Den nya lagen om tilläggsskatt för stora koncerner är återigen i fokus. I senaste numret av SkatteNytt kan du läsa två artiklar i ämnet, varav en artikel är skriven av Mahmut Baran (justitieråd vid HFD) och Hawser Berggren (skattejurist PwC). Den första delen av två beskriver de grundläggande beståndsdelarna och ger en översiktlig orientering om systemet samt dess koppling till redovisningsstandarder och regelverkets förhållande till skatteavtal. Artikeln behandlar även vissa förenklingsregler. Den andra delen som kommer i nästa nummer kommer att ha fokus på påförande samt beräkning av skatten.

Den andra artikeln om tilläggsskatt i detta nummer handlar om lagens förenlighet med inkomstskattelagen och är skriven av Peter Nilsson (professor i skatterätt vid Lunds universitet). Artikeln syftar till att reda ut hur de olika lagarna förhåller sig till varandra och belyser vissa specifika områden där förhållandena inte är helt klara, bl.a. tillämpning om reglerna för CFC-beskattning och avräkning.

Moms

Moms avhandlas i två artiklar, varav den första, skriven av Mikael Ek (universitetslektor i finansrätt vid Uppsala universitet) och Johanna Jakobova (rådgivare PwC), behandlar leveransvillkorens betydelse vid varuleveranser med minst tre parter och är skriven ur skattebetalarens perspektiv.

Den andra artikeln om moms reder ut huruvida rätten till avdrag för ingående moms har utvidgats sedan 2010. Mariya Senyk (jur. dr, universitetslektor i skatterätt vid Lunds universitet) har analyserat praxis från HFD och jämfört hur svensk praxis utvecklats i förhållande till praxis från EU-domstolen. Mer specifikt är det fastställandet av direkt och omedelbart samband mellan ingående och utgående transaktioner som har granskats, med vissa undantag.

HFD-praxis

På tal om praxis har Karin Attorps (advokat DLA Piper Sweden KB) skrivit en artikel om HFD:s praxismöte i januari. Mötet som var det första i sitt slag hade till syfte att från olika relevanta parter få in förslag på områden inom vilka det finns behov av prejudikatbildning.

Beskattning av inlösenaktier

Ulf Tivéus (skattejurist Unum Tax) har skrivit en artikel om de nya reglerna för beskattning av inlösenaktier i aktiebolag. Alla former av värdeöverföringar från bolaget till aktieägarna, inklusive aktiesplit med obligatorisk inlösen, ska behandlas som utdelning. För att undvika kringgående av reglerna ska även förvärv av egna aktier beskattas. Skatteändringarna träder i kraft 2025 och tillämpas på inlösenaktier tilldelade efter 2024.

Ränteavdrag

Ränteavdragsreglerna är ständigt på tapeten och i detta nummer gör Alexander Tale (doktorand Ekonomihögskolan i Lund) en analys av HFD 2024 ref.6, i vilket HFD bekräftade att reglerna är oförenliga med etableringsfriheten. Författaren ställer sig frågan om det är möjligt att ha regler om ränteavdragsbegränsningar utan att dessa är i strid med EU-rätten, och om reglerna ens behövs.

Kvalificerade personaloptioner

Ett annat område i behov av klargörande är kvalificerade personaloptioner. Där har Karl-Johan Nörklit (partner Unum Tax) skrivit en artikel om teckningsoptioner och uttagsbeskattning. Artikeln behandlar HFD 2023 not. 30 och författaren ger sina egna tankar och reflektioner kring domen.