Rätt Arbetsrätt 2021 – Louise D'Oliwa och Stefan Flemström

Delgivning

I många fall är det av vikt att få en kvittens på att en viss handling är mottagen. Delgivning innebär att en person får del av eller mottager något, till exempel en handling. Det finns en särskild lag som reglerar hur delgivning ska äga rum i olika situationer, nämligen delgivningslagen (2010:1932).

Delgivning på arbetsplatsen

Ur ett arbetsrättsligt perspektiv är det av intresse att delgivning av en enskild person i vissa ärenden som inte rör anställningen kan ske på den enskilde personens arbetsplats. Det kan vara till exempel en myndighet eller någon från arbetsplatsen utomstående part som önskar delge en person någon handling, exempelvis ett krav eller en stämning. Om den enskilde personen inte träffas där får handlingen i vissa fall lämnas till den söktes arbetsgivare.

Med arbetsgivare avses enligt delgivningslagen en person i företagsledande eller därmed jämförlig ställning, eller chefen för den personaladministrativa verksamheten på den söktes arbetsplats. Arbetsgivaren ska i förekommande fall se till att handlingen kommer den sökte till handa så snart som möjligt.

Även en arbetsgivare kan i vissa situationer delges genom att en av arbetsgivaren anställd person på arbetsgivarens fasta driftställe får handlingen överlämnad till sig. Även den anställde ska se till att handlingen kommer hans arbetsgivare tillhanda så snart som möjligt.

De ovan beskrivna förfarandena utgör dock undantag från huvudregeln i delgivningslagen som säger att den som ska delges själv ska få del av handlingen ifråga. Sådan här slags delgivning med andra personer än den sökte kallas för surrogatdelgivning och det krävs som sagt att vissa speciella förutsättningar för sådan delgivning ska vara uppfyllda för att den ska få utföras (och det krävs även fler moment som ska utföras i själva delgivningsproceduren än de vi har beskrivit hör ovan). Det är således inte så vanligt förekommande på arbetsplatserna att en delgivningsman på det här sättet delger handlingar med den söktes arbetsgivare eller anställda.

Delgivning av arbetsgivarens uppsägning och avskedande enligt anställningsskyddslagen

I anställningsskyddslagen finns särskilda regler om hur arbetsgivaren ska delge arbetstagaren ett besked om uppsägning eller avskedande. Enligt huvudregeln i lagen ska de båda olika beskeden lämnas till arbetstagaren personligen. Är det inte skäligt att kräva detta, får beskedet i stället sändas i rekommenderat brev till arbetstagarens senast kända adress.

Själva uppsägningen eller avskedandet anses äga rum när arbetstagaren får del av uppsägningen eller avskedandet. Om arbetstagaren inte kan anträffas och ett uppsägningsbesked eller ett besked om avsked har sänts per rekommenderat brev enligt ovan, anses uppsägning ha skett senast tio dagar efter det att brevet lämnades till posten för befordran, dvs. om inte den anställde får del av brevet tidigare än tio dagar har förflutit. Har arbetstagaren semester, anses uppsägning ha skett tidigast dagen efter den då semestern upphörde.

Notabelt är att även om en uppsägning från arbetsgivarens sida inte är skriftlig gäller den ändå enligt anställningsskyddslagen. Observera dock att andra regler gäller enligt lagen om offentlig anställning.

Arbetstagarens uppsägning

Några regler om hur det ska gå till när det är arbetstagaren som säger upp sig finns inte i anställningsskyddslagen. Däremot är det att rekommendera att båda parter har skriftliga underlag att tillgå även avseende arbetstagarens uppsägning.

Uppsägningstiden börjar löpa när arbetsgivaren eller dennes företrädare har mottagit uppsägningen. Det ska emellertid noteras att det i vissa kollektivavtal samt i lagen om offentlig anställning finns regler om att arbetstagare är skyldiga att iaktta skriftlig form för uppsägning.

Rättspraxis

AD 1997 nr 9 behandlade frågan om datum för när uppsägning hade skett då arbetsgivaren hade skickat uppsägningen per brev till arbetstagaren under dennes semester. Förhandlingar om uppsägningen hade påbörjats innan arbetstagaren gick på semester. Strax efter att semestern inletts avslutades förhandlingarna och en vecka efter semesterns första dag fattades beslut om uppsägning. Under arbetstagarens semester skickades uppsägningshandlingarna per rekommenderat brev hem till den anställde men arbetstagaren hämtade inte ut brevet.

Arbetsdomstolen fann att arbetsgivaren hade skäl att skicka uppsägningen per rekommenderat brev. Uppsägningen ansågs ha skett dagen efter den dag då semestern upphörde, i detta fall en lördag.

Tänk på

Arbetsgivarens uppsägning respektive avsked anses inte ske under arbetstagarens semester även om arbetstagaren tar del av beskedet då.

Lagrum

10 och 20 §§ anställningsskyddslagen (1982:80)

12 och 14 §§ delgivningslagen (2010:1932)

14 § semesterlagen (1977:480)

Se även

avskedande