Ett anställningsavtal innebär att arbetstagaren utför ett arbete åt arbetsgivaren som betalar en ersättning, lön, för detta arbete. Om detta anställningsavtal går ut på att en vara ska tillverkas är det arbetsgivaren som tillhandahåller råvaran som behövs för tillverkningen och som också blir ägare till det producerade föremålet. I fråga om intellektuella prestationer gäller delvis andra regler.

Förfoganderätt

Det finns särskild lagstiftning om rätten till intellektuella prestationer, exempelvis upphovsrätt, mönsterrätt och rätt till uppfinningar (patent). Enligt dessa regler är det den person som gjort prestationen, exempelvis en text, som har rätt att förfoga över (äger) resultatet. En fotograf eller en uppfinnare har således ensamrätt att utnyttja fotografiet eller ett patent till en uppfinning. Denna rätt att utnyttja eller förfoga över resultatet kallas för en immateriell rättighet.

Om fotografen eller uppfinnaren är anställd kommer reglerna om de immateriella rättigheterna i konflikt med det arbetsrättsliga synsättet att det som produceras i tjänsten tillfaller arbetsgivaren. Vem har exempelvis rätt att förfoga över (använda) en promemoria som en anställd upprättar i tjänsten, arbetsgivaren eller den anställde?

Just när det gäller uppfinningar så regleras detta i en särskild lag, nämligen lagen om rätten till arbetstagares uppfinningar. Denna konflikt får annars normalt lösas genom en tolkning av anställningsavtalet och i förekommande fall ett tillämpligt kollektivavtal. Vad har avtalsparternas avsikt varit i fråga om immateriella rättigheter som tillkommit i anställningen? En utgångspunkt är att avtalen normalt har den innebörden att den immateriella rättighet som arbetstagaren har i egenskap av fotograf, författare eller uppfinnare i större eller mindre utsträckning går över till arbetsgivaren.

Att bestämma i vilken grad en immaterialrätt övergått till arbetsgivaren kan i många fall vara svårt. I vilken utsträckning har arbetsgivaren till följd av anställningsavtalet rätt till exempelvis en uppfinning som en anställd gör på sin fritid? Har en dagstidning rätt att publicera den av journalisten skrivna tidningstexten också exempelvis på tidningen webbplats eller ge ut texten i en bok? Frågeställningarna är många och tenderar att öka i takt med att datatekniken öppnar fler och fler möjligheter för publicering och mångfaldigande av ett framtaget material.