx | xx |
Utgående ackumulerade anskaffningsvärden | xx | xx |
Ingående ackumulerade nedskrivningar | xx | xx |
Försäljningar/Avyttringar | xx | xx |
Återföring nedskrivningar | xx | xx |
Omklassificering | xx | xx |
Årets nedskrivningar | xx | xx |
Utgående ackumulerade nedskrivningar | xx | xx |
Utgående bokfört värde | xx | xx |
Långfristiga värdepappersinnehav får skrivas ned om värdet på balansdagen är lägre än bokfört värde även om det inte kan antas att värdenedgången är bestående. Är värdenedgången bestående ska den skrivas ned. KRED rekommenderar att nedskrivning sker om värdenedgången är väsentlig även om nedgången inte kan antas vara bestående.
I det fall en sådan nedskrivning inte görs, och det bokförda värdet därmed är högre än det verkliga värdet, ska upplysningar lämnas om skälen till att det bokförda värdet inte har skrivits ned och det stöd som finns för antagandet att det bokförda värdet kommer att återvinnas.
Återföring av tidigare nedskrivning ska ske om marknadsvärdet, på balansdagen, överstiger det bokförda värdet. Värdet får dock aldrig överstiga anskaffningsvärdet.
Finansiella instrument får i vissa fall tas upp till sitt verkliga värde i stället för till anskaffningsvärdet, dvs. värderas över anskaffningsvärdet (4:14 ÅRL).
Enligt KRED bör församlingen inte utnyttja denna möjlighet till verkligt värde-värdering.
Not 15 Långfristiga fordringar (5:3 ÅRL)
I not ska anges nedanstående uppgifter om långfristiga fordringar.
Exempel
2015 | 2014 | |
Ingående ackumulerade anskaffningsvärden | xx | xx |
Tillkommande fordringar | xx | xx |
Amorteringar, avgående fordringar | xx | xx |
Omklassificering | xx | xx |
Utgående ackumulerade anskaffningsvärden | xx | xx |
Ingående ackumulerade nedskrivningar | xx | xx |
Amorteringar, avgående fordringar | xx | xx |
Återföring nedskrivningar | xx | xx |
Omklassificering | xx | xx |
Årets nedskrivningar | xx | xx |
Utgående ackumulerade nedskrivningar | xx | xx |
Utgående bokfört värde | xx | xx |
I de fall församlingen har fordringar på koncern- eller intresseföretag ska dessa redovisas på egen rad i balansräkningen med specifikation i not enligt ovan.
Not 16 Kassa och bank (RedU 5)
KRED rekommenderar att behållningen på kyrkkontot redovisas som bankmedel i årsredovisningen. I not ska anges att behållningen i juridisk mening utgör en fordran.
Exempel
Av behållningen på kassa och bank utgör x tkr (y tkr) behållning på det s.k. kyrkkontot. Kyrkkontot utgör i juridisk mening en fordran på Svenska kyrkans nationella nivå . De regelverk som styr kyrkkontot är dock av sådan karaktär att fordran i redovisningssammanhang ses som ett ordinärt banktillgodohavande.
Församlingar/pastorat som har en beviljad men helt outnyttjad checkräkningskredit eller motsvarande (gäller även krediter på kyrkkontot) ska ange den beviljade kreditens storlek i denna not. Församlingar som nyttjar krediten ska ange kreditens storlek i not till posten checkräkningskredit (not 20).
Exempel
Församlingen har en beviljad checkräkningskredit på x tkr (y tkr).
Not 17 Församlingskyrkas fastighetsfond
Församlingskyrkas fastighetsfond är en stiftelselik förmögenhetsmassa med ändamål att tillgodose församlingskyrkas behov. Fastighetsfonden består i regel av medel från försäljning av församlingskyrkas fastighet. Församlingskyrkas fastighet är fast egendom eller tomträtt vars avkastning tidigare var avsedd för bestämd församlingskyrkas behov.
Exempel
Församlingskyrkas fastighetsfond utgör ett ändamålsbestämt eget kapital. Kapitalet ska användas till xxx kyrkas behov, t.ex. underhåll. Under året har x tkr (y tkr) ianspråktagits ur fonden för xxx (t.ex. drift och underhåll av kyrkan). Kostnaderna har belastat resultaträkningen.
Not 18 Obeskattade reserver
Församlingar som bedriver skattepliktig näringsverksamhet och utnyttjat möjligheten att skapa obeskattade reserver ska specificera dessa i not.
Exempel
2015 | 2014 | |
Ackumulerad skillnad mellan bokförda avskrivningar och avskrivningar enligt plan | xx | xx |
Periodiseringsfond | xx | xx |
xx | xx |
Not 19 Långfristig skuld (5:10 ÅRL)
För varje långfristig skuldpost ska anges den del som förfaller till betalning senare än fem år efter balansdagen. I de fall gravskötselskulden är den enda långfristiga skulden kan uppgiften istället lämnas i not 21, Gravskötselskuld.
Exempel
Andel av långfristiga skulder som förfaller senare | 2015 | 2014 |
Skulder till kreditinstitut | xx | xx |
Gravskötselskuld | xx | xx |
Övriga skulder | xx | xx |
xx | xx |
Not 20 Checkräkningskredit (RR 22)
Församlingar som använder checkräkningskredit eller motsvarande (gäller även krediter på kyrkkontot) ska ange den beviljade kreditens storlek i denna not. Församlingar som har en beviljad men helt outnyttjad kredit ska ange kreditens storlek i not till posten Kassa och bank (not 16).
Exempel
Församlingen har en beviljad checkräkningskredit på x tkr (y tkr).
Not 21 Gravskötselskuld (begravningslagen, 2:3 ÅRL)
Gravskötselskuldens sammansättning ska anges i not. Uppgiften ska fördelas mellan begravningsverksamhetens åtaganden (avtal där skötselåtagandet påbörjats före år 2000) och församlingens åtaganden (avtal där skötselåtagandet påbörjats från och med år 2000). Den del av gravskötselskulden som förfaller senare än fem år efter balansdagen ska anges särskilt.
Exempel
2015 | 2014 | |
Långfristig gravskötselskuld | ||
Begravningsverksamhetens åtaganden | xx | xx |
Församlingens åtaganden (serviceverksamhet) | xx | xx |
xx | xx | |
Kortfristig gravskötselskuld | ||
Begravningsverksamhetens åtaganden | xx | xx |
Församlingens åtaganden (serviceverksamhet) | xx | xx |
xx | xx | |
Andel av gravskötselskulden som förfaller senare | ||
Begravningsverksamhetens åtaganden | xx | xx |
Församlingens åtaganden (serviceverksamhet) | xx | xx |
xx | xx |
Skötselåtaganden påbörjade före år 2000 utgör begravningsverksamhet medan åtaganden påbörjade från år 2000 utgör församlingsverksamhetens åtaganden (serviceverksamhet).
Not 22 Ställda säkerheter (5:11 ÅRL)
I de fall säkerhet har ställts för skuldposter ska uppgift lämnas om säkerhetens omfattning, art och form.
Exempel
Ställda säkerheter för skuld till kreditinstitut | 2015 | 2014 |
Fastighetsinteckningar | xx | xx |
xx | xx |
Fastighetsinteckningen avser församlingshemmet Liljan (Liljan 3:3).
Not 23 Ansvarsförbindelser
Om församlingen har ansvarsförbindelser ska dessa specificeras i not.
Undertecknande
Årsredovisningen ska skrivas under av samtliga ordinarie ledamöter i kyrkorådet. Har en avvikande mening om årsredovisningen antecknats i kyrkorådets protokoll, ska yttrandet fogas till redovisningen. Årsredovisningen ska innehålla uppgift om den dag då den undertecknades.
Exempel
Ort 2016-XX-XX
Svanhild Pettersson, | Bertil Bertilsson | |
Ceasar Ceasarsson | David Davidsson | |
Elsa Elsasdotter | Fredrika Fredriksson | |
Berit Blid, |
Vår revisionsberättelse har avgivits 2016-XX-XX
Arvid Arvidsson | Bodil Bengtsson | |
Agneta Ask, |