Rätt Arbetsrätt 2022 – Louise D'Oliwa och Stefan Flemström

Allmän förhandlingsrätt

Sedan mitten av 1930-talet har det funnits en lagfäst rätt att begära förhandling med en förhandlingsberättigad motpart. Dessa regler återfinns nu i 10 § medbestämmandelagen och innebär att en förhandlingsberättigad part (dvs. en arbetsgivare, en arbetsgivarorganisation eller en arbetstagarorganisation) har rätt att begära förhandling med en annan förhandlingsberättigad part och att denne i sin tur är skyldig att delta i förhandlingen. Bestämmelsen innehåller således en förhandlingsskyldighet.

En organisations förhandlingsrätt gäller bara i frågor som rör medlemmar. En facklig organisation kan således endast förhandla för de arbetstagare hos arbetsgivaren som är medlemmar i organisationen. En annan sak är att ett kollektivavtal som en facklig organisation träffar får verkningar också för oorganiserade arbetstagare. Rättsligt gäller dock förhandlingsrätten endast de egna medlemmarna.

Förhandlingsrätten omfattar emellertid också medlemmar som tidigare varit anställda hos arbetsgivaren. En arbetstagarorganisation har således förhandlingsrätt också avseende exempelvis medlemmar som gått i pension. För att en arbetsgivare ska vara skyldig att delta i en förhandling som en arbetstagarorganisation begär krävs således att organisationen har åtminstone en medlem som är, eller har varit, anställd hos arbetsgivaren.

Den allmänna förhandlingsrätten förutsätter inte att det finns kollektivavtal mellan parterna. Således har även kollektivavtalslösa parter en förhandlingsrätt gentemot varandra enligt 10 § medbestämmandelagen. Den primära förhandlingsskyldigheten i 11 §, liksom den sekundära förhandlingsskyldigheten i 12 §, förutsätter dock att det finns kollektivavtal mellan de förhandlande parterna.

Ämnesområdet

Den allmänna förhandlingsrätten omfattar alla frågor som rör förhållandet mellan arbetsgivaren och en eller flera arbetstagare hos honom. Ämnesområdet är synnerligen vidsträckt och omfattar i princip alla frågor som överhuvudtaget har någon beröring med en arbetsplats. Hit hör lönefrågor och allmänna anställningsvillkor (övertidsersättning, skifttillägg, tjänstledighet m.m.), frågor inom området för arbetslednings- och företagsledningsområdet och frågor som endast har betydelse för organisationerna, såsom frågor rörande förhandlingsordningar och samarbetsformer av olika slag.

Ämnesområdet är detsamma som gäller för kollektivavtal. Det som parterna kan förhandla om kan de också träffa kollektivavtal om. Förhandlingsskyldigheten innefattar dock inte någon skyldighet att komma överens, vare sig genom att träffa ett kollektivavtal eller något annat avtal.

Förhandlingsframställan

Vill en förhandlingsberättigad part förhandla med en annan part ska parten begära förhandling genom en förhandlingsframställan. Av denna ska framgå att det är en förhandling som begärs och vad förhandlingen ska handla om. Motparten har rätt att få denna framställning i skriftlig form.

En förhandling som påkallats enligt 10 § medbestämmandelagen ska hållas inom två veckor efter det att motparten fått del av förhandlingsframställningen om motparten är en enskild arbetsgivare eller en lokal arbetstagarorganisation. I annat fall ska förhandlingen påbörjas inom tre veckor efter det att framställningen har nått motparten. Parterna kan naturligtvis komma överens om att förhandlingen ska påbörjas senare.

Förhandlingsskyldighet

Motparten är skyldig att inställa sig vid ett förhandlingssammanträde, antingen själv eller genom ombud. Förhandlingsskyldigheten innefattar vidare en skyldighet att lägga fram ett motiverat förslag till lösning av frågan som förhandlingen gäller och att lyssna på motpartens argument. Som angivits ovan finns det inte någon skyldighet att komma överens.

Inget hindrar att parterna enas om en annan form för förhandlingen än ett sammanträde. En förhandling kan således hållas per telefon eller brevledes. Det viktiga är att båda parter är införstådda med att det handlar om en förhandling.

Tänk på

Den allmänna förhandlingsrätten innebär en skyldighet för motparten att delta i förhandlingen. Om denne vägrar att delta kan han bli skadeståndsskyldig gentemot den part som begärde förhandlingen.

Lagrum

10, 15 och 16 §§ medbestämmandelagen (1976:580)