Rätt Arbetsrätt 2021 – Louise D'Oliwa och Stefan Flemström

Anställningstid

Vid tillämpningen av flera bestämmelser i lagen om anställningsskydd får anställningstidens längd en avgörande betydelse. Arbetstagaren får tillgodoräkna sig varje dag då det funnits ett anställningsförhållande. Detta gäller även om arbetstagaren varit ledig eller av annat skäl inte utfört något arbete. Tid under sjukdom och under tjänstledighet såsom t.ex. föräldraledighet och studieledighet räknas alltså som anställningstid. Det avtalade arbetstidsmåttet har ingen betydelse.

Vid deltidsarbete får arbetstagaren räkna en hel dag som anställningstid. Det spelar inte heller någon roll om det varit en tillsvidareanställning eller en tidsbegränsad anställning eller vilket yrke arbetstagaren har. Det avgörande är att det finns ett anställningsavtal mellan arbetstagaren och arbetsgivaren. Normalt krävs dock att anställningen har tillträtts för att anställningstiden ska börja löpa. Tiden mellan den dag då anställningsavtalet ingås och den dag då anställningen ska tillträdas räknas då inte som anställningstid.

Anställningstiden börjar som huvudregel att räknas från den dagen som anställningsavtalet ingås. Parterna kan dock avtala bort denna huvudregel och istället komma överens om att det är den dagen som arbetet påbörjas som är starttidpunkt för anställningstidens beräkning. Det finns ingen gräns för hur långt bakåt i tiden arbetstagaren får tillgodoräkna sig anställningstid. Flera anställningsperioder får räknas samman. Anställningstiden behöver med andra ord inte vara sammanhängande. Har en arbetstagare tidigare varit anställd hos en arbetsgivare och sedan åter får anställning hos samma arbetsgivare ska de olika anställningsperioderna räknas samman. Det har ingen betydelse hur lång tid som har gått sedan den första anställningsperioden eller hur långt uppehållet har varit mellan anställningarna.

Anställningstid får även tillgodoräknas för tid före det att 1974 års anställningsskyddslag trädde i kraft. Detta har tidigare ansetts tala för att företagsledare, arbetstagare med särskilt anställningsstöd med flera som enligt 1 § anställningsskyddslagen är undantagna från lagen också kan få tillgodoräkna sig sin anställningstid. Om en sådan arbetstagare övergår till en annan anställning hos samma arbetsgivare där arbetstagaren omfattas av lagen skulle även den tidigare anställningstiden få tillgodoräknas. I ett senare avgörande från Högsta Domstolen har dock slagits fast att dessa grupper inte får tillgodoräkna sig den tid då man inte omfattades av anställningsskyddslagen.

Det kan inträffa att arbetstagaren ska utföra arbeten återkommande med jämna perioder eller efter behov på kallelse av arbetsgivaren. Mellanliggande period då arbete inte utförs bör räknas som anställningstid om arbetstagaren står till arbetsgivarens förfogande för arbetet. Kan arbetstagaren säga nej till att arbeta räknas mellanliggande tid inte som anställningstid utan varje arbetstillfälle bör då ses som ett nytt anställningsavtal och endast tiden som hör till varje enskild anställningsperiod räknas samman.

I 3 § anställningsskyddslagen finns några särskilda bestämmelser om beräkning av anställningstid. Dessa bestämmelser får betydelse för längsta tillåtna vikariat och allmän visstidsanställning i 5 § och 5 a §, uppsägningstid i 11 §, rätt till besked vid upphörande av längre tidsbegränsade anställningar i 15 §, turordningen vid anställningens upphörande på grund av arbetsbrist i 22 §, intjänande av företrädesrätt till återanställning i 25 § och turordningen vid företrädesrätt till återanställning och till anställning med högre sysselsättningsgrad i 26 §. Anställningstiden får också betydelse vid beräkning av det maximerade skadeståndet i 39 §.

Byte av anställning inom en koncern

Arbetstagare som byter anställning mellan arbetsgivare inom en koncern får ta med sig sin anställningstid (3 § första stycket första punkten anställningsskyddslagen). En förutsättning för att arbetstagaren ska få tillgodoräkna sig tiden i den förra anställningen är att arbetsgivarna vid själva tidpunkten för anställningsbytet tillhör samma koncern och att det inte sker något uppehåll mellan anställningarna.

Även vid byte av anställning inom en koncern med utländsk anknytning kan arbetstagaren få tillgodoräkna sig tidigare anställningstid. Detta gäller vid byte av anställning mellan två dotterbolag i Sverige även om moderbolaget är utländskt och mellan ett dotterbolag utomlands och ett svenskt moderbolag.

Övergång av verksamhet

Arbetstagaren får också tillgodoräkna sig sin anställningstid hos den tidigare arbetsgivaren vid byte av anställning i samband med att ett företag, en verksamhet eller en del av en verksamhet övergår från en arbetsgivare till en annan (3 § första stycket andra punkten anställningsskyddslagen). Vid sådan övergång av verksamhet ska alltså anställningstiden hos den tidigare arbetsgivaren föras över till den nya arbetsgivaren. Detta gäller även vid byte av anställning i samband med konkurs.

Med övergång av ett företag, en verksamhet eller en del av en verksamhet menas att maskiner, inventarier, lokaler m m överförs till en ny arbetsgivare. Övergången gäller med andra ord inkråmet i ett företag. Aktieöverlåtelser innebär inte en övergång eftersom arbetsgivaren är densamme även efter att aktierna har bytt ägare.

För att det ska räknas som en övergång krävs att de beståndsdelar som överförs tillsammans är en självständig ekonomisk enhet. Det ska vara en övergång av en rörelse.

Vid övergång av en verksamhet övergår också anställningsavtalet till den nye arbetsgivaren (6 b och 7 §§ anställningsskyddslagen).

Flera anställningsbyten

Om arbetstagaren byter anställningar flera gånger inom en koncern eller vid på varandra följande verksamhetsövergångar får arbetstagaren räkna samman anställningstiderna hos alla arbetsgivarna (3 § första stycket tredje punkten anställningsskyddslagen).

Företrädesrätt till återanställning

Arbetstagare som på grund av företrädesrätt har fått återanställning enligt 25 § anställningsskyddslagen ska automatiskt anses ha uppnått den anställningstid som fordras för besked om upphörande av tidsbegränsade anställningar enligt 15 §. Även kvalifikationstiden i 25 § för ny företrädesrätt till återanställning ska anses uppfylld i den situationen (3 § tredje stycket anställningsskyddslagen).

Tänk på

Varje dag då det funnits ett anställningsavtal räknas som anställningstid.

Lagrum

3, 5, 5 a, 6 b andra stycket, 11,15, 22, 25, 26 och 39 §§ anställningsskyddslagen (1982:80)

Sifferkollen

Belopp

Basbelopp
År 2019 2020 2021
Prisbasbelopp 46 500 47 300 47 600
Förhöjt pbb. 47 400 48 300 48 600
Inkomstbasbelopp 64 400 66 800 68 200
Utdelning fåmansföretag
År 2019 2020 2021
Schablonbelopp 171 875 177 100 183 700

Räntesatser

Periodiseringsfond
År 2019 2020 2021
Räntesats 0,51 0,50 0,50

 

Referensränta
År 2016-07-01 2019-07-01 - 
Räntesats -0,5 0,0
Ränta på skattekontot
Period 2013-2016 2017 -
Intäkt 0,5625 0
Kostnad Låg 1,25 1,25
Kostnad Hög 16,25 16,25
Räntefördelning
Inkomstår 2019 2020 2021
Positiv 6,51 6,50 6,50
Negativ 1,51 1,50 1,50
Statslåneränta
År 2018 2019 2020
31 maj 0,49 0,05 -0,01
30 nov 0,51 -0,09 -0,10

Traktamenten

Bilresor
Inkomstår 2019 2020 2021
Egen bil 18,50 18,50 18,50
Förmånsbil, diesel 6,50 6,50 6,50
Förmånsbil, bensin 9,50 9,50 9,50
Kostförmån
År 2019 2020 2021
Frukost, lunch och middag 245 245 250
Lunch eller middag 98 98 100
Frukost 49 49 50
Skattefria gåvor
År 2019 2020 2021
Julgåva 450 450 500
Jubileumsgåva 1 350 1 350 1 500
Minnesgåva 15 000 15 000 15 000

Skattesatser

Bolagsskatt
År 2019 2020 2021
Skattesats 21,4% 21,4% 20,6%
Mervärdesskatt
År 2019 2020 2021
Normal

25 %

25 % 25 %
Livsmedel, krog m.m. 12 % 12 % 12 %
Persontransport, böcker m.m. 6 % 6 % 6 %
Arbetsgivaravgifter/egenaavgifter
Födda -1937 1938 - 1954 1955 -
Arb. avgifter 0 % 10,21% 31,42%
Egenavgifter 0 % 10,21% 28,97%

 

Visa mer...