En arbetstagare ska vara lojal mot sin arbetsgivare. Detta följer av lojalitetsplikten som är implicit i ett anställningsförhållande, det vill säga den behöver inte vara avtalad särskilt utan börjar gälla automatiskt i och med att ett anställningsavtal träffas. Arbetstagaren har dock en rätt att i viss utsträckning kritisera sin arbetsgivare.

Intern och extern kritik

Man skiljer mellan intern och extern kritik. När det gäller kritikrätten inom den privata sektorn av arbetsmarknaden ställs normalt kravet att arbetstagaren först måste ta upp kritiken internt med arbetsledningen så att missförhållanden kan klaras ut och rättas till innan kritiken blir känd för utomstående såsom massmedia, myndigheter och kunder. Kritiken får inte heller utgöras av osakliga personangrepp på chefer eller kollegor utan ska vara sakligt hållen.

Först om den anställde på goda grunder misstänker att arbetsgivaren gör sig skyldig till allvarligare lagbrott så kan anmälan till behörig myndighet göras utan att den anställde först behöver söka rättelse internt på företaget. Det krävs också att de påståenden som förs fram är sanningsenliga och att kritiken är befogad. Även syftet med att framföra kritiken är viktigt. Är syftet att skada arbetsgivaren ser man allvarligare på det än om skadan blir en oundviklig följd av att kritiken framförs för att illustrera en åsikt i en samhällelig demokratisk debatt, som exempelvis miljöfrågor.

Den som anser sig ha kritik att framföra bör noga gå igenom vilken typ av kritik det rör sig om, att det rör sig om objektiv kritik och om möjligt även presentera en lösning på situationen. Kritiken kan tas upp med den chef det berör eller styrelsen och eller ledningen. Eftersom det, i alla fall inom aktiebolag, är styrelsen som är ytterst ansvarig för verksamheten, är det av vikt att styrelsen också får kännedom om de eventuella missförhållanden som råder på arbetsplatsen.

Intern kritik bör tas på allvar av företagsledningen eller den som mottagit kritiken. Arbetsgivaren bör även förklara för de anställde hur de avser att behandla de synpunkter som inkommit i syfte att se till att arbetstagarna inte behöver gå externt med kritiken. Om arbetsgivaren inte tar hänsyn till den framförda kritiken eller om det rör sig om ett allvarligt brott som arbetsgivaren gör sig skyldig till, kan den anställde ha rätt att externt söka ett öra för sin kritik.

Som offentliganställd har man en mycket långt gående kritikrätt till skillnad från inom den privata sektorn av arbetsmarknaden, beroende på den grundlagsskyddade yttrandefriheten gentemot det allmänna (dvs. stat, kommuner och regioner).

Från och med den 1 januari 2017 gäller en ny lag som avser att ge ett särskilt skydd mot repressalier för arbetstagare som slår larm om allvarliga missförhållanden.

Om en arbetstagare utsätts för en repressalie av sin arbetsgivare i strid med lagen äger arbetstagaren rätt att få skadestånd.

Tänk på

Yttrandefrihetsgrundlagen gäller endast mot det allmänna och inte mellan enskilda. Enskilda rättssubjekt kan däremot avtala tämligen fritt om begränsningar i yttrandefriheten dem emellan.