Definition
Med en fullmakt ger fullmaktsgivaren en fullmäktig en rättslig möjlighet att handla gentemot en utomstående part, tredje man, för fullmaktsgivarens räkning med rättsligt bindande effekt för denne. En befullmäktigad person benämns ibland även ombud.
En fullmakt kan vara skriftlig eller muntlig men kan även följa av ett anställningsavtal. I avtalslagen föreskrivs att den som givit fullmakt åt annan att sluta avtal eller på annat sätt företa rättshandlingar (att ingå avtal är den vanligaste rättshandlingen) blir omedelbart berättigad och förpliktad i förhållande till tredje man genom de avtal, som fullmäktigen inom fullmaktens gränser ingått i fullmaktsgivarens namn.
Ställningsfullmakt
Vad gäller ställningsfullmakt anges att om någon som är anställd har en viss befattning eller på annat sätt innehar sådan ställning att det enligt lag eller sedvänja normalt följer viss behörighet att ingå avtal åt huvudmannen, har han eller hon fullmakt att ingå de avtal som faller inom gränserna för den nyss nämnda behörigheten. Med att ingå avtal likställs i detta sammanhang alltså även andra rättshandlingar som t ex att säga upp befintliga avtal.
Att personalen på ett café har rätt att sälja bullar och kaffe följer alltså av deras ställningsfullmakt. De har behörighet att företa den typen av rättshandlingar eftersom det är det sedvanliga för personal på caféer. Men med det är det inte sagt att det får företa alla slag av rättshandlingar för företagets räkning. Det torde vara uppenbart att cafébiträden till exempel inte får sälja inredningen utan särskilt fullmakt. Gränsdragningen kan dock problematiseras. Har cafébiträdena rätt att göra inköp av varor till cafédisken och i så fall till vilka belopp? För att tydliggöra de anställdas rättigheter och skyldigheter kan det bra att ange detta i en särskild handling, till exempel i en fullmakt eller i en intern delegationsordning.
På större bolag där det finns flera avdelningar kan till exempel en avdelningschef ha rätt att ingå vissa typer av avtal, genom så kallad ställningsfullmakt. Och en personalchef har normalt rätt att signera anställningsavtal för honom eller henne underlydande personal, med stöd i personalchefens ställningsfullmakt.
Kombinationsfullmakt
Många företag ger ut företagskreditkort till sin anställda. I och med det torde de anställda ha rätt att nyttja dessa i tjänsten inom rimliga gränser. Vad som är rimliga gränser varierar dock från fall till fall, beroende på vilken befattning den anställde innehar och vilken bransch och typ av företag denne är anställd vid. Möjligen beror rätten för en utomstående att förlita sig på att nyttjandet av kreditkortet är korrekt på ställningsfullmakten som den anställde har, men mer troligt på det som kallas kombinationsfullmakt vilket är en slags blandform av fullmakt med inslag av flera olika fullmaktstyper.
I fallet med kreditkortet har arbetsgivaren utrustat den anställde med ett verktyg, kreditkortet, som får den anställde att verka behörig att använda kreditkortet inom tämligen långtgående gränser, om ens några gränser alls.
För att åtminstone undvika att den anställde missförstår sin rätt att bruka kreditkortet bör därför tydliga interna instruktioner utarbetas. Men dessa instruktioner syns ju inte för den utomstående säljaren av de varor eller tjänster som den anställde köper, varför någon slags till kreditkortutgivaren anmäld beloppsbegränsning av kreditkortets användbarhet kan vara lämplig om den anställdes behov av att använda kortet inte är anmärkningsvärt stort. Den som däremot reser mycket och ofta i främmande och avlägsna länder kan tänkas ha ett större behov av en i princip obegränsad kreditlimit på sitt kreditkort. Det blir då ett medvetet risktagande som arbetsgivaren får ägna sig åt med förlitan på sin personals antagna hederlighet och goda omdöme.
Firmateckningsrätt
I företag är det enligt ovan ett visst beslutande organ som har rättskapacitet. I aktiebolag är det enligt lag styrelsen i förening som tecknar firman, eller har så kallad firmateckningsrätt. Verkställande direktören kan dock teckna firman själv avseende den löpande förvaltningen. Verkställande direktören och eller styrelsen kan även ha utsett andra firmatecknare, inom eller utanför styrelsen. För att vara säker på att det är rätt personer som signerar ett avtal, eller har ställt ut en fullmakt, kan kontroll enkelt ske genom att ringa till Bolagsverket, telefonnummer 0771-670 670 och till dem ställa frågan om vilka som är behöriga firmatecknare i det aktuella bolaget. De behöriga firmatecknarna är de som kan skriva under avtalen och som också kan ställa ut en fullmakt åt någon annan att signera avtal för bolagets räkning.
Rättspraxis
NJA 1990 s. 591. En arbetstagare vid ett bolag var behörig att sluta avtal om köp och försäljning av maskiner. Frågan var om denne även varit behörig att träffa avtal i anledning av hävning av köp. Högsta domstolen ansåg inte att arbetstagaren hade haft någon allmän ställningsfullmakt, då arbetstagaren inte haft en mer framskjutande ställning än försäljare i allmänhet och det inte funnits någon sedvänja för personer i en sådan ställning att träffa dylika avtal.
Inte heller har arbetstagaren tidigare slutit avtal om hävning av köp av större ekonomisk betydelse, varför arbetstagaren inte ansågs inneha någon toleransfullmakt. Någon kombinationsfullmakt har heller inte förelegat då tredje man inte haft fog för att enbart utifrån det förhållandet att arbetstagaren var behörig att träffa avtal om köp och försäljning av maskiner dra den slutsatsen att arbetstagaren även var behörig att ingå avtal om hävning av köp.
Tänk på
För att undvika otydligheter och tvister är det bra att vara tydlig med vilka befogenheter och behörigheter arbetsgivaren vill ge de anställda. Genom att kontakta Bolagsverket går det att få reda på vem som är firmatecknare. Var noga med att efterfråga behörighetshandlingar från motparten vid ingående av avtal.