Rätt Arbetsrätt 2020 – Louise D'Oliwa & Stefan Flemström

Arbetsmiljö

Definition

Med arbetsmiljö avses tekniska, fysiska, arbetsorganisatoriska samt sociala faktorer och förhållanden i arbetet och vad arbetet har för innehåll. Med arbetsmiljö avses såväl den fysiska som den psykosocialamiljön vid en arbetsplats.

En särskild lag, arbetsmiljölagen (1977:1160), reglerar de skyldigheter en arbetsgivare har för att förebygga ohälsa och olycksfall i arbetet. Lagen syftar till att upprätthålla en god arbetsmiljö. Lagen som är tillämplig på all form av arbete innebär att arbetsmiljön ska utformas efter människans olika personliga förutsättningar. Lagen är en ramlag som kompletteras av branschvisa föreskrifter.

De största åtagandena avseende arbetsmiljön åvilar arbetsgivaren, men även arbetstagaren har ansvar för att medverka i arbetsmiljöarbetet, följa föreskrifter, genomföra åtgärder samt använda skyddsanordningar och personlig utrustning. Består arbetsplatsen av minst fem arbetstagare ska dessutom ett skyddsombud utses.

Arbetsmiljöverket är den kontrollerande myndigheten som ser till att lagen efterföljs, bland annat genom att kräva in uppgifter från arbetsgivarna om hur arbetsmiljön ser ut i olika avseenden samt genom att meddela förelägganden och förbud. Vid brott mot arbetsmiljölagen kan olika påföljder aktualiseras: föreläggande, förbud, sanktionsavgifter, böter, vite eller fängelse.

Arbetsmiljön är en viktig faktor att ta hänsyn till för såväl arbetsgivare som för arbetstagare i syfte att uppnå ett gott resultat för alla parter. Arbetsmiljöreglerna, och främst då arbetsmiljölagen, syftar till att förebygga ohälsa och olycksfall i arbetet samt att även i övrigt uppnå en god arbetsmiljö, såväl i fysiskt som psykosocialt hänseende. Arbetsgivare och arbetstagare ska samverka för att åstadkomma denna goda arbetsmiljö.

Denna artikel om arbetsmiljö avser några av de viktiga reglerna som föreligger på området enligt arbetsmiljölagen. Notera dock att det utöver nedanstående regler finns ytterligare regler att ta hänsyn till.

Arbetsmiljölagen gäller när arbetstagare utför arbete för en arbetsgivares räkning. I flera fall ska arbetstagarbegreppet vara relativt vid sträckt och även innefatta den som genomgår utbildning (med undantag för barn i förskolan och elever på fritidshem), den som under vård i anstalt utför anvisat arbete, den som tjänstgör enligt lagen om totalförsvarsplikt, och även annan som fullgör i lag föreskriven tjänstgöring eller som deltar i frivillig utbildning för verksamhet inom totalförsvaret.

Av lagen följer att arbetsmiljön ska vara tillfredsställande med hänsyn till arbetets natur och den sociala och tekniska utvecklingen i samhället. Vid fartygsarbete regleras särskilt att arbetsmiljön ska vara tillfredsställande även med hänsyn till sjösäkerhetens krav. Arbetsförhållandena ska anpassas till människors olika förutsättningar i fysiskt och psykiskt avseende. Arbetstagaren ska ges möjlighet att medverka i utformningen av sin egen arbetssituation samt i förändrings- och utvecklingsarbete som rör hans eller hennes eget arbete.

Det är oerhört viktigt att se till att teknik, arbetsorganisation och arbetsinnehåll utformas så att arbetstagaren inte utsätts för fysiska eller psykiska belastningar som kan medföra ohälsa eller olycksfall.

Vad gäller detta ska hänsyn även tas till löneformer och förläggning av arbetstid. Det regleras vidare att starkt styrt eller bundet arbete ska undvikas eller begränsas. Vidare gäller att det ska eftersträvas att arbetet ger möjligheter till variation, social kontakt och samarbete samt sammanhang mellan enskilda arbetsuppgifter. Dessutom ska det eftersträvas att arbetsförhållandena ger möjligheter till personlig och yrkesmässig utveckling liksom till självbestämmande och yrkesmässigt ansvar. Vad gäller planläggning och anordning av arbete så ska det ske så att det kan utföras i en sund och säker miljö. Till exempel ska arbetslokalen vara så utformad och inredd att den är lämplig från arbetsmiljösynpunkt. Dessutom måste de arbetshygieniska förhållandena vara tillfredsställande. Med detta avses luft, ljud, ljus, vibrationer och liknande. Naturligtvis ska betryggande skyddsåtgärder vidtagas mot skada genom fall, ras, brand, explosion, elektrisk ström eller liknande. Maskiner, redskap och andra tekniska anordningar ska vara så beskaffade och placerade och brukas på sådant sätt, att betryggande säkerhet ges mot ohälsa och olycksfall. Lagen föreskriver till och med att ämnen som kan föranleda ohälsa eller olycksfall endast får användas under förhållanden som ger betryggande säkerhet.

Skyddsutrustning

Arbetsmiljölagen har även regler om skyddsutrustning. Kan betryggande skydd mot ohälsa eller olycksfall inte nås på annat sätt, ska personlig skyddsutrustning användas. Det är arbetsgivaren som ska tillhandahålla sådan.

Beroende på arbetets art och arbetstagarnas behov ska det finnas utrymmen och anordningar för personlig hygien, förtäring och vila samt första hjälp vid olycksfall eller sjukdom.

Arbetsgivarens skyldigheter

Arbetsgivaren ska vidta alla åtgärder som behövs för att förebygga att arbetstagaren utsätts för ohälsa eller olycksfall. Allt sådant som kan leda till ohälsa eller olycksfall ska ändras eller ersättas så att risken för ohälsa eller olycksfall undanröjs. Arbetsgivaren ska beakta den särskilda risk för ohälsa och olycksfall som kan följa av att arbetstagaren utför arbete ensam. Dessutom ska lokaler samt maskiner, redskap, skyddsutrustning och andra tekniska anordningar underhållas väl.

Ledning och kontroll av arbetet

Arbetsgivaren ska systematiskt planera, leda och kontrollera verksamheten på ett sätt som leder till att arbetsmiljön uppfyller föreskrivna krav på en god arbetsmiljö. Han eller hon ska utreda arbetsskador, fortlöpande undersöka riskerna i verksamheten och vidta de åtgärder som föranleds av detta. Åtgärder som inte kan vidtas omedelbart ska tidsplaneras. Arbetsgivaren ska i den utsträckning verksamheten kräver dokumentera arbetsmiljön och arbetet med denna. Handlingsplaner ska upprättas och arbetsgivaren ska se till att åligganden i andra lagar, som till exempel socialförsäkringsbalken, uppfylls t.ex. vad gäller rehabiliteringsverksamhet.

Med hänsyn till det ovan nämnda, om att arbetsmiljön till sin beskaffenhet ska vara tillfredsställande, ska arbetsgivare och arbetstagare samverka för att åstadkomma en god arbetsmiljö.

Företagshälsovård

Företagshälsovård definieras som en oberoende expertresurs inom områdena arbetsmiljö och rehabilitering. Lagen föreskriver att arbetsgivaren ska svara för den företagshälsovård som arbetsförhållandena kräver. Syftet med företagshälsovården är att den särskilt ska arbeta för att förebygga och undanröja hälsorisker på arbetsplatser samt ha kompetens att identifiera och beskriva sambanden mellan arbetsmiljö, organisation, produktivitet och hälsa.

Bygg- och anläggningsarbete

Det finns särskilda regler som rör bygg- och anläggningsarbete. Bland annat föreskriver lagen att den som låter utföra ett byggnads- eller anläggningsarbete ska

1. under varje skede av planeringen och projekteringen se till att arbetsmiljösynpunkter beaktas när det gäller såväl byggskedet som det framtida brukandet, och

2. utse en lämplig byggarbetsmiljösamordnare för planering och projektering av arbetet.

Under varje skede av planeringen och projekteringen av ett byggnads- eller anläggningsarbete ska arkitekter, konstruktörer och andra som medverkar, inom ramen för sina uppdrag, se till att arbetsmiljösynpunkter beaktas när det gäller såväl byggskedet som det framtida brukandet.

Minderåriga

Med minderårig avses i denna lag den som inte har fyllt arton år.

En minderårig får inte som arbetstagare eller på annat sätt anlitas till eller utföra arbete före det kalenderår då den minderårige fyller sexton år och inte heller innan den minderårige har fullgjort sin skolplikt. Denna regel hindrar inte att en minderårig som har fyllt tretton år anlitas till eller utföra lätt arbete som inte är av sådan natur att det kan inverka skadligt på den minderåriges hälsa, utveckling eller skolgång.

Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela föreskrifter om undantag från ovan för anlitande av en minderårig som inte har fyllt tretton år. Ett sådant undantag får bara avse mycket lätt arbete.  

En minderårig får inte anlitas till eller utföra arbete på ett sätt som medför risk för olycksfall eller för överansträngning eller annan skadlig inverkan på den minderåriges hälsa eller utveckling. Även här gäller att regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela föreskrifter om villkor för eller förbud mot att en minderårig anlitas till eller utför arbete som medför påtaglig risk för olycksfall eller för överansträngning eller annan skadlig inverkan på den minderåriges hälsa eller utveckling. Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får också meddela föreskrifter om att det vid läkarundersökningar som har föreskrivits med stöd av ovan ska föras register med uppgifter om de undersöktas namn och om undersökningsresultatet.

Om arbetstidens längd och förläggning för minderåriga som anlitas till eller utför arbete får Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer meddela föreskrifter. Det finns särskilda bestämmelser om minimiålder för fartygsarbete i 45 § sjömanslagen (1973:282) och 4 kap 7 § fartygssäkerhetslagen (2003:364).

Straff och andra sanktioner

Idag är det straffrättsliga sanktioner som främst är tänkt att användas för att beivra allvariga arbetsmiljöbrott, och är därmed ett av de instrument som används för att upprätthålla lagens efterlevnad. Sanktionsavgifter ersätter i stor utsträckning straff i arbetsmiljölagen. Tanken är att åstadkomma ett effektivare sanktionssystem. Straffsanktioner behålls dock fortfarande för vissa regelbrott, som t.ex. brott mot förelägganden eller förbud som inte har förenats med vite. Sanktionsavgift ska tas ut även om överträdelsen inte har skett med uppsåt eller av oaktsamhet och det högsta beloppet för avgiften höjs från 100 000 kronor till 1 000 000 kronor.

Arbetsmiljö är en av de frågor som det går att träffa kollektivavtal om. Vid brott mot kollektivavtal utgår skadestånd till den skadelidande parten. Bryter en arbetsgivare mot kollektivavtalets skyldigheter i arbetsmiljöhänseende så måste denne ersätta sin fackliga motpart, och ibland även enskilda anställda, för skadan.

Rättspraxis

AD 2008 nr 54. Enligt det så kallade installationsavtalet är en arbetsgivare skyldig att tillhandahålla ställningar och skyddsutrustning enligt lag och föreskrifter för att tillförsäkra en säker arbetsmiljö. Ett bolag fann vid en riskbedömning inför ett installationsarbete bland annat att en skylift skulle användas eftersom arbetet skulle utföras på hög höjd. Tvist uppkom i frågan om bolaget i installationsavtalets mening hade tillhandahållit skyliften eftersom denna var placerad på annan plats än där arbetet skulle utföras. Arbetsdomstolen fann att bolaget hade uppfyllt sin skyldighet enligt installationsavtalet att tillhandahålla skylift för det arbete som skulle utföras.

I en i media omtalad dom meddelad av Östersunds tingsrätt, mål B 2863-11 (2014-02-19), dömdes två chefer för arbetsmiljöbrott genom vållande till annans död. Deras kollega, som under en lång tid hade kränkts av sina medarbetare, tog sitt liv. Cheferna som dömdes av tingsrätten hade inte vidtagit några åtgärder för att förbättra arbetsmiljön trots att de hade en skyldighet att systematiskt planera, leda och kontrollera verksamheten i syfte att skapa en god arbetsmiljö och förebygga ohälsa enligt arbetsmiljölagen och utfärdade föreskrifter. Tingsrätten konstaterade att båda cheferna hade ett arbetsmiljöansvar och att de hade gjort sig skyldiga till arbetsmiljöbrott genom vållande till annans död, vilket dessutom är att anse som grovt brott såvitt avser de förhållanden under vilket de arbetsrättsliga åtgärderna vidtogs. Cheferna dömdes till dagsböter och villkorlig dom. Domen från Östersunds tingsrätt överklagades till Hovrätten för nedre Norrland (mål nr 2014-B 399). Hovrätten ändrade tingsrättens dom och ogillade åtalet. Hovrätten konstaterar att de två cheferna förvisso brustit i hanteringen när det gäller anpassning av arbetsförhållandena, omplaceringsmöjligheterna och kartläggningen av behovet av rehabilitering. Men med hänsyn till chefernas egna ställningar och svårigheter att i praktiken åstadkomma tillfredsställande lösningar anses chefernas oaktsamhet i dessa sammahang inte vara så klandervärd att agerandet är straffbart. Man konstaterar vidare att det felaktiga avskedandet inte utgjorde ett arbetsmiljöbrott. Även om det skulle ha varit oaktsamt av chefen att underteckna underrättelsen om avskedande kan det inte i detta fall anses vara så klandervärt att det är straffbart; detta med hänsyn till att personalchefen varit involverad och att man även varit i kontakt med Sveriges Kommuner och Landsting och från organisationens jurister fått stöd för sin uppfattning. Sammanfattningsvis kommer hovrätten fram till att det inte varit fråga om oaktsamhet av sådant slag att den är straffbar såsom vållande till annars död eller sjukdom. Domen från hovrätten överklagades till Högsta domstolen men prövningstillstånd meddelades dock ej varför hovrättens dom står fast.

Sanktionsregler inom arbetsmiljö- och arbetstidsområdet

Böter anses inte ha varit någon särskilt verksam sanktion för att se till att arbetsmiljö- och arbetstidsreglerna efterlevs. Därför har även en sanktionsavgift införts.

Flertalet anmälningar om arbetsmiljöbrott har lagts ner och av de resterande är det bara ett fåtal som lett till fällande dom. Lagstiftaren menar att sanktionsavgifter troligen medför att arbets- och arbetstidsreglerna efterlevs bättre. Arbetsmiljöverket får därmed möjlighet att hantera fler ärenden än när någon bryter mot ett straffbud, då även polisens, åklagarnas och domstolarnas hjälp behövs.

Regeringen, eller den myndighet som regeringen bestämmer, (f.n. Arbetsmiljöverket) får avgöra om överträdelse av föreskrift ska följas av sanktionsavgift. Sanktionsavgift tas ut även om regelbrottet inte har skett uppsåtligen eller ens av vårdslöshet; detta underlättar Arbetsmiljöverkets bedömningar. Avgiften beräknas efter antalet som utför arbete, dvs. anställda och inhyrda. Takbeloppet uppgår till 1 000 000 kronor. Det går att överklaga verkets beslut till domstol.

Inom arbetstidsområdet kan exempelvis brott mot regler om ordinarie arbetstid, jourtid, övertid, mertid, sammanlagd årsarbetstid och körtid, samt krav på dygnsvila och veckovila i olika lagar, leda till sanktionsavgift. Överträdelser av dessa författningsregler ska inte kunna leda till straff eller, undantagsvis, skadeståndsskyldighet.

Straffsanktion för regelbrott kvarstår när straff bedöms vara en mer verksam eller rättspolitiskt motiverad sanktion. T.ex. kan man bli straffad om man bryter mot bestämmelser i 5 kap. arbetsmiljölagen om minderårigas arbete, lämnar oriktiga uppgifter till en tillsynsmyndighet, om man tar bort en skyddsanordning eller brister i att anmäla olycksfall och allvarliga tillbud. Straff kan man även fortsättningsvis drabbas av vid brott mot vissa regler i arbetstidslagen och i lagen (2008:475) om kör- och vilotid vid internationell järnvägstrafik.

Tänk på

För att upprätthålla en god arbetsmiljö krävs insatser från såväl arbetstagare som arbetsgivare. Ytterligare föreskrifter och regler om arbetsmiljö kan följa av tillämpliga kollektivavtal och föreskrifter.

Lagrum

arbetsmiljölagen (1977:1160)

Sifferkollen Läs mer

Belopp

Basbelopp
År 2018 2019 2020
Prisbasbelopp 45 500 46 500 47 300
Förhöjt pbb. 46 500 47 400 48 300
Inkomstbasbelopp 62 500 64 400 66 800
Utdelning fåmansföretag
År 2018 2019 2020
Schablonbelopp 169 125 171 875 177 100

Räntesatser

Periodiseringsfond
År 2018 2019 2020
Räntesats 0,36 0,51 0,50

 

Referensränta
År 2016-07-01 2019-07-01 - 
Räntesats -0,5 0,0
Ränta på skattekontot
Period 2013-2016 2017 -
Intäkt 0,5625 0
Kostnad Låg 1,25 1,25
Kostnad Hög 16,25 16,25
Räntefördelning
Inkomstår 2018 2019 2020
Positiv 6,49 6,51 6,50
Negativ 1,50 1,51 1,50
Statslåneränta
År 2017 2018 2019
31 maj 0,34 0,49 0,05
30 nov 0,49 0,51 -0,09

Traktamenten

Bilresor
Inkomstår 2018 2019 2020
Egen bil 18,50 18,50 18,50
Förmånsbil, diesel 6,50 6,50 6,50
Förmånsbil, bensin 9,50 9,50 9,50
Kostförmån
År 2018 2019 2020
Frukost, lunch och middag 235 245 245
Lunch eller middag 94 98 98
Frukost 47 49 49
Skattefria gåvor
År 2018 2019 2020
Julgåva 450 450 450
Jubileumsgåva 1 350 1 350 1 350
Minnesgåva 15 000 15 000 15 000

Skattesatser

Bolagsskatt
År 2018 2019 2020
Skattesats 22% 21,4% 21,4%
Mervärdesskatt
År 2018 2019 2020
Normal

25 %

25 % 25 %
Livsmedel, krog m.m. 12 % 12 % 12 %
Persontransport, böcker m.m. 6 % 6 % 6 %
Arbetsgivaravgifter/egenaavgifter
Födda -1937 1938 - 1954 1955 -
Arb. avgifter 0 % 10,21% 31,42%
Egenavgifter 0 % 10,21% 28,97%