Enligt lag finns ett särskilt register som innehåller bland annat uppgifter om den som ålagts påföljd för brott. Belastningsregistret används för att tillhandahålla dessa uppgifter till bland annat domstolsväsendet men även till enskilda för att lämna uppgifter som är av särskild betydelse i dennes verksamhet.
En enskild person har rätt att på begäran få ta del av samtliga uppgifter i registret om sig själv. Sådana uppgifter ska på begäran lämnas ut utan avgift en gång per kalenderår. Det kan till exempel gälla inför en anställning inom förskola eller skola eftersom det föreskrivs i lagen om registerkontroll av personal inom förskoleverksamhet, skola och skolbarnomsorg att en person måste förse arbetsgivaren med ett sådant utdrag inför anställning.
Det finns ännu inget förbud i lag mot att be om ett sådant besked från en arbetssökande på den privata sektorn även om det inte är nödvändigt för den anställning det är frågan om. Det diskuteras dock om en sådan begäran kan stå i strid med det man kallar ”god sed på arbetsmarknaden” och det har i en statlig utredning om eventuell lagstiftning till skydd för integritet i arbetslivet tagits upp frågan om ett förbud mot att begära sådana uppgifter vid rekrytering till anställningar som inte kräver sådant intyg. Men än så länge råder inte något sådant förbud.
I vissa fall kan en enskild person ha rätt att få ut uppgifter ur registret om en annan person. Det gäller om det behövs för att pröva en fråga om anställning eller uppdrag i en verksamhet som avser vård eller är av betydelse för förebyggande eller beivrande av brott. Men det gäller endast i den utsträckning regeringen föreskriver det för vissa typer av fall. En enskild person som styrker att dennes rätt är beroende av uppgifter ur registret om annan enskild, har rätt att få ta del av dessa uppgifter om regeringen medger att uppgifterna får lämnas ut. Det är dock en mycket sällsynt situation.
En uppgift i registret ska gallras bland annat om en överrätt genom dom eller beslut frikänt den registrerade för den gärningen som denne har stått åtalad för, eller om domen annars har undanröjts. Normalt gallras uppgifterna efter 10 år. Även skyddstillsyn eller villkorlig dom gallras 10 år efter beslutet eller fem år efter beslutet om uppgiften avser en person som var under 18 år. Däremot gallras uppgifter som rör beslut om sluten ungdomsvård tio år efter det att påföljden helt verkställs men fem år efter domen eller beslutet om uppgiften avser en person under 18 år. Ovanstående är endast några exempel av de utförliga regler som gäller avseende gallring.
En arbetsgivare får således i vissa situationer kontrollera belastningsregistret.
I verksamheter där särskild lag kräver registerkontroll är arbetsgivaren skyldig att kräva utdrag. Det finns uttryckligt lagstöd för att behandla uppgifterna inom de ramar som anges i respektive lag.
Utanför dessa områden kan en arbetsgivare låta arbetstagaren visa upp ett pappersutdrag, läsa det och omedelbart återlämna det, under förutsättning att:
utdraget inte sparas eller kopieras,
uppgifterna inte förs in i något register eller system, och
arbetsgivaren endast gör en neutral anteckning om att kontroll genomförts. Detta har framkommit i en dom från Arbetsdomstolen från 2026.
Rättsfall AD 2026 nr 27
AD 2026 nummer 27 rörde en situation där arbetsgivaren begärde utdrag utan att det fanns någon särskild registerkontrollag som krävde det. I målet begärde arbetsgivaren, efter att anställningen påbörjats, att arbetstagaren skulle lämna ett utdrag ur belastningsregistret.
Arbetstagaren lämnade ett fysiskt, förslutet kuvert med utdraget. Chefen tog emot kuvertet, öppnade och läste utdraget. Det framgick att arbetstagaren var dömd för brott.
Arbetsgivaren sparade inte utdraget, kopierade det inte och förde inte in uppgifterna i något register eller system. Arbetstagaroganisationen väckte talan och yrkade skadestånd enligt artikel 82 GDPR med påstående att arbetsgivaren behandlat känsliga personuppgifter (brottsuppgifter) i strid med GDPR. Frågan var om denna hantering överhuvudtaget omfattades av GDPR:s materiella tillämpningsområde.
Domstolen konstaterade, med hänvisning till artikel 2.1 GDPR och EU‑domstolens praxis (bl.a. Endemol‑domen), att GDPR gäller för helt eller delvis automatiserad behandling, och manuell behandling av personuppgifter som ingår i eller kommer att ingå i ett register.
I det aktuella fallet var hanteringen helt manuell. Det konstaterades att uppgifterna inte infördes något register och inte heller sparades kopierades eller strukturerades för senare användning. Det fanns ingen avsikt att skapa ett register eller en strukturerad samling av uppgifterna.
Arbetsdomstolen fann att en arbetsgivares mottagande och läsning av ett fysiskt utdrag ur belastningsregistret, utan att utdraget sparas, kopieras eller registreras, inte utgör sådan ”behandling av personuppgifter” som omfattas av GDPR. Därmed kunde arbetstagaren inte få skadestånd enligt GDPR på den grunden. En sådan hantering faller enligt AD normalt utanför GDPR:s tillämpningsområde. Om arbetsgivaren dock skulle spara, strukturera eller registrera uppgifterna om domar, aktualiseras GDPR. Då krävs särskilt lagstöd, vilket i dag i huvudsak finns bara för vissa särskilt reglerade verksamheter. En sådan behandling riskerar därför att vara otillåten.
Tänk på
För vissa anställningar kan utdrag från belastningsregistret vara en förutsättning. Ett sätt att praktisk hantera frågan är att be den enskilde om ett sådant utdrag i oöppnat kuvert, detta för att säkerställa att något dokument med belastningsuppgifter inte har tagits ur kuvertet.
Lagrum
2, 10 och 17 §§ lagen (1998:620) om belastningsregister