Rätt Arbetsrätt 2021 – Louise D'Oliwa och Stefan Flemström

Kollektivavtal - normerande verkan

Kollektivavtal har så kallad normerande verkan på anställningsavtal, vilket innebär att de binder medlemmar i organisationer som är parter i avtalet till den del det avser samma tillämpningsområde. En arbetsgivare som är bunden av ett kollektivavtal kan inte träffa individuella avtal med en arbetstagare som är medlem av den kollektivavtalsbärande organisationen till den del avtalsinnehållet strider mot kollektivavtalet. Kollektivavtalet är i det fallet tvingande för innehållet i villkoren i det enskilda anställningsavtalet.

Arbetsgivaren både får och ska tillämpa - inom dess tillämpningsområde - kollektivavtalets regler även på andra arbetstagare, exempelvis på oorganiserad arbetskraft eller på sådana som är medlemmar av andra fackliga organisationer än de som har kollektivavtalsbundenhet med arbetsgivaren. Sker så inte gör arbetsgivaren sig - om inte annat har avtalats - skyldig till kollektivavtalsbrott, vilket kan åberopas av arbetstagarorganisationen med vilken han är bunden av kollektivavtalet och leda till skadeståndsskyldighet gentemot den organisationen. Meningen är att kollektivavtalen ska främja en enhetlig reglering av arbetsvillkoren på en arbetsplats.

Kollektivavtalet anses således ha normativ effekt, och även utfyllande verkan genom att villkoren fyller ut ofullständiga delar av ett anställningsavtal, om inte annat har överenskommits med den anställde. (Och arbetsgivaren är, som ovan angivits, i normalfallet inte fri att överenskomma om annat med den anställde än vad kollektivavtalet anger.) Men oaktat det tillämpas kollektivavtalets villkor i brist på enskilda överenskommelser i det enskilda anställningsavtalet och man utgår då från det kollektivavtal som vid var tid är gällande hos arbetsgivaren. Det kan till och med vara så att en arbetsgivare som inte är bunden av kollektivavtal kan få sina ofullständiga anställningsavtal utfyllda med villkor från närmast tillämpbara kollektivavtal utanför arbetsplatsen, till exempel ett rikstäckande kollektivavtal som utgör praxis inom en bransch. Detta framgår av rättspraxis.

Den ovan beskrivna normbildningsmodellen kallas även ibland för ”Den dubbla konstruktionen” eftersom kollektivavtalsvillkor även inkorporeras i de enskilda anställningsavtalen, på de sätt som beskrivits ovan.

Kollektivavtalsbrott

Rättspraxis

AD 2016 nr 22. Fråga om en målare varit anställd tillsvidare eller om hon haft upprepade tidsbegränsade anställningar (behovsanställningar). Även fråga om arbetsgivaren var bunden av kollektivavtal.

Ingenting i bolagets hantering av arbetstagarens anställningsförhållande tyder på att parterna träffat avtal om upprepade tidsbegränsade anställningar för den anställda. Bolaget inte har berättat vilken eller vilka perioder arbetstagaren skulle ha varit tidsbegränsat anställd. Bolaget har inte heller på något annat sätt visat att parterna avtalat om några slutdatum för arbetstagarens påstådda upprepade tidsbegränsade anställningar. Att bolaget i flertalet lönespecifikationer från april månad 2012 och framåt (dvs. under den tid hon inte utförde arbetet för bolaget) angett att hon har betalda och obetalda semesterdagar talar tvärtom för att arbetstagaren hade en tillsvidareanställning. Även det anställningsbevis som bolaget utfärdade den 23 augusti 2012 talar mot att arbetstagaren haft på varandra följande tidsbegränsade anställningar.

Bolaget har därför inte visat att arbetstagarens anställning var tidsbegränsad och Arbetsdomstolen fann därför att hon haft en pågående tillsvidareanställning under den i målet aktuella perioden.

Bolaget hade inte betalt semesterersättning till den anställde för perioden den 23 april 2012-1 mars 2014, inte i rätt tid utfärdat ett arbetsgivarintyg till arbetstagaren och inte redovisat statistikuppgifter. Bolaget bröt därmed mot det kollektivavtal som det var bundet av.

Tänk på

Kollektivavtalsbrott kan åberopas av arbetstagarorganisationen med vilken arbetsgivaren är bunden av kollektivavtalet, och även av den aktuelle arbetstagaren om denne är medlem av kollektivavtalsbärande arbetstagarorganisation.

En arbetsgivare som träffar avtal som strider mot gällande kollektivavtal kan bli skadeståndsskyldig gentemot kollektivavtalsparten, och även gentemot den aktuelle arbetstagaren om denne är medlem av kollektivavtalsbärande arbetstagarorganisation.

Vissa kollektivavtalsvillkor som är tyngande för arbetstagaren har inte omedelbart utfyllande verkan utan det krävs att arbetsgivaren tydliggjort villkoret för arbetstagaren först.

Lagrum

27 § medbestämmandelagen (1976:580)

För erfarna

Välkommen! Hos oss hittar du alla ekonomiska regelverk du behöver samlat på en enda digital plats. Fördjupa dig i allt från EU-rätt till självreglering, tidskrifter eller använd Rättserien där experter guidar dig till snabba svar.
  • Regler

    Här hittar du uppdaterat rättsligt material inom EU-rätt, svenska lagar och myndighetsföreskrifter. Du kan även hitta historik från 2008 och framåt.

  • Avancerad sök

    Filtrera dina sökningar och hitta rätt dokument snabbare. Vet du att det är en lag du söker efter kan du välja att visa bara de träffarna.

  • Markera & Anteckna

    Här kan du smidigt markera, anteckna och dela de avsnitt av texterna som är viktigast för dig och dina kollegor.

  • Rättserien

    Här kan du bekräfta dina kunskaper och enkelt hitta nya vägar till andra områden.

  • Jag vill veta mer

och oerfarna

Välkommen! Det kan vara svårt att hitta rätt ibland, så därför har vi samlat allt inom ekonomiska regler på ett och samma ställe. Navigera, sök eller använd Rättserien för att få svar på dina frågor.
  • Rättserien

    Här hittar du tydliga förklaringar till tusentals termer och information om var och hur du kan fördjupa dig. Till Rättserien

  • Navigering

    Allt relevant material hittar du samlat inom respektive ämnesområde.

  • Anteckna

    Skapa egna anteckningar för hur du ska gå till väga vid komplicerade regeltolkningar. Dela gärna med dig eller spara tips från dina kollegor!

  • Markera

    Använd överstrykningspennan och hitta tillbaka till det viktigaste nästa gång.

  • Jag vill veta mer

Sifferkollen

Belopp

Basbelopp
År 2020 2021 2022
Prisbasbelopp 47 300 47 600 48 300
Förhöjt pbb. 48 300 48 600 49 300
Inkomstbasbelopp 66 800 68 200 71 000
Utdelning fåmansföretag
År 2019 2020 2021
Schablonbelopp 171 875 177 100 183 700

Räntesatser

Periodiseringsfond
År 2019 2020 2021
Räntesats 0,51 0,50 0,50
Referensränta
År 2016-07-01 2019-07-01 - 
Räntesats -0,5 0,0
Ränta på skattekontot
Period 2013-2016 2017 -
Intäkt 0,5625 0
Kostnad Låg 1,25 1,25
Kostnad Hög 16,25 16,25
Räntefördelning
Inkomstår 2019 2020 2021
Positiv 6,51 6,50 6,50
Negativ 1,51 1,50 1,50
Statslåneränta
År 2019 2020 2021
31 maj 0,05 -0,01 0,28
30 nov -0,09 -0,10  

Traktamenten

Bilresor
Inkomstår 2019 2020 2021
Egen bil 18,50 18,50 18,50
Förmånsbil, diesel 6,50 6,50 6,50
Förmånsbil, bensin 9,50 9,50 9,50
Kostförmån
År 2019 2020 2021
Frukost, lunch och middag 245 245 250
Lunch eller middag 98 98 100
Frukost 49 49 50
Skattefria gåvor
År 2019 2020 2021
Julgåva 450 450 500
Jubileumsgåva 1 350 1 350 1 500
Minnesgåva 15 000 15 000 15 000

Skattesatser

Bolagsskatt
År 2019 2020 2021
Skattesats 21,4% 21,4% 20,6%
Mervärdesskatt
År 2019 2020 2021
Normal 25 % 25 % 25 %
Livsmedel, krog m.m. 12 % 12 % 12 %
Persontransport, böcker m.m. 6 % 6 % 6 %
Arbetsgivaravgifter/egenaavgifter
Födda -1937 1938 - 1955 1956 - 1998
Arb. avgifter 0 % 10,21% 31,42%
Egenavgifter 0 % 10,21% 28,97%

 

Visa mer...