Innehåll

Rätt Arbetsrätt 2021 – Louise D'Oliwa och Stefan Flemström

Drogtest

Frågan om rätt att drogtesta någon uppmärksammades stort i media i början av februari 2015 när det uppdagades att Sveriges Television hade beordrat en anställd att drogtesta sig regelbundet i en månads tid efter att en tittare hade meddelat arbetsgivaren att den anställde såg drogpåverkad ut under deltagande som programledare i ett tv-program. Vad gäller den rättsliga aspekten kring drogtester finns det i dagsläget inte någon svensk lagstiftning som reglerar integritetsfrågorna i arbetslivet på ett tydligt sätt. Dock finns det andra rättsregler som kan tillämpas, t.ex. artikel 8 i den europeiska konventionen angående skydd för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande friheterna (Europakonventionen). Konventionen utgör svensk lag sedan 1994.

Inom ramen för arbetsgivarens arbetsledningsrätt kan denna ha rätt att utföra vissa kontrollåtgärder. Dessa får dock inte strida mot lag och goda seder och integritetsintrånget måste stå i rimlig proportion till det intresse som arbetsgivaren vill tillgodose. Var gränsen går kan naturligtvis vara svårt att avgöra, särskilt då det av rättspraxis följer att en vägran att låta sig kontrolleras inte alltid utgör saklig grund för uppsägning.

Rättspraxis

För att belysa situationen kan man som vanligt finna vägledning i rättspraxis. I ett rättsfall från 1991 (AD 1991 nr 45) utfördes urinprovtagning av säkerhetsskäl. Arbetsgivaren misstänkte missbruk av cannabis och motiverade säkerhetsskälet med att arbetsgivaren var ett ställningsbyggnadsföretag. Utifrån säkerhetsriskerna skulle i och för sig provtagningen kunna vara acceptabel men då arbetstagarna, som skulle utföra provtagningen, inte hade fått tid på sig för att tänka över situationen och få rådrum ansågs uppsägningarna ogiltiga.

Tänk på

Det finns inget direkt förbud mot drogtester i Europakonventionen. Det avgörande är dock under vilka omständigheter som testet har skett, på vilket sätt det har genomförts samt i vilken omfattning en eventuell integritetskränkning i det enskilda fallet har uppkommit.

Lagrum

7 § anställningsskyddslagen (1982:80)

artikel 8 i den europeiska konventionen angående skydd för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande friheterna

Sifferkollen

Belopp

Basbelopp
År 2019 2020 2021
Prisbasbelopp 46 500 47 300 47 600
Förhöjt pbb. 47 400 48 300 48 600
Inkomstbasbelopp 64 400 66 800 68 200
Utdelning fåmansföretag
År 2019 2020 2021
Schablonbelopp 171 875 177 100 183 700

Räntesatser

Periodiseringsfond
År 2019 2020 2021
Räntesats 0,51 0,50 0,50

 

Referensränta
År 2016-07-01 2019-07-01 - 
Räntesats -0,5 0,0
Ränta på skattekontot
Period 2013-2016 2017 -
Intäkt 0,5625 0
Kostnad Låg 1,25 1,25
Kostnad Hög 16,25 16,25
Räntefördelning
Inkomstår 2019 2020 2021
Positiv 6,51 6,50 6,50
Negativ 1,51 1,50 1,50
Statslåneränta
År 2018 2019 2020
31 maj 0,49 0,05 -0,01
30 nov 0,51 -0,09 -0,10

Traktamenten

Bilresor
Inkomstår 2019 2020 2021
Egen bil 18,50 18,50 18,50
Förmånsbil, diesel 6,50 6,50 6,50
Förmånsbil, bensin 9,50 9,50 9,50
Kostförmån
År 2019 2020 2021
Frukost, lunch och middag 245 245 250
Lunch eller middag 98 98 100
Frukost 49 49 50
Skattefria gåvor
År 2019 2020 2021
Julgåva 450 450 500
Jubileumsgåva 1 350 1 350 1 500
Minnesgåva 15 000 15 000 15 000

Skattesatser

Bolagsskatt
År 2019 2020 2021
Skattesats 21,4% 21,4% 20,6%
Mervärdesskatt
År 2019 2020 2021
Normal

25 %

25 % 25 %
Livsmedel, krog m.m. 12 % 12 % 12 %
Persontransport, böcker m.m. 6 % 6 % 6 %
Arbetsgivaravgifter/egenaavgifter
Födda -1937 1938 - 1954 1955 -
Arb. avgifter 0 % 10,21% 31,42%
Egenavgifter 0 % 10,21% 28,97%

 

Visa mer...