Hållbarhet

ESRS är de standarder för hållbarhetsrapportering framtagna av EFRAG som styr hur rapporteringen enligt CSRD ska göras från räkenskapsåret 2024.

CSRD är en ändring, direktiv (EU) 2022/2464, av redovisningsdirektivet som innebär att fler företag ska hållbarhetsrapportera. Bestämmelserna ska implementeras successivt i medlemsstaternas lagstiftningar. Det kompletterande direktivet CS3D uppställer krav på att företag vidtar ”tillbörlig aktsamhet” (due diligence) i fråga om människor och miljö.

EU-kommissionens första s.k. omnibus-förslag innehåller omfattande förenklingar och förändringar gällande företagens hållbarhetsrapportering. Om förslaget går igenom innebär det bl.a. att 80 % av företagen undantas från CSRD:s tillämpningsområde och att rapporteringskraven för vissa företag skjuts upp till 2027 respektive 2028.

CSRD har den 1 juli 2024 implementerats i svensk rätt. De nya reglerna om hållbarhetsrapportering återfinns bland annat i 6 kap. 10–16 §§ ÅRL.

Disclosureförordningen ställer krav på finansbranschen att informera om hur de tar hänsyn till hållbarhetsfrågor i sina investeringsbeslut. Taxonomiförordningen utgör ett gemensamt klassificeringssystem för vilka ekonomiska verksamheter som är miljömässigt hållbara och syftar till att hjälpa investerare att identifiera och jämföra miljömässigt hållbara investeringar. 

Förordningen om europeiska gröna obligationer innebär att en frivillig standard införts för obligationer som har miljömässigt hållbara mål. Förordningen om ESG-betyg syftar till att öka transparensen och integriteten i verksamheten hos leverantörerna av ESG-betyg.