Innehåll

Denna rekommendation ska tillämpas vid händelser efter balansdagen.

Rekommendationen behandlar inte upplysningar avseende händelser av väsentlig betydelse som skett under räkenskapsåret. Normering av sådana upplysningar återfinns i RKR R15 Förvaltningsberättelse. Det kan dock finnas väsentliga händelser efter balansdagen som omfattas av denna rekommendation och därigenom omfattas av upplysningskrav i enlighet med RKR R15 Förvaltningsberättelse.

Rekommendationen gäller för redovisningsskyldiga enligt lag (2018:597) om kommunal bokföring och redovisning (LKBR).

Rekommendationens bindande verkan

Enligt 1 kap. 4 § LKBR ska bokföring och redovisning fullgöras på ett sätt som överensstämmer med god redovisningssed.

Rådet för kommunal redovisning (RKR) är normgivande organ inom kommunal redovisning och har till uppgift att utveckla god redovisningssed enligt LKBR.

Text markerad med fet stil utgör den normerande delen i denna rekommendation. ,

Enligt 4 kap. 3 § tredje stycket LKBR ska upplysning om skälen för avvikelse från denna rekommendation lämnas i en not.

Det är aldrig förenligt med god redovisningssed att avvika från uttryckliga lagregler (prop. 1996/97:52 s. 45).

Lagregler

I 11 kap. 3 § LKBR anges att förvaltningsberättelsen ska innehålla upplysningar om händelser av väsentlig betydelse som har inträffat under räkenskapsåret eller efter dess slut.

Definitioner

I denna rekommendation betyder

  • finansiella räkningar – de räkningar som finns i årsredovisningen i form av resultaträkning, balansräkning, kassaflödesanalys, noter samt drift- och investeringsredovisning,

  • händelser efter balansdagen – såväl gynnsamma som ogynnsamma händelser som inträffat mellan balansdagen och fram till och med den dag då årsredovisningen beslutas i styrelsen och lämnas över till fullmäktige och revisorerna (den dag då årsredovisningen är upprättad).

Händelser efter balansdagen

Händelser efter balansdagen kan utgöras av

  • händelser som bekräftar förhållanden som förelåg på balansdagen,

  • händelser som indikerar förhållanden som uppstått efter balansdagen.

Redovisning av händelser efter balansdagen

Väsentliga händelser som bekräftar förhållanden som förelåg på balansdagen men som inträffat efter balansdagen, men innan årsredovisningen är upprättad, ska beaktas genom att justera beloppen eller genom att redovisa tidigare ej medtagna poster i de finansiella räkningarna.

Detta görs genom att den aktuella posten i resultat- och balansräkningen justeras utifrån de nya uppgifterna, t.ex. beloppets storlek eller att en ny post redovisas i resultat- och balansräkningen.

Exempel på händelser efter balansdagen som bekräftar förhållanden som förelåg på balansdagen och därigenom ska beaktas i de finansiella räkningarna:

  • Ett domstolsavgörande efter balansdagen som bekräftar att det fanns en befintlig förpliktelse på balansdagen. Om en avsättning redan har redovisats kan beloppet behöva justeras. Om en avsättning inte har redovisats tidigare behöver en bedömning göras om den ska redovisas som en avsättning eller som en ansvarsförbindelse.

  • Information som erhålls efter balansdagen som visar att en tillgång redan på balansdagen hade minskat i värde eller att en tidigare gjord nedskrivning av en tillgång ska justeras.

  • Fastställande efter balansdagen av utgiften eller inkomsten för tillgångar som har köpts respektive sålts senast på balansdagen.

  • Upptäckt efter balansdagen av bedrägeri eller fel som begåtts eller uppstått senast på balansdagen och som gör att de finansiella räkningarna är felaktiga.

Följande händelser ska emellertid inte beaktas vid upprättandet av de finansiella räkningarna

  • en ny skatteprognos. Den skatteprognos som ska tillämpas i bokslutet är den som presenteras i december (RKR R2 Intäkter),

  • ändrade beräkningsgrunder för pensionsförpliktelser, t.ex. ändrad diskonteringsränta eller livslängdsantaganden.

I enstaka fall kan det vara svårt att avgöra om en händelse bekräftar förhållanden som förelåg på balansdagen eller indikerar förhållanden som uppstått efter balansdagen. I ett sådant fall kan tidsaspekten vara till hjälp i bedömningen. Ju kortare tid som förflutit mellan balansdagen och en händelse, desto troligare är det att händelsen påverkar de finansiella räkningarna. Det är t.ex. troligt att ett skadestånd som konstateras månaden efter balansdagen är en händelse som bekräftar att det förelåg ett skadestånd redan per balansdagen. Däremot är det mindre troligt om skadeståndet konstateras tre månader efter balansdagen.

Händelser som indikerar att vissa förhållanden har uppstått efter balansdagen får inte beaktas vid upprättandet av de finansiella räkningarna.

Exempel på händelser som indikerar förhållanden som uppstått efter balansdagen och därigenom inte ska beaktas i de finansiella räkningarna, men normalt leder till att upplysning ska lämnas:

  • Betydande inköp av tillgångar, avyttringar eller planerade avyttringar av tillgångar eller expropriation av betydande tillgångar.

  • En brand i en byggnad som brinner ner efter balansdagen. Nedskrivning ska inte göras per balansdagen, men upplysning bör lämnas.

  • En omfattande omstrukturering meddelas, eller påbörjas.

  • Onormalt stora förändringar av priset på tillgångar eller i valutakurser.

  • Förändringar i skatteprognoser.

  • Betydande rättstvist som påbörjas enbart på grund av händelser som inträffat efter balansdagen.

  • Extraordinära händelser, som t.ex. pandemi och naturkatastrofer, vilka kommer få betydande konsekvenser för verksamheten.

  • En förändring i marknadsvärdet på finansiella placeringar. En sådan förändring hänförs normalt inte till placeringarnas värde på balansdagen utan återspeglar omständigheter som har uppstått efter balansdagen.

Upplysningar

För händelser av väsentlig betydelse som inträffar efter balansdagen och påverkar de finansiella räkningarna ska upplysningar lämnas i enlighet med normeringen som är relevant för den ekonomiska händelsen som avses.

För händelser av väsentlig betydelse efter räkenskapsårets slut som inte kommer till uttryck i de finansiella räkningarna ska upplysningar om händelsens art och ekonomiska effekt lämnas i förvaltnings berättelsens avsnitt ”Händelser av väsentlig betydelse”. Om den ekonomiska effekten av händelsen inte kan uppskattas, ska uppgift lämnas om detta.

Ikraftträdande

Denna rekommendation gäller från och med räkenskapsåret 2026.

Bakgrund, överväganden och motivering

Eftersom RKR:s normering hittills, till skillnad från BFN:s normering för privat sektor, saknat reglering av händelser efter balansdagen ser RKR ett behov av att tydliggöra hur sådana händelser ska hanteras i årsredovisningens olika delar. Normeringen i denna rekommendation följer till stora delar den reglering som finns i K3 med vissa justeringar utifrån förutsättningarna i kommunal sektor.