Sedan 2017 har Sveriges större bolag (som överskrider två av tre gränsvärden: 350 mkr i omsättning, 175 mkr i balansomslutning och 250 anställda) haft krav på sig att hållbarhetsrapportera enligt en uppdatering av årsredovisningslagen (ÅRL) till följd av EU-direktivet om icke-finansiell rapportering (NFRD). Lagkravet innebär att antalet hållbarhetsrapporter ökat betydligt. Frågan är om det höjt kvaliteten i redovisningen.
Tre år med krav på hållbarhetsrapportering enligt ÅRL, vad har förändrats?
Isabelle Hammarström, hållbarhetsspecialist PwC:
– Många fler bolag hållbarhetsrapporterar, men jag kan inte säga att vi sett någon väsentlig kvalitetsförbättring i rapporteringen. En viktig förändring är tidpunkten; eftersom rapporten avges av styrelsen tillsammans med årsredovisningen finns det förutsättningar för en tydligare koppling av hållbarhetsarbetet till affärsmodellen.
Charlotte Söderlund, hållbarhetsspecialist EY:
– Mycket har förändrats på tre år – förståelsen för hållbarhetsrapportering har ökat, liksom kunskapen. Organisatoriskt ser vi att fler ekonomichefer involverar sig i hållbarhetsrapporten. Ett konkret exempel är det ökade fokus som uppförandekoder som levande dokument har fått, såväl interna uppförandekoder som för koder för leverantörer.
Åse Bäckström, ansvarig för hållbarhetsrådgivningen på Hallvarsson & Halvarsson:
– Tidigare var det de klassiska industri- och verkstadsföretagen som låg i framkant, nu är det finansbranschen och fastighetsbolagen som driver utvecklingen efter att finanssektorn på bred front har anammat TCFD, Task Force on Climate-related Disclosures. Kapitalförvaltningen är den stora hävstången när den börjar ställa krav på sina innehav.
Hur tillämpas lagkravet och vilka är de största utmaningarna för företagen när det gäller hållbarhetsredovisning?
Charlotte Söderlund, hållbarhetsspecialist EY:
– Många rapporter har brister i formalia. Bristerna är i många fall kopplade till hänvisningen mellan hållbarhetsrapporten och förvaltningsberättelsen. I flera fall då hållbarhetsrapporten placeras på hemsidan framgår det inte vilken juridisk person som upprättat rapporten. De största innehållsbristerna finns på områdena korruption och mänskliga rättigheter.
Åse Bäckström, ansvarig för hållbarhetsrådgivningen på Hallvarsson & Halvarsson:
– Det är stor skillnad i kvalité mellan bolag som har lång historik av att hållbarhetsrapportera och de som började i och med lagkravet, men det har skett en betydande utveckling och fler och fler tillämpar GRI. Den lagstadgade hållbarhetsrapporten har ofta ett smalare scope än den traditionella, troligen för att den avges av styrelsen.
Isabelle Hammarström, hållbarhetsspecialist PwC:
– PwCs utvärdering de första två åren med hållbarhetsrapportering enligt ÅRL visar på stora brister kring rapportering av risker samt svårigheten att rapportera på anti-korruption och mänskliga rättigheter. Kopplingen till verksamheten är generellt sett ett stort problem och oftast saknas den röda tråden.
EU-direktivet som ligger till grund för lagen ses nu över. Vilka förändringar föreslås och är de steg i rätt riktning?
Charlotte Söderlund, hållbarhetsspecialist EY:
– Remissen är omfattande och tar upp väldigt grundläggande frågor som jämförbarhet, tillförlitlighet och väsentlighet avseende hållbarhetsinformation. Även frågan om redovisningsramverk, standardisering och format på rapporten tas upp, liksom frågan om vilka bolag som ska träffas av kravet.
Åse Bäckström, ansvarig för hållbarhetsrådgivningen på Hallvarsson & Halvarsson:
– Jag var skeptisk till lagstiftning, men nu har vi sett att det här direktivet har drivit på företagens arbete och bidragit till hållbar omställning. Det största problemet för företagen är att det inte finns något givet format för att redovisa på kraven. Därför behövs ett gemensamt ramverk.
Isabelle Hammarström, hållbarhetsspecialist PwC:
– En viktig fråga är hur företagen ska rapportera och på vilka områden. Från FARs sida är vi positiva till om EU skulle ta fram en tydlig standard för hållbarhetsrapporteringen, även om en global standard hade varit att föredra. Vi förordar även en tillsynsmyndighet och att revisorernas roll utökas.???
Text: Rakel Lennartsson