Inför vissa anställningar är det ett lagkrav på att arbetsgivaren begär att den arbetssökande uppvisar ett utdrag från belastningsregistret innan en arbetssökande beviljas anställning. Detta följer av lagen (2013:852) om registerkontroll av personer som ska arbeta med barn.
Enligt lagen ska den som erbjuds en anställning i staten, en kommun, en region, ett företag eller en organisation, om arbetet innebär direkt och regelbunden kontakt med barn, på begäran av den som erbjuder anställningen visa upp ett utdrag ur det register som förs enligt lagen (1998:620) om belastningsregister. Ett utdrag ur belastningsregistret ska på begäran även visas upp av den som erbjuds eller tilldelas uppgifter som innebär direkt och regelbunden kontakt med barn inom sådan verksamhet som avses i 1 § om det sker genom antingen uppdrag, anställning hos någon som ingått avtal med den som bedriver verksamheten, eller genom praktiktjänstgöring. Registerutdraget ska i visas upp för den inom verksamheten som beslutar om att anlita eller ta emot någon på ett sådant sätt som avses där. Vidare föreskrivs att registerutdrag inte får vara äldre än ett år. En kontroll av ett registerutdrag får inte dokumenteras på något annat sätt än genom en anteckning om att utdraget har visats upp. Lagen är också dispositiv i förhållande till andra lagar om registerkontroll.
Registerkontroll gäller även enligt skollagen. Enligt skollagen är arbetsgivaren skyldig att begära att den som erbjuds anställning inom förskoleverksamhet, skola och skolbarnsomsorg lämnar utdrag ur belastningsregistret. Den som inte lämnat ett registerutdrag får inte anställas. Lagen gäller även uppdragstagare m.fl., lärarstudenter och vissa vuxenstuderande samt deltagande i arbetsmarknadspolitiska program.
Frågan om en arbetsgivares möjlighet att begära utdrag ur belastningsregistret har varit föremål för flera statliga utredningar. I SOU 2014:48 föreslogs ett generellt förbud mot registerkontroll i arbetslivet, med undantag för när sådan kontroll har uttryckligt lagstöd. För att komplettera detta förslag presenterades därefter SOU 2019:19. Där analyserades behovet av utökat författningsstöd för registerkontroll inom vissa verksamheter. Något generellt förbud mot att arbetsgivare begär utdrag ur belastningsregistret har dock inte införts.
En arbetsgivare får således i vissa situationer kontrollera belastningsregistret.
I verksamheter där särskild lag kräver registerkontroll är arbetsgivaren skyldig att kräva utdrag. Det finns uttryckligt lagstöd för att behandla uppgifterna inom de ramar som anges i respektive lag.
Utanför dessa områden kan en arbetsgivare låta arbetstagaren visa upp ett pappersutdrag, läsa det och omedelbart återlämna det, under förutsättning att:
utdraget inte sparas eller kopieras,
uppgifterna inte förs in i något register eller system, och
arbetsgivaren endast gör en neutral anteckning om att kontroll genomförts. Detta har framkommit i en dom från Arbetsdomstolen från 2026.
Rättsfall AD 2026 nr 27
AD 2026 nummer 27 rörde en situation där arbetsgivaren begärde utdrag utan att det fanns någon särskild registerkontrollag som krävde det. I målet begärde arbetsgivaren, efter att anställningen påbörjats, att arbetstagaren skulle lämna ett utdrag ur belastningsregistret.
Arbetstagaren lämnade ett fysiskt, förslutet kuvert med utdraget. Chefen tog emot kuvertet, öppnade och läste utdraget. Det framgick att arbetstagaren var dömd för brott.
Arbetsgivaren sparade inte utdraget, kopierade det inte och förde inte in uppgifterna i något register eller system. Arbetstagaroganisationen väckte talan och yrkade skadestånd enligt artikel 82 GDPR med påstående att arbetsgivaren behandlat känsliga personuppgifter (brottsuppgifter) i strid med GDPR. Frågan var om denna hantering överhuvudtaget omfattades av GDPR:s materiella tillämpningsområde.
Domstolen konstaterade, med hänvisning till artikel 2.1 GDPR och EU‑domstolens praxis (bl.a. Endemol‑domen), att GDPR gäller för helt eller delvis automatiserad behandling, och manuell behandling av personuppgifter som ingår i eller kommer att ingå i ett register.
I det aktuella fallet var hanteringen helt manuell. Det konstaterades att uppgifterna inte infördes något register och inte heller sparades kopierades eller strukturerades för senare användning. Det fanns ingen avsikt att skapa ett register eller en strukturerad samling av uppgifterna.
Arbetsdomstolen fann att en arbetsgivares mottagande och läsning av ett fysiskt utdrag ur belastningsregistret, utan att utdraget sparas, kopieras eller registreras, inte utgör sådan ”behandling av personuppgifter” som omfattas av GDPR. Därmed kunde arbetstagaren inte få skadestånd enligt GDPR på den grunden. En sådan hantering faller enligt AD normalt utanför GDPR:s tillämpningsområde. Om arbetsgivaren dock skulle spara, strukturera eller registrera uppgifterna om domar, aktualiseras GDPR. Då krävs särskilt lagstöd, vilket i dag i huvudsak finns bara för vissa särskilt reglerade verksamheter. En sådan behandling riskerar därför att vara otillåten.
Se även
Identitetskontroll
Personuppgifter