Definition
Med föreningsrätt menas en rätt för arbetsgivare och arbetstagare
att tillhöra en arbetsgivar- eller arbetstagarorganisation,
att utnyttja medlemskapet i en sådan organisation,
och att verka för en sådan organisation eller för att en sådan organisation bildas.
Föreningsrätten gäller således till förmån för parter på båda sidor på arbetsmarknaden. Även om föreningsrätten naturligtvis är viktig för arbetsgivare råder det ingen tvekan om att reglerna har haft störst betydelse för arbetstagarna. Den fackliga rörelsen bygger på grundläggande principer om gemenskap och solidaritet arbetstagarna emellan, principer som inte kan förverkligas utan ett starkt skydd för föreningsrätten.
Bakgrund
Föreningsrätten är skyddad i svensk lag sedan 1936 och skyddet återfinns numera i medbestämmandelagen. Emellertid fanns det även före 1936 års lagstiftning ett skydd för föreningsrätten genom den s.k. decemberkompromissen 1906. SAF och LO, som vid den tiden var nybildade organisationer, träffade det året en överenskommelse vari arbetsgivarsidan erkände arbetstagarnas rätt att organisera sig. I gengäld erkände arbetstagarsidan arbetsgivarens rätt att leda och fördela arbetet.
Det finns även flera internationella överenskommelser vari föreningsrätten skyddas. Som exempel kan nämnas FN:s deklaration om de mänskliga rättigheterna och den europeiska konventionen angående skydd för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande friheterna (europakonventionen).
Innebörd
Skyddet för föreningsrätten enligt medbestämmandelagen tillkommer den enskilde arbetstagaren eller arbetsgivaren. Detta betyder att deras organisationer inte har något självständigt skydd. En kampanj i pressen riktad mot en organisation strider således inte mot föreningsgrätten.
Emellertid gäller att organisationerna inte ska behöva tåla att en av deras medlemmar får sin föreningsrätt kränkt (se nedan om förutsättningarna för detta). I en sådan situation har också organisationen rätt till skadestånd därför att en eller flera medlemmar har fått sin föreningsrätt kränkt.
Utgångspunkten är att föreningsrätten endast är tillämplig i bestående anställningsförhållanden. En arbetssökande har således i princip inget skydd för sin föreningsrätt enligt medbestämmandelagen. Det finns dock exempel i rättspraxis som visar att det inte är ett absolut krav att ett anställningsförhållande finns för att en kränkning av föreningsrätten ska anses kunna föreligga.
Rättspraxis
Arbetsdomstolen i ett antal mål om rätt till återanställning funnit att den arbetssökandes föreningsrätt kränkts. Det förhållandet att en arbetsgivare är bunden av en organisationsklausul ger således inte arbetsgivaren rätt att vägra någon en återanställning enligt reglerna i anställningsskyddslagen om företrädesrätt till återanställning.
Föreningsrättskränkning
Den föreningsrätt som tillkommer en arbetstagare eller en arbetsgivare ska lämnas okränkt. Detta betyder att en arbetsgivare, arbetstagare eller en organisation inte får vidta en åtgärd som innebär skada i något avseende för någon arbetsgivare eller arbetstagare på motsidan om åtgärden har ett samband med föreningsrätten.
För att en föreningsrättskränkning ska anses ha skett krävs det således att en åtgärd vidtagits. Denna åtgärd måste ha varit till nackdel för arbetsgivaren eller arbetstagaren i fråga. Det kan vara fråga om åtgärder av vitt skilda slag. De vanligaste åtgärderna i rättspraxis har varit uppsägning eller avskedande. Andra exempel på åtgärder är omplacering, förflyttning, indragning av förmåner, lönesättning, underlåten befordran och negativa uttalanden i arbetsbetyg.
Vidare krävs att åtgärden har vidtagits i ett visst syfte, nämligen att hämnas för att någon har utnyttjat sin föreningsrätt eller att förmå någon att inte utnyttja föreningsrätten. Har syftet med åtgärden varit något annat är det inte en föreningsrättskränkning.
Särskild bevisregel
Arbetsdomstolen har under lång tid använt sig av en särskild bevisregel i mål om föreningsrättskränkning. Det är normalt inte svårt för den som anser sig ha fått sin föreningsrätt kränkt att styrka själva åtgärden. Däremot möter det stora problem att styrka syftet med åtgärden. När det gäller syftet har därför domstolen fördelat bevisbördan så att den förment kränkte ska visa på omständigheter som gör det sannolikt att en kränkning skett. Om denne lyckas med detta går bevisskyldigheten över till motparten som ska styrka att åtgärden inte haft något samband med föreningsrätten.
Ett nära tidssamband mellan den anställdes fackliga aktivitet och den åtgärd av arbetsgivaren som påstås utgöra föreningsrättskränkning är en omständighet som i rättspraxis ofta har föranlett bedömningen att arbetstagarsidan har gjort sannolikt att det varit fråga om en kränkning av föreningsrätten.
Skulle en domstol konstatera att en åtgärd utgjort en föreningsrättskränkning kan åtgärden förklaras ogiltig och motparten dömas att betala skadestånd till den kränkte. Som angivits ovan har emellertid även dennes organisation rätt till skadestånd eftersom organisationen inte ska behöva tåla att någon av dess medlemmar får sin föreningsrätt kränkt.
Positiv och negativ föreningsrätt
Den definition av föreningsrätten som medbestämmandelagen innehåller, och som återgivits ovan, brukar kallas för den positiva föreningsrätten; vad som skyddas är rätten att tillhöra och att arbeta för en organisation.
Den motsatta situationen, dvs. rätten att stå utanför den organiserade arbetsmarknaden, har kommit att tilldra sig allt större uppmärksamhet under senare tid. Denna sida av föreningsrätten brukar kallas för den negativa föreningsrätten. Som exempel på företeelser som, med hänsyn till omständigheterna i det enskilda fallet, påståtts utgöra brott mot den negativa föreningsrätten kan anges en oorganiserad arbetsgivare som inte vill bli påtvingad ett kollektivavtal eller en oorganiserad arbetstagare som inte i enlighet med bestämmelser i det tillämpliga kollektivavtalet vill bidra ekonomiskt till en facklig organisations verksamhet genom avdrag för s.k. granskningsarvoden.
Medbestämmandelagen innehåller inget skydd för den negativa föreningsrätten. Ett visst skydd finns dock i artikel 11 i den ovan nämnda europeiska konventionen angående skydd för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande friheterna.
Rättspraxis
Det får dock sägas vara oklart hur omfattande detta skydd är. I en dom år 1996 förklarade Europadomstolen att stridsåtgärder riktade mot en oorganiserad arbetsgivare i syfte att tvinga denne att skriva på ett kollektivavtal inte utgjorde brott mot den negativa föreningsrätten enligt konventionen (det s.k. Gustafsson-målet).
AD 2016 nr 54. Fråga om en arbetsgivares yttranden vid ett personalmöte utgjort en föreningsrättskränkande åtgärd. För att en föreningsrättskränkning ska föreligga krävs att arbetsgivaren har vidtagit en åtgärd. Det ska vara fråga om något slag av konkret och avgränsad aktivitet av mer direkt slag än att bara uttrycka en åsikt.
Tvisten rör frågan om bolaget genom att en ställföreträdare vid ett personalmöte agerat på sådant sätt och i sådant syfte som inneburit att bolaget kränkt en arbetstagares föreningsrätt. Ställföreträdaren för bolaget har vid personalmötet lämnat känsliga personuppgifter om arbetstagaren till övriga anställda. Arbetsdomstolen fann dock att de kritiska uttalandena om arbetstagaren inte haft ett föreningsrättsskränkande motiv. Genom sitt agerande ville ställföreträdaren övertyga övriga arbetstagare om att bolaget inte agerat felaktigt i den fråga som förbundet begärt förhandling om. Det var inte visat att ställföreträdaren uttryckt att han skulle lägga ner bolaget om de behövde betala ut skadestånd till arbetstagaren eller hennes kollega. Att han uttalat ”om jag åker fast för det här vill jag inte vara med längre” innefattar, enligt Arbetsdomstolens mening, inte ett hot om att vidta en åtgärd mot arbetstagaren.
Arbetsdomstolen ansåg därmed att bolaget inte kränkt arbetstagarens föreningsrätt.
AD 2016 nr 1. En arbetstagare har kontaktat sin arbetstagarorganisation för att få till stånd kollektivavtal på arbetsplatsen, varefter informationsmöte om kollektivavtal har hållits mellan arbetsgivaren och organisationens ombudsman. Arbetsgivaren har en tid senare sagt upp alla sina arbetstagare. Fråga bl.a. om uppsägningarna och vissa andra händelser inneburit föreningsrättskränkningar.
Enligt anställningsskyddslagen ska en uppsägning av en arbetstagare grunda sig på sakliga skäl. En uppsägning som vidtas för att en arbetstagare utnyttjat sin föreningsrätt är inte grundad på sakliga skäl. Om arbetstagarsidan gör sannolikt att en uppsägning skett i föreningsrättskränkande syfte kan arbetsgivaren bara undgå skadeståndsansvar för föreningsrättskränkning om denne kan visa att åtgärden stod i överensstämmelse med anställningsskyddslagens regler, eller att det i vart fall inte saknats fog för en sådan bedömning.
Om det påstås att uppsägningen har skett på grund av arbetsbrist har Arbetsdomstolen i fråga om föreningsrättskränkning prövat om arbetsgivaren kunnat visa att situationen är sådan att en personalminskning framstår som rimlig. Arbetsdomstolen fann sammantaget att uppsägningarna inte inneburit en föreningsrättskränkning, att de skett på grund av arbetsbrist och att de var sakligt grundade.
Organisationsklausul
Det finns i detta sammanhang anledning att också nämna de s.k. organisationsklausulerna. En organisationsklausul är en bestämmelse i ett kollektivavtal som förbjuder en arbetsgivare att anställa, eller att ha i sin tjänst, annan än den som är medlem i den fackliga organisation som är part i kollektivavtalet. Sådana klausuler har varit vanliga i hängavtal inom byggsektorn men de torde numera förekomma alltmer sällan vid tecknande av nya hängavtal. Organisationsklausuler är förbjudna i Sverige eftersom de strider mot europakonventionen.