Här återges endast den svenska versionen [red.anm.].
Den konvention mellan Sverige och Schweiz rörande social trygghet som har undertecknats den 20 oktober 1978 jämte slutprotokoll till konventionen och en samma dag undertecknad överenskommelse om tillämpning av konventionen skall lända till efterrättelse här i riket från och med den 1 mars 1980.
Samtidigt skall kungörelsen (1955:522) om tillämpning av en mellan Sverige och Schweiz sluten konvention rörande socialförsäkring upphöra att gälla.
Konventionen, slutprotokollet och tillämpningsöverenskommelsen bifogas denna förordning i svensk och tysk text som bilagor 1–3.1
Riksförsäkringsverket skall för svensk del fullgöra de uppgifter som anges i artiklarna 8, 22 och 25 b i konventionen.
Ikraftträdande- och övergångsbestämmelser
1980:32
Konventionen skall lända till efterrättelse här i riket från och med d. 1 mars 1980.
1986:246
Denna förordning träder i kraft d. 1 juni 1986.
Bilaga 1 Konvention mellan Konungariket Sverige och Schweiziska Edsförbundet om social trygghet
Sveriges regering och schweiziska förbundsrådet som önskat anpassa de båda staternas förbindelser på den sociala trygghetens område till den utveckling som skett i inomstatlig och mellanstatlig rätt sedan konventionen den 17 december 1954 om socialförsäkring undertecknades har överenskommit att ingå en konvention att träda i stället för nämnda konvention.
Avdelning I Allmänna bestämmelser
Artikel 1
I denna konvention avses med uttrycken
lagstiftning: lagar och förordningar avseende de i artikel 2 angivna grenarna av social trygghet,
behörig myndighet: med avseende på Schweiz förbundsverket för socialförsäkring, med avseende på Sverige regeringen eller den myndighet regeringen bestämmer,
försäkringsorgan: det organ eller den myndighet som svarar för tillämpningen av den i artikel 2 angivna lagstiftningen,
pensionsförsäkring: med avseende på Schweiz den schweiziska ålders- och efterlevandeförsäkringen samt den schweiziska invaliditetsförsäkringen, med avseende på Sverige den svenska folkpensioneringen och den svenska försäkringen för tilläggspension,
försäkringsperioder: avgiftsperioder, sysselsättningsperioder eller bosättningsperioder liksom därmed likställda perioder, som i den lagstiftning enligt vilken de fullgjorts betecknas eller betraktas som försäkringsperioder, däribland kalenderår för vilka inom den svenska försäkringen för tilläggspension pensionspoäng har tillgodoräknats på grund av sysselsättning under det ifrågavarande året eller en del därav,
kontantförmån eller pension: en kontantförmån eller pension med alla tillägg, tillskott och förhöjningar.
Artikel 2
1.Denna konvention är tillämplig på
i Schweiz
förbundslagstiftningen om ålders- och efterlevandeförsäkring,
förbundslagstiftningen om invaliditetsförsäkring,
förbundslagstiftningen om obligatorisk försäkring mot olycksfall i arbete och utan samband med arbete samt mot arbetssjukdomar,
förbundslagstiftningen om sjukförsäkring.
i Sverige
lagstiftningen om folkpensionering,
lagstiftningen om försäkring för tilläggspension,
lagstiftningen om arbetsskadeförsäkring,
lagstiftningen om sjukförsäkring med föräldraförsäkring.
2.Denna konvention är även tillämplig på alla lagar och förordningar som kodifierar, ändrar eller kompletterar i första stycket angiven lagstiftning.
3.Däremot är konventionen tillämplig på
lagar och förordningar, som avser en ny gren av social trygghet, endast under förutsättning att de fördragsslutande staterna träffar överenskommelse därom,
lagar och förordningar, som utsträcker befintliga system till att omfatta nya persongrupper, endast under förutsättning att den stat som ändrar sin lagstiftning icke inom sex månader efter lagens eller förordningens officiella offentliggörande låter den andra fördragsslutande staten få besked av motsatt innebörd.
Artikel 3
1.Denna konvention är tillämplig på de fördragsslutande staternas medborgare samt på deras familjemedlemmar och efterlevande i den mån de härleder sin rätt från sådan medborgare.
2.Konventionen är. med undantag för artiklarna 4, 5, 7 tredje och fjärde styckena samt artiklarna 11–19, tillämplig även på andra personer, flyktingar och statslösa inräknade, som omfattas eller har omfattats av en fördragsslutande stats lagstiftning, samt på personer som härleder sin rätt från någon nu nämnd person. Förmånligare inomstatlig lagstiftning berörs ej.
Artikel 4
Den ena fördragsslutande statens medborgare samt deras familjemedlemmar och efterlevande, i den mån de härleder sin rätt från sådan medborgare, skall, där ej annat anges i denna konvention, i fråga om rättigheter och förpliktelser enligt den andra fördragsslutande statens lagstiftning vara likställda med denna stats medborgare respektive deras familjemedlemmar och efterlevande.
Artikel 5
1.Där ej annat föreskrives i denna konvention skall i artikel 3 första stycket angivna personer, som kan göra anspråk på kontantförmåner enligt den i artikel 2 angivna lagstiftningen, erhålla dessa förmåner så länge de är bosatta inom en fördragsslutande stats territorium.
2.Med samma förbehåll utges kontantförmåner enligt en fördragsslutande stats i artikel 2 angivna lagstiftning till den andra fördragsslutande statens inom en tredje stat bosatta medborgare liksom även deras familjemedlemmar och efterlevande, såvitt de härleder sin rätt från sådan medborgare, på samma villkor och i samma omfattning som statens egna medborgare respektive familjemedlemmar och efterlevande som är bosatta i den ifrågavarande tredje staten.
Avdelning II Tillämplig lagstiftning
Artikel 6
I den mån ej annat föreskrives i artiklarna 7 och 8, skall frågan om i artikel 3 angivna personers försäkringstillhörighet bedömas enligt lagstiftningen i den fördragsslutande stat, där de är bosatta eller utövar förvärvsarbete.
Artikel 7
1.Utsänds arbetstagare hos ett företag med säte inom den ena fördragsslutande statens territorium tillfälligt till den andra fördragsslutande statens territorium för att där utföra arbete, skall de under de första 24 månaderna alltjämt omfattas av lagstiftningen i den fördragsslutande stat, inom vars territorium företaget har sitt säte.
2.Sysselsätts arbetstagare hos transportföretag med säte inom den ena fördragsslutande statens territorium, inom båda de fördragsslutande staternas territorier, skall de omfattas av lagstiftningen i den stat, inom vars territorium företaget har sitt säte, som om de sysselsattes där.
3.Schweiziska och svenska medborgare, som tillhör ett fartygs besättning, omfattas av lagstiftningen i den fördragsslutande stat, vars flagga fartyget för.
4.Denna konvention berör icke de bestämmelser i Wienkonventionen om diplomatiska förbindelser och Wienkonventionen om konsulära förbindelser, som hänför sig till den i artikel 2 första stycket angivna lagstiftningen.
Artikel 8
De behöriga myndigheterna i de båda fördragsslutande staterna kan i ömsesidigt samförstånd överenskomma om undantag från bestämmelserna i artiklarna 6 och 7.
Avdelning III Särskilda bestämmelser
Kapitel 1 Sjukdom
Artikel 9
Anslutning till den schweiziska sjukförsäkringen underlättas på sätt som framgår av det följande:
Om en person flyttar från Sverige till Schweiz och utträder ur den svenska allmänna sjukförsäkringen, anslutes han oavsett sin ålder till en av den behöriga schweiziska myndigheten angiven erkänd sjukkassa och blir där försäkrad för sjukvårdsförmåner och sjukpenning på villkor att han
uppfyller övriga stadgeenliga villkor för anslutning,
ansöker om anslutning inom tre månader från utträdet ur den svenska försäkringen samt
ej flyttar uteslutande i syfte att genomgå kurorts- eller annan hälsovårdande behandling.
För förvärv av rätt till förmån enligt sjukkassornas stadgar beaktas försäkringsperioder som fullgjorts inom den svenska allmänna sjukförsäkringen, i fråga om moderskapsförmåner dock endast om den försäkrade sedan tre månader är ansluten till en schweizisk sjukkassa.
Artikel 10
Har en person fullgjort försäkringsperioder enligt lagstiftningen om sjukförsäkring både i Schweiz och i Sverige, skall dessa perioder sammanräknas för förvärv av rätt till föräldrapenning enligt den svenska lagstiftningen i den mån de icke sammanfaller.
Kapitel 2 Invaliditet, ålderdom och dödsfall
A Tillämpning av den schweiziska lagstiftningen
Artikel 11
1.I Schweiz bosatta förvärvsverksamma svenska medborgare har rätt till den schweiziska invaliditetsförsäkringens rehabiliteringsförmåner, om de omedelbart före invaliditetens inträde har erlagt avgifter till den schweiziska försäkringen.
2.Icke förvärvsverksamma personer och minderåriga barn med svenskt medborgarskap har. om de omedelbart före invaliditetens inträde har varit bosatta i Schweiz oavbrutet minst ett år, rätt till den schweiziska invaliditetsförsäkringens rehabiliteringsförmåner så länge de är bosatta i Schweiz. Minderåriga barn har därjämte rätt till sådana förmåner om de är bosatta i Schweiz och antingen har fötts där som invalider eller oavbrutet har varit bosatta där sedan födelsen.
Artikel 12
1.Svenska medborgare och deras efterlevande är, i den mån ej annat följer av andra– fjärde styckena, på samma villkor som schweiziska medborgare och deras efterlevande berättigade till den schweiziska pensionsförsäkringens allmänna pensioner och hjälplöshetsersättningar.
2.Allmänna pensioner för försäkrade, vilkas arbetsförmåga är nedsatt med mindre än hälften utges till svenska medborgare så länge de är bosatta i Schweiz.
3.Har en svensk medborgare eller hans efterlevande, som icke är bosatt i Schweiz, rätt till en allmän delpension från den schweiziska ålders- och efterlevandeförsäkringen, som högst uppgår till en tiondel av den motsvarande fulla allmänna pensionen, utges till honom i stället för delpensionen ett engångsbelopp motsvarande kapitalvärdet av den pension som vid försäkringsfallets inträffande skall utges enligt schweizisk rätt. Om en svensk medborgare eller hans efterlevande, som uppbär sådan delpension, lämnar Schweiz för gott, utges till honom likaså ett sådant engångsbelopp som motsvarar pensionens kapitalvärde vid tidpunkten för utresan.
4.Sedan engångsbeloppet utbetalats genom den schweiziska försäkringen kan varken den berättigade eller hans efterlevande gentemot nämnda försäkring göra några ytterligare anspråk gällande på grund av avgifter som erlagts dessförinnan.
Artikel 13
I den mån den schweiziska lagstiftningen som förutsättning för rätt till allmän pension kräver att ett försäkringsförhållande består, anses som försäkrade i nämnda lagstiftnings mening även svenska medborgare,
som vid tidpunkten då försäkringsfall enligt den schweiziska lagstiftningen inträffar är bosatta i Sverige eller omfattas av den svenska pensionsförsäkringen, eller
som på grund av olycksfall eller sjukdom måste upphöra med sin förvärvsverksamhet i Schweiz, så länge som de åtnjuter rehabiliteringsförmåner från den schweiziska invaliditetsförsäkringen eller stannar kvar i Schweiz, varvid de är avgiftsskyldiga som icke förvärvsverksamma, eller
som var förvärvsverksamma i Schweiz som gränsgångare och som under de tre åren omedelbart innan försäkringsfall enligt den schweiziska lagstiftningen inträffar, har erlagt avgifter för minst tolv månader enligt denna lagstiftning.
Artikel 14
Svenska medborgare är på samma villkor som schweiziska medborgare berättigade till den schweiziska pensionsförsäkringens särskilda pensioner under förutsättning att de omedelbart före den tidpunkt, från vilken pensionen avses skola utgå, varit bosatta i Schweiz oavbrutet minst tio år, när fråga är om ålderspension, och oavbrutet minst fem år, när fråga är om efterlevande- eller invalidpension eller om ålderspension som avlöser en sådan förmån.
Artikel 15
Den schweiziska pensionsförsäkringens särskilda pensioner och hjälplöshetsersättningar utges endast under bosättning i Schweiz.
B Tillämpning av den svenska lagstiftningen
Artikel 16
Vid tillämpning av denna konvention utges folkpensioner enligt den svenska lagstiftning en uteslutande enligt artiklarna 17–19.
Artikel 17
1.I Sverige bosatt schweizisk medborgare har under samma förutsättningar med samma belopp och med samma tilläggsförmåner som svenska medborgare rätt till folkpension
i form av ålderspension,
om han är bosatt i Sverige sedan minst fem år och efter fyllda 16 år varit bosatt där sammanlagt minst tio år,
i form av förtidspension,
om han
- aa.
är bosatt i Sverige sedan minst fem år
eller
- bb.
är bosatt i Sverige och under denna bosättning oavbrutet minst ett år varit normalt arbetsför,
i form av änke- eller barnpension,
- aa.
om den avlidne omedelbart före sin död varit bosatt i Sverige minst fem år och den efterlevande vid dödsfallet var bosatt i Sverige
eller
- bb.
om den efterlevande är bosatt i Sverige sedan minst fem år och den efterlevande eller den avlidne vid dödsfallet var bosatt i Sverige.
2.Förtidspension eller änkepension, vartill rätt föreligger enligt första stycket, ersättes utan ansökan med ålderspension när personen i fråga uppnår den allmänna pensionsåldern.
3.För rätt till handikappersättning äger första stycket b motsvarande tillämpning.
4.Rätt till vårdbidrag för handikappat barn tillkommer barnets fader eller moder, om han eller hon är bosatt i Sverige sedan minst ett år.
Artikel 18
1.Schweizisk medborgare som ej uppfyller de i artikel 17 angivna villkoren men har rätt till tilläggspension är, i den mån ej annat föreskrives i tredje stycket, vid bosättning inom eller utom Sverige berättigad till folkpension med tilläggsförmåner i förhållande till det antal kalenderår, för vilka han eller, när fråga är om änke- eller barnpension, den avlidne tillgodoräknats pensionspoäng inom försäkringen för tilläggspension. Föreligger härvid rätt till full tilläggspension, utgår oavkortad folkpension. I annat fall utgår folkpension med i motsvarande mån reducerat belopp.
2.Änkepension enligt första stycket ersättes utan ansökan med ålderspension när än kan uppnår den allmänna pensionsåldern. Skulle med beaktande av försäkringsperioder som fullgjorts av änkan själv rätt föreligga till högre ålderspension, utges denna.
3.Handikappersättning som ej utgår som tillägg till folkpension samt vårdbidrag för handikappat barn, pensionstillskott och inkomstprövade pensionsförmåner utges endast för tid då den till sådan förmån berättigade är bosatt i Sverige.
4.Understiger i fall då makar båda är berättigade till folkpension, pensionernas sammanlagda belopp den pension som skulle tillkomma en av makarna om endast denne var pensionsberättigad, förhöjes pensionerna med skillnadsbeloppet. Detta fördelas proportionellt mellan de bägge pensionerna.
Artikel 19
1.Villkoret om rätt till tilläggspension enligt artikel 18 första stycket skall anses vara uppfyllt om för personen i fråga eller, när fråga är om änke- eller barnpension, för den avlidne beräknats till svensk statlig inkomstskatt taxerad inkomst för år före år 1960, dock under förutsättning att antalet sådana år, om så erfordras sammanlagt med år för vilka pensionspoäng tillgodoräknats inom försäkringen för tilläggspension liksom med försäkringstider i den schweiziska pensionsförsäkringen, uppgår till minst tre. Härvid likställes tolv inom den schweiziska pensionsförsäkringen fullgjorda försäkringsmånader med ett år för vilket till svensk statlig inkomstskatt taxerad inkomst beräknats.
2.Med år, för vilka pensionspoäng tillgodoräknats inom försäkringen för tilläggspension, likställes vid tillämpning av bestämmelserna i artikel 18 första stycket om folkpensionens beräkning år före år 1960, för vilka beräknats till svensk statlig inkomstskatt taxerad inkomst.
3.Gör någon anspråk på pension med åberopande av bestämmelserna under I eller 2 här ovan, skall han i den mån så erfordras styrka att förutsättningarna för pensionsrätt föreligger.
Artikel 20
För utgivande av tilläggspension enligt den svenska lagstiftningen gäller följande:
Den som ej är svensk medborgare tillgodoräknas pensionspoäng endast på grund av sysselsättning under bosättning i Sverige eller på grund av anställning ombord på svenskt handelsfartyg.
Har någon fullgjort försäkringsperioder inom både den svenska försäkringen för tilläggspension och den schweiziska pensionsförsäkringen, skall dessa för förvärv av rätt till tilläggspension sammanräknas i den mån de ej sammanfaller.
För beräkning av tilläggspension beaktas endast försäkringsperioder enligt den svenska lagstiftningen.
Kapitel 3 Olycksfall i arbete och arbetssjukdomar
Artikel 21
1.Personer, som är försäkrade enligt den ena fördragsslutande statens lagstiftning och som drabbas av olycksfall i arbete eller ådrager sig arbetssjukdom inom den andra fördragsslutande statens territorium, kan hos försäkringsorganet för vistelseorten påfordra att komma i åtnjutande av alla behövliga sjukvårdsförmåner.
2.Personer, som enligt den ena fördragsslutande statens lagstiftning har rätt till sjukvårdsförmåner på grund av olycksfall i arbete eller arbetssjukdom, skall tillhandahållas dessa förmåner även om de under behandling beger sig till en ort inom den andra fördragsslutande statens territorium för att vistas där. I fråga om olycksfall i arbete eller arbetssjukdom enligt schweizisk lagstiftning krävs i sådant fall förhandsmedgivande av det betalningsskyldiga försäkringsorganet; sådant medgivande lämnas om inga medicinska skäl talar däremot.
3.De sjukvårdsförmåner, som personer som avses i första och andra styckena har rätt till, tillhandahålles enligt den för försäkringsorganet för vistelseorten gällande lagstiftningen.
Artikel 22
Har ett försäkringsorgan med tillämpning av artikel 21 tillhandahållit förmåner, skall det betalningsskyldiga försäkringsorganet till det förstnämnda försäkringsorganet utge ersättning för dess kostnader härför med undantag av administrationskostnader. De behöriga myndigheterna kan överenskomma om ett annat förfarande.
Artikel 23
I fall då förmåner på grund av arbetssjukdom skulle kunna utgå enligt båda de fördragsslutande staternas lagstiftningar utges förmåner endast enligt lagstiftningen i den fördragsslutande stat, inom vars territorium verksamhet som varit ägnad att medföra fara för arbetssjukdomen senast utövats.
Artikel 24
1.Vid bestämmande av rätten till ersättning och graden av arbetsoförmåga på grund av olycksfall i arbete enligt lagstiftningen i den ena fördragsslutande staten skall jämväl beaktas tidigare inträffat olycksfall i arbete som omfattas av den andra fördragsslutande statens lagstiftning.
2.Om flera olycksfall i arbete inträffat i följd och föranlett ersättning från försäkring en i de båda fördragsslutande staterna, tillämpas, såvitt avser kontantförmåner som beräknas efter graden av minskning av arbetsförmågan, följande bestämmelser:
kontantförmåner för tidigare inträffat olycksfall fortsätter att utgå. Om rätt till förmån endast föreligger med tillämpning av första stycket utger det behöriga försäkringsorganet kontantförmåner för den minskning av arbetsförmågan som föranleds av detta olycksfall,
för det nya olycksfallet beräknar det behöriga försäkringsorganet förmånen med hänsyn till den minskning av arbetsförmågan som föranleds av detta olycksfall enligt till lämplig inomstatlig lagstiftning.
3.Första och andra styckena gäller även i fråga om arbetssjukdomar.
Avdelning IV Övriga bestämmelser
Artikel 25
De behöriga myndigheterna
skall träffa överenskommelse om erforderliga tillämpningsbestämmelser till denna konvention;
skall underrätta varandra om ändringar i den egna lagstiftningen;
skall utse förbindelseorgan för underlättande av förbindelserna mellan de båda fördragsslutande staternas försäkringsorgan;
kan i samförstånd träffa överenskommelse om bestämmelser rörande delgivning av rättsliga dokument.
Artikel 26
1.De fördragsslutande staternas försäkringsorgan, myndigheter och domstolar skall i och för denna konventions tillämpning bistå varandra som om det var fråga om tillämpning av deras egen lagstiftning. Sådant bistånd skall, med undantag av läkarundersökningar, lämnas kostnadsfritt.
2.För fastställande av invaliditetsgrad kan försäkringsorganen i varje fördragsslutande stat i förekommande fall beakta av den andra fördragsslutande statens försäkringsorgan lämnade upplysningar och av sådant försäkringsorgan överlämnade läkarintyg. Deras rätt att låta den försäkrade undersökas av en av dem anvisad läkare kvarstår emellertid.
Artikel 27
1.Bestämmelser i en fördragsslutande stats lagstiftning om befrielse från eller nedsättning av stämpelavgifter och skatt för handlingar och dokument, som skall företes i enlighet med denna lagstiftning gäller även beträffande motsvarande handlingar och dokument som skall företes enligt lagstiftningen i den andra fördragsslutande staten.
2.Behöriga myndigheter eller försäkringsorgan i de båda fördragsslutande staterna skall avstå från att kräva bestyrkande genom beskickning eller konsulat av handlingar och dokument som skall företes i och för denna konventions tillämpning.
Artikel 28
1.Försäkringsorgan, myndigheter och domstolar i en fördragsslutande stat får icke avvisa inlagor eller andra handlingar på grund av språket, när de är avfattade på officiellt språk i den andra fördragsslutande staten.
2.I och för denna konventions tillämpning kan de fördragsslutande staternas försäkringsorgan, myndigheter och domstolar med dela sig med varandra och med berörda personer eller deras ombud på sina officiella språk direkt eller genom förbindelseorganen.
Artikel 29
Ansökningar, förklaringar och besvär, som vid tillämpning av lagstiftningen i en fördragsslutande stat skall inom viss tid inges till administrativ myndighet, domstol eller socialförsäkringsorgan i denna stat, skall anses inkomma i rätt tid, om de inom den föreskrivna tiden ingivits till motsvarande myndighet, domstol eller försäkringsorgan i den andra fördragsslutande staten. I sådana fall förser mottagaren handlingen med uppgift om dagen då den inkommit och vidarebefordrar den därefter direkt eller genom förmedling av förbindelseorgan till behörig mottagare i den förstnämnda staten.
Artikel 30
1.Försäkringsorgan, som har att utge förmåner enligt denna konvention kan fullgöra sin förpliktelse genom betalning i sin stats valuta.
2.Har ett försäkringsorgan att göra utbetalningar till ett försäkringsorgan i den andra fördragsslutande staten, skall utbetalningarna ske i den andra statens valuta.
3.Skulle en fördragsslutande stat införa valutarestriktioner, skall de fördragsslutande staterna ofördröjligen vidtaga åtgärder för att säkerställa överföring av belopp, för vilka på ömse sidor föreligger betalningsskyldighet enligt bestämmelserna i denna konvention.
Artikel 31
1.Har en fördragsslutande stats försäkringsorgan felaktigt utgivit kontantförmåner, kan det felaktigt utbetalade beloppet för försäkringsorganets räkning avdragas från en motsvarande förmån enligt den andra fördragsslutande statens lagstiftning.
2.Har en fördragsslutande stats försäkringsorgan utgivit förskott avseende en förmån enligt den andra fördragsslutande statens lagstiftning, skall det utbetalade beloppet avdragas för försäkringsorganets räkning när förmånen utbetalas.
3.Är en person enligt en fördragsslutande stats lagstiftning berättigad till en kontantförmån för tid, för vilken han eller hans familjemedlemmar erhållit förmåner från ett socialhjälpsorgan i den andra fördragsslutande staten, skall denna kontantförmån på begäran av det ersättningsberättigade socialhjälpsorganet innehållas för dettas räkning som om organet var ett socialhjälpsorgan med säte inom den förstnämnda statens territorium.
Artikel 32
1.Tvister som uppkommer vid tillämpning av denna konvention skall lösas av de fördragsslutande staternas behöriga myndigheter i ömsesidigt samförstånd.
2.Kan ingen lösning åstadkommas på detta sätt, hänskjuts tvisten till en skiljedomstol som skall bilägga den i denna konventions anda och mening. Denna domstols sammansättning och förfarande bestäms av de fördragsslutande staterna i samförstånd.
Avdelning V Övergångs- och slutbestämmelser
Artikel 33
1.Denna konvention gäller även för försäkringsfall som inträffat före dess ikraftträdande.
2.Denna konvention grundar ingen rätt till förmåner för tid före dess ikraftträdande.
3.För fastställandet av rätt till förmån enligt denna konvention beaktas även försäkringsperioder som fullgjorts före dess ikraftträdande.
4.Bestämmelserna i avdelning III, kapitel 2, i denna konvention gäller även fall i vilka erlagda avgifter till pensionsförsäkringen i en fördragsslutande stat har återbetalats enligt artikel 6 tredje stycket eller artikel 8 andra stycket i konventionen den 17 december 1954 mellan Schweiziska Edsförbundet och Konungariket Sverige. I sådana fall avräknas återbetalda avgifter på utgående pension.
Artikel 34
1.Tidigare avgöranden hindrar icke konventionens tillämpning.
2.Pensioner som har fastställts före denna konventions ikraftträdande skall på ansökan omprövas enligt denna konvention. Omprövning kan ske även utan ansökan. Skulle omprövning innebära att pension ej skall utgå eller att pension skall utgå med lägre belopp än det som senast utbetalats för tid före denna konventions ikraftträdande, skall pensionen alltjämt utgå med samma belopp som förut.
Artikel 35
För alla rättigheter som uppstår på grund av denna konvention börjar preskriptionstider enligt lagstiftningarna i de båda fördragsslutande staterna att löpa tidigast från konventionens ikraftträdande. De utgör, med förbehåll för förmånligare inomstatliga bestämmelser, i vart fall två år räknat från den dag då konventionen träder i kraft.
Artikel 36
Bifogade slutprotokoll är en integrerande del av denna konvention.
Artikel 37
1.Denna konvention skall ratificeras. Ratifikationshandlingarna utväxlas så snart som möjligt i Stockholm.
2.Konventionen träder i kraft första dagen i den andra månaden efter utväxlingen av ratifikationshandlingarna.
Artikel 38
1.Var och en av de fördragsslutande staterna kan uppsäga denna konvention med iakttagande av tre månaders uppsägningstid.
2.Uppsäges konventionen, regleras en persons enligt konventionen förvärvade rättigheter och framtida rättigheter genom överenskommelse.
Artikel 39
När denna konvention träder i kraft upphör konventionen den 17 december 1954 mellan Schweiziska Edsförbundet och Konungariket Sverige att gälla.
TILL BEVIS HÄROM har de fördragsslutande staternas befullmäktigade ombud undertecknat denna konvention och försett den med sina sigill.
SOM SKEDDE I BERN den 20 oktober 1978 i två originalexemplar på svenska och tyska språken, vilka båda texter har lika vitsord.
Bilaga 2 Slutprotokoll till konventionen mellan Konungariket Sverige och Schweiziska Edsförbundet om social trygghet
I anslutning till undertecknandet denna dag av konventionen mellan Konungariket Sverige och Schweiziska Edsförbundet om social trygghet (nedan betecknad "konventionen") har de fördragsslutande staternas befullmäktigade ombud förklarat sig eniga om följande:
1.Artikel 4 gäller icke med avseende på den schweiziska lagstiftningen om frivillig försäkring för schweiziska medborgare i utlandet, om pensionsförsäkring för schweiziska medborgare som är verksamma utomlands för en arbetsgivare i Schweiz och avlönas av denne och ej heller med avseende på den schweiziska lagstiftningen om understödsförmåner för schweiziska medborgare i utlandet.
2.Skall svensk lagstiftning tillämpas enligt artikel 7 första–tredje styckena och artikel 8 i konventionen behandlas personen i fråga som om han även var bosatt i Sverige.
3.Svenska medborgare, som är sjömän på Rhen på sätt som avses i den internationella överenskommelsen om social trygghet för sjömän på Rhen i dess gällande lydelse, och som sysselsätts på fartyg på Rhen av företag med säte i Schweiz betraktas, såvida de inte är bosatta i Schweiz, med avseende på den schweiziska pensionsförsäkringen som sysselsatta i Schweiz; i fråga om rätt till förmåner från den schweiziska invaliditetsförsäkringen likställs de med gränsgångare.
4.Om i Schweiz bosatta svenska medborgare lämnar Schweiz för tid ej överstigande två månader, medför detta icke avbrott i deras bosättningstid i Schweiz enligt konventionens artikel 11 andra stycket.
Som tillägg till artikel 11 andra stycket i konventionen gäller att barn, som är födda i Sverige som invalider och vars mödrar vistats där högst två månader omedelbart före nedkomsten, likställs med barn som fötts i Schweiz som invalider. Den schweiziska invaliditetsförsäkringen övertar i fall rörande barn med födelsedefekt även de kostnader som uppstått i Sverige under de första tre månaderna efter födelsen, i den omfattning som sådana förmåner skulle ha måst utges i Schweiz.
Vistas ett barn i Sverige under högst tre månader medför detta ej avbrott i bosättningstid enligt artikel 11 andra stycket andra punkten i konventionen.
6.Om i Schweiz bosatta svenska medborgare endast tillfälligt lämnar Schweiz, medför detta ej avbrott i deras bosättningstid i Schweiz enligt konventionens artikel 14. Perioder av försäkringsbefrielse inom den schweiziska ålders-, efterlevande- och invaliditetsförsäkringen avräknas ej på bosättningstiden.
7.Vid beräkningen av svensk folkpension med tilläggsförmåner likställs schweizisk pension med svensk tilläggspension.
8.Den svenska lagstiftningen om beräkning av tilläggspension för svenska medborgare som är födda före år 1924 berörs ej.
SOM SKEDDE 1 BERN den 20 oktober 1978 i två originalexemplar på svenska och tyska språken, vilka båda texter har lika vitsord.
Bilaga 3 Administrativ överenskommelse angående tillämpning av konventionen den 20 oktober 1978 mellan konungariket Sverige och Schweiziska Edsförbundet om social trygghet
Med stöd av artikel 25 a i den mellan Konungariket Sverige och Schweiziska Edsförbundet den 20 oktober 1978 ingångna konventionen om social trygghet, nedan betecknad ”konventionen”, har de behöriga myndigheterna överenskommit om följande bestämmelser:
Avdelning I Allmänna bestämmelser
Artikel 1
1.Förbindelseorgan enligt konventionens artikel 25 c är:
i Schweiz:
den schweiziska utjämningskassan i Genéve för ålders-, efterlevande- och invaliditetsförsäkring,
förbundsverket för socialförsäkring i Bern för alla övriga förmåner,
i Sverige:
riksförsäkringsverket i Stockholm.
2.De behöriga myndigheterna i de båda fördragsslutande staterna förbehåller sig rätten att utse andra förbindelseorgan; de underrättar varandra härom.
Artikel 2
De behöriga myndigheterna eller av dem bemyndigade förbindelseorgan fastställer i samförstånd erforderliga blanketter för tillämpning av konventionen och denna överenskommelse.
Avdelning II Tillämplig lagstiftning
Artikel 3
1.I fall som avses i konventionens artikel 7 första stycket intygar på begäran nedan angivet försäkringsorgan i den fördragsslutande stat, vars lagstiftning alltjämt skall tillämpas, att den utsände arbetstagaren omfattas av lagstiftningen i denna fördragsslutande stat.
2.Intyg utfärdas
i Schweiz
av behörig utjämningskassa för ålders-, efterlevande- och invaliditetsförsäkring och av behörig olycksfallsförsäkringsanstalt,
i Sverige
av riksförsäkringsverket.
Avdelning III Särskilda bestämmelser
Kapitel 1 Sjukdom
Artikel 4
1.Den som vill komma i åtnjutande av i konventionens artikel 9 föreskrivna lättnader skall hos en medverkande schweizisk sjukkassa förete ett intyg om tidpunkten för utträdet ur den svenska sjukförsäkringen samt om försäkringstillhörigheten under de sista sex månaderna.
2.Intyg utfärdas på begäran av sökanden av riksförsäkringsverket. Om sökanden inte innehar något intyg vänder sig den schweiziska sjukkassa, som berörs av inträdesansökan, genom förmedling av förbundsverket för socialförsäkring till det svenska förbindelseorganet för införskaffande av sådant intyg.
3.Den behöriga schweiziska myndigheten underrättar det svenska förbindelseorganet om vilka sjukkassor som medverkar vid tillämpning av artikel 9 i konventionen.
Artikel 5
För tillämpning av konventionens artikel 10 skall sökanden förete ett intyg om fullgjorda försäkringsperioder i den schweiziska sjukförsäkringen under de sista sex månaderna. Intyg utfärdas på begäran av sökanden av den schweiziska sjukkassa, som han senast tillhört. Om sökanden inte innehar något intyg vänder sig den svenska allmänna försäkringskassa, som sökanden tillhör, direkt eller genom förmedling av riksförsäkringsverket till förbundsverket för socialförsäkring för att införskaffa sådant intyg.
Kapitel 2 Invaliditet, ålderdom och dödsfall
Artikel 6
1.I Sverige bosatta personer, som gör anspråk på förmåner från den schweiziska pensionsförsäkringen, kan inlämna sin ansökan hos riksförsäkringsverket. Detta vidarebefordrar ansökan till den schweiziska utjämningskassan i Genéve.
2.I Schweiz bosatta personer, som gör anspråk på förmåner från den svenska pensionsförsäkringen, kan inlämna sin ansökan hos den schweiziska utjämningskassan. Denna vidarebefordrar ansökan till Stockholms läns allmänna försäkringskassa.
3.Personer som är bosatta i en tredje stat och gör anspråk på förmåner från den schweiziska eller den svenska pensionsförsäkringen, vänder sig direkt eller via ett av förbindelseorganen till behörigt försäkringsorgan.
4.Om ansökan inlämnas hos ett annat organ än som avses i första–tredje styckena, antecknar detta organ ankomstdatum på ansökningen och överlämnar denna omgående, direkt eller via ett förbindelseorgan till behörigt försäkringsorgan.
Artikel 7
De läkarutlåtanden och undersökningsresultat som för fastställande av invaliditet inhämtats enligt den för ett försäkringsorgan gällande lagstiftningen överlämnas i original eller avskrift till försäkringsorganet i den andra fördragsslutande staten för kännedom, om framställning om förmån föreligger även hos detta organ.
Artikel 8
Behörigt försäkringsorgan tillställer sökanden direkt sitt beslut med besvärshänvisning och överlämnar avskrift därav till förbindelseorganet i den andra fördragsslutande staten.
Kapitel 3 Olycksfall i arbete och arbetssjukdomar
Artikel 9
1.I Sverige bosatta personer, som på grund av olycksfall i arbete eller arbetssjukdom gör anspråk på förmåner enligt den schweiziska lagstiftningen, inlämnar sin ansökan direkt eller genom förmedling av förbindelseorganen hos behörig schweizisk olycksfallsförsäkringsanstalt.
2.I Schweiz bosatta personer, som på grund av olycksfall i arbete eller arbetssjukdom gör anspråk på förmåner enligt den svenska lagstiftningen, inlämnar sin ansökan direkt eller genom förmedling av den schweiziska olycksfallsförsäkringsanstalten i Luzern (betecknad "SUVA") hos Stockholms läns allmänna försäkringskassa.
3.Personer, som är bosatta i en tredje stat och på grund av olycksfall i arbete eller arbetssjukdom gör anspråk på förmåner från den schweiziska olycksfallsförsäkringen eller den svenska arbetsskadeförsäkringen, vänder sig direkt till behörigt försäkringsorgan.
Artikel 10
Behörigt försäkringsorgan, som fattat beslut över ansökan om förmån, tillställer sökanden direkt sitt beslut med besvärshänvisning.
Artikel 11
1.I fall som avses i konventionens artikel 21 första stycket utges sjukvårdsförmåner i Schweiz av SUVA, i Sverige av den allmänna försäkringskassan på vistelseorten, såvida sökanden styrker sin rätt till förmån.
2.Om arbetsgivaren har en företrädare i den fördragsslutande stat där olycksfallet ägde rum, åligger det denna företrädare, såvida han har möjlighet därtill, att förete intyg om sökandens rätt till förmån.
3.Kan inte något intyg om rätten till förmån företes, begär försäkringsorganet på den ort där olycksfallet inträffade hos försäkringsorgan, som anges i artikel 9, i den behöriga staten översändande av erforderliga intyg och handlingar.
Artikel 12
För tillämpning av konventionens artikel 21 andra stycket överlämnar det betalningsskyldiga försäkringsorganet ett intyg till den försäkrade om hans rätt till förmån efter det han lämnat vistelseorten. Detta intyg kan även tillställas försäkringsorganet på vistelseorten.
Artikel 13
De belopp som skall ersättas av de fördragsslutande staternas försäkringsorgan enligt konventionens artikel 22 redovisas särskilt för varje enskilt fall.
Artikel 14
Bestämmelserna i detta kapitel gäller även för olycksfall utan samband med arbete, som skall ersättas enligt den schweiziska lagstiftningen.
Kapitel 4 Gemensamma bestämmelser
Artikel 15
Kontantförmåner, till vilka rätt föreligger enligt lagstiftningen i en fördragsslutande stat, utbetalas av det betalningsskyldiga försäkringsorganet direkt till berättigade personer bosatta inom den andra fördragsslutande statens territorium. De behöriga myndigheterna kan överenskomma om ett annat betalningsförfarande.
Artikel 16
Förbindelseorganen tillställer varandra årligen statistiska uppgifter om utbetalningar som företagits i den andra fördragsslutande staten.
Avdelning IV Övriga bestämmelser
Artikel 17
De fördragsslutande staternas försäkringsorgan och förbindelseorgan bistår varandra på allmän och särskild begäran med erforderlig hjälp för tillämpning av konventionen och denna överenskommelse.
Artikel 18
1.Personer, som uppbär förmåner enligt lagstiftningen i en fördragsslutande stat och som är bosatta inom den andra fördragsslutande statens territorium, underrättar antingen direkt eller genom förmedling av förbindelseorgan det betalningsskyldiga försäkringsorganet om alla ändringar beträffande sin personliga situation och familjesituation, sitt hälsotillstånd eller sin arbetsförmåga, som kan påverka deras rättigheter eller skyldigheter enligt den i konventionens artikel 2 angivna lagstiftningen samt på grund av bestämmelserna i konventionen.
2.Försäkringsorganen underrättar varandra direkt eller genom förmedling av förbindelseorgan om alla uppgifter av ovannämnda slag som de känner till.
Artikel 19
1.Organ som fått i uppdrag att tillämpa denna överenskommelse svarar för de administrativa kostnader som uppstår vid tillämpningen.
2.Kostnader för läkarundersökningar, inräknat därmed sammanhängande kostnader för resor, kost och logi eller andra kostnader, förskotteras av det försäkringsorgan som fått i uppdrag att verkställa undersökningen och ersätts av det försäkringsorgan som begärt undersökningen särskilt för varje enskilt fall.
Artikel 20
Denna överenskommelse träder i kraft samtidigt med konventionen och gäller under samma tid.
Förordning (1986:246)