Rätt Arbetsrätt 2021 – Louise D'Oliwa och Stefan Flemström

Information

En arbetsgivare är enligt flera lagbestämmelser skyldig att lämna information till såväl arbetstagare som fackliga organisationer i en rad olika frågor. Enligt anställningsskyddslagen ska arbetsgivaren exempelvis lämna underrättelse till arbetstagare och varsel till fackliga organisationer innan han vidtar uppsägningar på grund av personliga förhållanden.

Enligt semesterlagen ska arbetsgivaren informera arbetstagare om sitt beslut om förläggning av semestern. Har arbetsgivaren beslutat om förläggning av ledighet enligt föräldraledighetslagen i strid mot arbetstagarens önskemål, ska arbetsgivaren informera arbetstagaren och arbetstagarens lokala arbetstagarorganisation om beslutet.

Medbestämmandelagen innehåller emellertid särskilda informationsregler som ålägger arbetsgivare en skyldighet att lämna information i vissa frågor till fackliga organisationer. Reglerna gäller såväl kollektivavtalsbundna som kollektivavtalslösa arbetsgivare.

Medbestämmandelagen är den viktigaste lagen för reglering av arbetstagares inflytande. Inom vissa verksamheter är medbestämmandelagen emellertid tillämplig endast i begränsad omfattning.

Detta gäller verksamhet som är av religiös, vetenskaplig, konstnärlig eller annan ideell natur eller som har kooperativt, fackligt, politiskt eller annat opinionsbildande ändamål. I dessa verksamheter är lagen inte tillämplig såvitt gäller verksamhetens mål och inriktning. Detta betyder att lagens regler om förhandling och information inte gäller sådana frågor.

Informationsskyldighet för kollektivavtalsbundna arbetsgivare

Enligt 19 § medbestämmandelagen ska arbetsgivaren fortlöpande informera fackliga organisationer i förhållande till vilka han är bunden av kollektivavtal om

  • den produktionsmässiga och ekonomiska utvecklingen av verksamheten, samt

  • riktlinjerna för personalpolitiken.

Lagen anger att om det finns en lokal arbetstagarorganisation så ska informationsskyldigheten enligt 19 § fullgöras mot denna.

Vilka uppgifter?

Informationsskyldigheten avser uppgifter om sådana mera allmänna förhållanden i verksamheten som typiskt sett är av betydelse för arbetstagarsidan för att denna ska kunna följa utvecklingen och bilda sig en uppfattning om utsikterna i framtiden.

Informationen kan således, beroende på vilken sorts verksamhet arbetsgivaren bedriver, handla om produktionsteknik, organisation och planering av verksamheten, förändringar av driften eller arbetsförhållanden, marknadsutvecklingen inom branschen, konjunkturläget, rekryteringsprinciper, bemanningsplaner och befordringar.

Syfte

Rätten för arbetstagarorganisationerna att få information syftar till att dessa organisationer på ett ändamålsenligt sätt ska kunna utöva inflytande över arbetsgivarens verksamhet och också att underlätta förhandlingar mellan arbetsgivaren och arbetstagarnas företrädare.

Kontinuerlig skyldighet

Informationsskyldigheten enligt 19 § gäller kontinuerligt och skyldigheten är således inte, till skillnad från skyldigheten att begära primär förhandling enligt 11 § medbestämmandelagen, knuten till ett beslut som arbetsgivaren avser att fatta.

Förhållandet mellan 11 § och 19 § i fråga om information till en arbetstagarorganisation kan ibland vara oklart. Vid förberedande av ett beslut om viktigare förändring av verksamheten eller av arbets- eller anställningsförhållandena för enskilda arbetstagare som omfattas av 11 § tillgodoses i regel arbetstagarsidans behov av information genom att arbetsgivaren är skyldig att ta upp en primär förhandling på ett tidigt stadium. Förhandlingsskyldigheten ersätter således informationsskyldigheten.

Det kan emellertid inte uteslutas att arbetsgivaren i mera komplicerade frågor är skyldig att informera enligt 19 § om till exempel preliminära planer eller om utredningsinitiativ redan innan hans förhandlingsskyldighet inträder. Är det fråga om ett konkret beslut som arbetsgivaren avser att fatta, och förhandlingsskyldigheten således inträtt, har arbetstagarsidan dock inte rätt att dessutom få information enligt 19 §.

Informationstidpunkt

Informationen ska lämnas så snart som möjligt, om inte parterna kommer överens om annat. Ett vanligt förfarande är att arbetsgivaren och den eller de lokala avtalsbundna fackliga organisationerna kommer överens om en stående tidpunkt, exempelvis en gång per månad, då parterna träffas och arbetsgivaren lämnar informationen.

Rätt att granska böcker m.m.

Vidare är arbetsgivaren skyldig att ge kollektivavtalsbundna arbetstagarorganisationer tillfälle att granska böcker, räkenskaper och andra handlingar som rör arbetsgivarens verksamhet. Det kan handla om att arbetstagarorganisation ska få läsa exempelvis analyser, rapporter och inkomna order.

Rätten att granska böcker etc. gäller dock endast i den utsträckning som den fackliga organisationen behöver läsa handlingarna för att kunna ta tillvara medlemmarnas gemensamma intressen i förhållande till arbetsgivaren. Vid prövningen av om arbetstagarorganisationen ”behöver” viss handling ska hänsyn tas till motstående intressen. Detta betyder normalt att uppgifter om arbetsgivarens privata förhållanden, överväganden i anslutning till konfliktsituationer, utvecklings- och forskningsarbete av synnerligen hemlig natur samt uppgifter i samband med anbudsgivning i konkurrens med andra företag faller utanför informationsskyldigheten.

Slutligen gäller att arbetsgivaren på begäran ska förse en kollektivavtalsbunden arbetstagarorganisation med kopior av handlingar och biträda organisationen med utredningar som organisationen behöver för att ta tillvara sina medlemmars intressen gentemot arbetsgivaren. En förutsättning är dock att detta kan ske utan oskälig kostnad eller omgång. Kostnaden för arbetsgivaren att tillhandahålla materialet samt det besvär detta skulle förorsaka denne ska således vägas mot det intresse och behov som den fackliga organisationen har av att få materialet.

Informationsskyldighet för kollektivavtalslösa arbetsgivare

Mot bakgrund av ett EU-direktiv (Europaparlamentets och rådets direktiv 2002/14/EG om inrättande av en allmän ram för information och samråd med arbetstagare i Europeiska gemenskapen) har regler om informationsskyldighet införts i medbestämmandelagen också för arbetsgivare som saknar kollektivavtal.

Dessa regler, som återfinns i 19 a §, gäller arbetsgivare som inte är bunden av något kollektivavtal alls. Sådana arbetsgivare ska fortlöpande lämna alla berörda fackliga motparter motsvarande information som kollektivavtalsbundna arbetsgivare ska lämna till sina avtalsbundna fackliga motparter, dvs. information om den ekonomiska och produktionsmässiga utvecklingen samt om riktlinjerna för personalpolitiken (se ovan om innehållet i denna information). Informationen ska i första hand lämnas till lokal arbetstagarorganisation. Finns ingen lokal arbetstagarorganisation ska informationsskyldigheten fullgöras gentemot den centrala arbetstagarorganisationen.

Informationsskyldigheten gäller dock endast i förhållande till den eller de fackliga organisationer som har medlemmar som är anställda hos arbetsgivaren. Såväl arbetsgivaren som den fackliga organisationen har ett ansvar för att arbetsgivaren får information om huruvida det finns anställda som är medlemmar. Om arbetsgivaren ändå är osäker på om de anställda är fackligt organiserade så måste han fråga de anställda om detta, åtminstone någon gång per år.

En arbetstagare som har utsetts att företräda sin organisation för att ta emot informationen får inte vägras skälig ledighet för detta.

Tystnadsplikt

Den information som ska lämnas till motpart vid en förhandling eller i samband med överlämnande av information kan innehålla uppgifter som parten inte vill ska spridas till obehöriga. Det kan gälla uppgifter om företagshemligheter eller uppgifter av känslig personlig karaktär.

Medbestämmandelagen medger inte att en part själv belägger motparten med tystnadsplikt om sådana uppgifter. I stället ska denna situation lösas genom förhandling om tystnadsplikt. Parten har således rätt till förhandling med motparten om tystnadsplikt rörande den information som ska lämnas. Reglerna finns i 21 § medbestämmandelagen.

Förhandlingen kan gälla såväl omfattningen av tystnadsplikten som hur länge den ska bestå. Part kan även vilja ha en begränsning av till vilka personer motparten ska få lämna ut uppgifterna. I fråga om personkretsen finns dock en regel i 22 § medbestämmandelagen som innebär att den som har mottagit information med tystnadsplikt för en lokal eller central arbetstagarorganisations räkning får, trots tystnadsplikten, föra informationen vidare till ledamot i styrelsen för organisationen. I sådant fall gäller tystnadsplikten även för styrelseledamoten.

Om parterna inte kan enas vid förhandlingen kan den part som vill ha tystnadsplikt väcka talan vid domstol om tystnadsplikt. Sådan talan ska väckas inom tio dagar efter det att förhandlingen har avslutats. Domstolen ska förordna om tystnadsplikt, i den mån det kan antas att det annars skulle föreligga risk för väsentlig skada för part eller annan. Domstolen måste således göra en avvägning mellan å ena sidan partens befogade intresse av tystnadsplikt för att undvika skada och å den andra motpartens intresse av att få del av, eller sprida, informationen.

Om en part har fullgjort sina skyldigheter, dvs. har begärt förhandling om tystnadsplikt och iakttagit talefristen för att väcka talan, gäller den begärda tystnadsplikten till dess frågan har blivit slutligt avgjord av domstolen. Undantag från denna regel gäller dock om kravet är obefogat och parten har insett eller bort ha inse detta. I sådant fall gäller således inte någon tystnadsplikt.

Editionsplikt

En särskild sida av informationsskyldigheten är den s.k. editionsplikten. Regler om denna informationsskyldighet finns i 18 § medbestämmandelagen.

Editionsplikten innebär att om en part under en förhandling åberopar en skriftlig handling så måste parten visa den för motparten om denne begär det. Denna skyldighet gäller såväl arbetsgivar- som arbetstagarsidan och är tillämplig vid alla former av förhandling, dvs. vid förhandlingar om rättstvister, intressetvister och vid förhandlingar enligt medbestämmandelagens regler om primär och sekundär förhandling i 11-13 §§.

Editionsplikten gäller skriftliga handlingar som innehåller uppgifter om faktiska förhållanden som har betydelse för förhandlingen. Handlingar som innehåller uppgifter om partens förhandlingstaktiska överväganden eller liknande behöver däremot inte visas för motparten.

Tänk på

En enskild arbetstagare har inte rätt att få information enligt reglerna i medbestämmandelagen. Informationsmottagare på arbetstagarsidan är alltid en facklig organisation.

Lagrum

18-22 §§ medbestämmandelagen (1976:580)

För erfarna

Välkommen! Hos oss hittar du alla ekonomiska regelverk du behöver samlat på en enda digital plats. Fördjupa dig i allt från EU-rätt till självreglering, tidskrifter eller använd Rättserien där experter guidar dig till snabba svar.
  • Regler

    Här hittar du uppdaterat rättsligt material inom EU-rätt, svenska lagar och myndighetsföreskrifter. Du kan även hitta historik från 2008 och framåt.

  • Avancerad sök

    Filtrera dina sökningar och hitta rätt dokument snabbare. Vet du att det är en lag du söker efter kan du välja att visa bara de träffarna.

  • Markera & Anteckna

    Här kan du smidigt markera, anteckna och dela de avsnitt av texterna som är viktigast för dig och dina kollegor.

  • Rättserien

    Här kan du bekräfta dina kunskaper och enkelt hitta nya vägar till andra områden.

  • Jag vill veta mer

och oerfarna

Välkommen! Det kan vara svårt att hitta rätt ibland, så därför har vi samlat allt inom ekonomiska regler på ett och samma ställe. Navigera, sök eller använd Rättserien för att få svar på dina frågor.
  • Rättserien

    Här hittar du tydliga förklaringar till tusentals termer och information om var och hur du kan fördjupa dig. Till Rättserien

  • Navigering

    Allt relevant material hittar du samlat inom respektive ämnesområde.

  • Anteckna

    Skapa egna anteckningar för hur du ska gå till väga vid komplicerade regeltolkningar. Dela gärna med dig eller spara tips från dina kollegor!

  • Markera

    Använd överstrykningspennan och hitta tillbaka till det viktigaste nästa gång.

  • Jag vill veta mer

Sifferkollen

Belopp

Basbelopp
År 2020 2021 2022
Prisbasbelopp 47 300 47 600 48 300
Förhöjt pbb. 48 300 48 600 49 300
Inkomstbasbelopp 66 800 68 200 71 000
Utdelning fåmansföretag
År 2020 2021 2022
Schablonbelopp 177 100 183 700 187 550

Räntesatser

Periodiseringsfond
År 2020 2021 2022
Räntesats 0,50 0,50 0,50
Referensränta
År 2016-07-01 2019-07-01 - 
Räntesats -0,5 0,0
Ränta på skattekontot
Period 2013-2016 2017 -
Intäkt 0,5625 0
Kostnad Låg 1,25 1,25
Kostnad Hög 16,25 16,25
Räntefördelning
Inkomstår 2019 2020 2021
Positiv 6,51 6,50 6,50
Negativ 1,51 1,50 1,50
Statslåneränta
År 2019 2020 2021
31 maj 0,05 -0,01 0,28
30 nov -0,09 -0,10 0,23

Traktamenten

Bilresor
Inkomstår 2019 2020 2021
Egen bil 18,50 18,50 18,50
Förmånsbil, diesel 6,50 6,50 6,50
Förmånsbil, bensin 9,50 9,50 9,50
Kostförmån
År 2019 2020 2021
Frukost, lunch och middag 245 245 250
Lunch eller middag 98 98 100
Frukost 49 49 50
Skattefria gåvor
År 2019 2020 2021
Julgåva 450 450 500
Jubileumsgåva 1 350 1 350 1 500
Minnesgåva 15 000 15 000 15 000

Skattesatser

Bolagsskatt
År 2019 2020 2021
Skattesats 21,4% 21,4% 20,6%
Mervärdesskatt
År 2019 2020 2021
Normal 25 % 25 % 25 %
Livsmedel, krog m.m. 12 % 12 % 12 %
Persontransport, böcker m.m. 6 % 6 % 6 %
Arbetsgivaravgifter/egenaavgifter
Födda -1937 1938 - 1955 1956 - 1998
Arb. avgifter 0 % 10,21% 31,42%
Egenavgifter 0 % 10,21% 28,97%

 

Visa mer...